Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– I flera år har debatten handlat om hur vi kan förbättra effektiviteten inom sjukvården. Tack vare framsteg inom generativ AI, särskilt med språkmodeller som ChatGPT, öppnas nu dörren för att minska det administrativa arbetet för vårdpersonalen. Genom användning av AI för att skapa medicinska dokument kan läkare ägna mer tid åt sina patienter, säger Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Studiens syfte var att bedöma kvaliteten och effektiviteten i verktyget ChatGPT i skapandet av medicinska journalanteckningar. Forskarna utgick från sex virtuella patientfall som efterliknade verkliga fall i både struktur och innehåll.

Utskrivningsdokument för varje fall genererades av ortopedläkare. Sedan uppmanades ChatGPT-4 att generera samma anteckningar. Kvalitetsbedömningen utfördes av en expertpanel på 15 personer som var omedvetna om källan till dokumenten. Som ett sekundärt mått jämfördes tiden som krävdes för att skapa dokumenten.

– Resultatet visar att ChatGPT-4 och mänskligt genererade anteckningar övergripande är jämförbara i kvalitet, men ChatGPT4 genererade utskrivningsdokument tio gånger snabbare än läkarna, säger Cyrus Brodén.

– Vår tolkning är att avancerade stora språkmodeller som ChatGPT-4 har potential att förändra hur vi jobbar med administrativa uppgifter inom vården. Jag tror att generativ AI kommer få ett stort genomslag inom sjukvården och att detta kan vara början på en mycket spännande utveckling, framhåller Brodén.

Inom kort är planen att starta en uppföljande studie där forskarna ska samla in 1000 medicinska patientjournaler. Även här är syftet är att använda ChatGPT för att framställa liknande administrativa anteckningar i journalerna.

– Detta kommer bli ett intressant och resurskrävande arbete med många samarbetspartner. Tillsammans med Max Gordon, årets AI svensk 2023, och Microsoft arbetar vi aktivt för att alla krav på datahantering ska uppfyllas för att studien ska komma igång. Det gäller också sekretessaspekter, avrundar Cyrus Brodén.

Studien ”Chat GPT-4 generates orthopedic discharge documents faster than humans maintaining comparable quality” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Orthopaedica.

Nota bene: På Akademiska sjukhuset pågår även ett annat projekt som syftar till att förenkla och förbättra administrationen och därmed frigöra tid för det mer patientnära arbetet. Det handlar om breddinförande av AI-baserad taligenkänning, tal till text. Diktaten från all sjukvårdspersonal som dokumenterar i journal; läkare, sjuksköterskor och hälsoprofessionen i stort blir journalförda omedelbart vilket förenklar administrationen och ökar patientsäkerheten i och med att anteckningen blir synlig genast för nästa aktör i patientens vård

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljar 2,1 miljarder kronor till 118 av Sveriges bästa forskare.
– Vår målsättning är att ge framstående forskare i Sverige fria medel där de själva väljer vad de vill forska på. Vi hoppas att detta ger möjlighet för djärv och banbrytande forskning, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Wallenberg Scholars-programmet syftar till att ge landets ledande forskare anslag för fri forskning. Stiftelsen har efter en omfattande internationell utvärdering valt att finansiera 118 forskare under fem år med upp till 18 miljoner kronor vardera för forskare i teoretiska ämnen och upp till 20 miljoner kronor vardera för forskare i experimentella ämnen.

– En betydande del av svensk forskningsfinansiering är målstyrd. Vi vill med forskningsprogrammen Wallenberg Academy Fellows och Wallenberg Scholars stödja den fria grundforskningen säger Sara Mazur, Stiftelsens verkställande ledamot.

I utvärderingen av ansökningarna till Wallenberg Scholars har närmare 500 internationella expertutlåtanden hämtats in. Varje ansökan har lästs av fyra till fem internationella experter.

– Det är glädjande att 40 procent av de som utsetts till Wallenberg Scholars i denna omgång är kvinnor. Det är resultatet av ett målmedvetet arbete från Stiftelsen sida att universiteten ska nominera fler kvinnor. Men det är viktig att betona att de har utsetts på sina meriter. Alla ansökningar sker i konkurrens och utvärderingsprocessen tar bara hänsyn till de vetenskapliga meriterna, konstaterar Peter Wallenberg Jr.

Stiftelsen har under perioden 2009–2023 beviljat 1,8 miljarder kronor till Wallenberg Scholars- programmet, tillsammans med den nya omgången uppgår satsningen till 3,9 miljarder kronor.

Grundforskning brukar definieras som ett systematiskt och metodiskt nyfikenhetstyrt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan sikte på någon omedelbar tillämpning. Sakta men säkert läggs pusselbit efter pusselbit med ny kunskap. Även om syftet primärt inte är att hitta tillämpningar så har grundforskning många gånger lett till stora och viktiga upptäckter som resulterat i just det. Men det handlar också om att utveckla metoder, göra avancerade beräkningar och utveckla teknologi för att tolka och bearbeta all data som samlas in.

Knut och AliceWallenbergs Stiftelse finansierar två program för fri forskning som är riktade till enskilda forskare; Wallenberg Academy Fellows där Stiftelsen finansierat 261 yngre forskare och Wallenberg Scholars för seniora forskare där nu 118 forskare vid svenska universitet utses till Wallenberg Scholars.

Lista på de 118 forskare som har beviljats anslag

Bakgrund Wallenberg Scholars
Wallenberg Scholars-programmet initierades 2009 med målsättningen att några av landets bästa forskare skulle få ett större, fritt forskningsanslag. Tanken var att ge ledande forskare frihet och re¬surser för att motivera att dessa stannade i Sverige.

Med avancerad metodik har forskare i Sverige kunnat avslöja på cellnivå hur inflammationshärdarna vid sjukdomen multipel skleros, MS, utvecklas. De nya resultaten presenteras i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet. 

Varje år får 600 personer i Sverige diagnosen multipel skleros, MS. Vid MS angriper kroppens immunceller de celler som bildar myelin, de så kallade oligodendrocyterna som tillhör gruppen gliaceller. Utan myelin kan inte signaler mellan nervceller nå fram lika snabbt som vanligt, vilket ger symtom som nedsatt känsel och brist på koordination. MS kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet.

– Vi ville förstå vilka celler som ingår i inflammationshärdarna och deras dynamik över tid, säger Petra Kukanja, en av studiens förstaförfattare och doktorand vid professor Gonçalo Castelo-Branco forskarsgrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Forskarna använde så kallad in situ-sekvensering, som utvecklades i professor Mats Nilsson forskarsgrupp vid Stockholm Universitet. Då analyseras celler som ingår i ett vävnadssnitt genom att avläsa vilka gener som är aktiva i en viss cell. Detta mönster avslöjar både hur olika cellslag ordnar sig i vävnaden och hur cellerna interagerar med varandra. För att studera hur härdarna utvecklas togs prover vid olika tidpunkter från möss som experimentellt getts MS-liknande symtom, och från MS-patienter.

– Vi analyserade 239 gener och såg att aktiva härdar byggdes upp centrifugalt i två dimensioner, med immunceller i mitten och olika slags gliaceller runtomkring, säger Christoffer Mattsson Langseth, också förstaförfattare och doktorand vid institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet i professor Mats Nilsson forskargrupp.

Det gick även att hos mössen se att härdarna först uppstod i ryggmärgen, för att sedan spridas i riktning mot hjärnan. I prover på ryggmärg från fyra avlidna MS-patienter analyserades 260 gener och även här sågs en liknande uppbyggnad av inflammationshärdarna. Forskare också hittade nya lesioner och nya understrukturer inom lesionerna.

Tidigare har oligodendrocyter främst setts som offer för immuncellernas attack.

– Att de är aktiva i inflammationshärdarna men också i hela hjärnan och ryggmärgen väcker frågan om de dämpar sjukdomen eller driver på den, säger Petra Kukanja.

I ett nästa steg vill forskarna med samma metodik analysera prover från fler MS-patienter, då sjukdomen är mycket heterogen. En fråga är också hur inflammationshärdarna ser ut när patienter fått olika slags behandling.

De båda forskarna lyfter gruppernas samarbete som har pågått sedan 2019 och där de har bidragit med respektive expertis – från Karolinska Institutet om cellbiologin bakom MS och från Stockholms universitet om in situ-sekvensering och bildanalys.

Studien finansieras initialt av The Strategic Research Area Neuroscience (StratNeuro), och under hela projektet av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Cancerfonden, Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskap och medicin, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Olav Thon Foundation, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Chan Zuckerberg Initiative, Erling-Perssons Stiftelse, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, samt Europeiska unionen (European Research Council). Markus M. Hilscher och Mats Nilsson har ägt aktier i CartaNA AB, som ingår i 10x Genomics. Mats Nilsson är tidigare vetenskaplig rådgivare för 10xGenomics.

Publikation: ”Cellular architecture of evolving neuroinflammatory lesions and multiple sclerosis pathology”, Petra Kukanja*, Christoffer M. Langseth*, Leslie A. Rubio Rodríguez-Kirby, Eneritz Agirre, Chao Zheng, Amitha Raman, Chika Yokota, Christophe Avenel, Katarina Tiklová, André O. Guerreiro-Cacais, Tomas Olsson, Markus M. Hilscher, Mats Nilsson, Gonçalo Castelo-Branco, Cell, online 20 mars 2024, Cell, doi: 10.1016/j.cell.2024.02.030

Forskare har avslöjat nya insikter om hur hjärnan bearbetar tal och lyssnande under samtal genom avancerade undersökningar med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). I en banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cerebral Cortex, har forskarna jämfört hjärnaktiviteten hos personer när de både talar och lyssnar under naturliga samtalssituationer.

När människor samtalar, är det en komplex process där både språkliga och sociala förmågor sätts på prov. Under lång tid har forskare debatterat huruvida tal och förståelse av tal engagerar samma delar av hjärnan. Tidigare studier har främst fokuserat på kontrollerade experiment där deltagare antingen talade eller lyssnade ensamma. Men nu har forskare vid Stockholms universitet tagit ett stort steg framåt genom att undersöka hjärnaktiviteten hos deltagare under riktiga samtalssituationer.

Foto: Aleksandr Davydov/Mostphotos, DGR/Mostphotos

Genom att analysera data från öppna dataset, där deltagarna deltog i samtal med en experimentledare medan de låg i en hjärnkamera, kunde forskarna observera hur hjärnan reagerar på både tal och lyssnande. Resultaten, publicerade i den prestigefyllda tidskriften Cerebral Cortex, avslöjade att talare och lyssnare aktiverar samma hjärnregioner, vilket stöder idén om ett gemensamt ”språknätverk”.

Intressant nog identifierade forskarna också skillnader i hjärnaktivitet mellan att tala och lyssna. Vissa regioner i det språkliga nätverket visade sig vara mer engagerade under tal än under lyssnande, vilket tyder på unika processer för varje aktivitet.

Ännu mer fascinerande var upptäckten att regioner associerade med social interaktion var mer aktiva under tal än under lyssnande. Detta indikerar att språkligt samspel inte bara handlar om att överföra information utan också om att förstå och anpassa sig till sin samtalspartners perspektiv.

– Det här är en förmåga som vi i andra studier visat utvecklas under ungdomsåren, säger Caroline Arvidsson, doktorand vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.

Denna banbrytande forskning vid Stockholms universitet öppnar upp nya dörrar för förståelsen av hjärnans språknätverk och dess koppling till social interaktion. Genom fortsatta experiment hoppas forskarna kunna fördjupa vår kunskap om hur hjärnan navigerar språkliga och sociala utbyten.

– Vi bygger vidare på forskningen som kan leda till djupare förståelse för diagnoser som Autism och ADHD. Vi testar just nu hjärnans utveckling för samtal med ADHD ungdomar, säger Julia Uddén, universitetslektor och docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Studien publicerades i tidskriften Cerebral Cortex.

7 miljoner kronor till Alzheimerfonden. Som en av 61 ideella organisationer fick vi dela på det årliga överskottet från Postkodlotteriet. Årets utdelning landade på 1 miljard kronor (1 021 711 232 kr) som bland annat kommer att bidra till Alzheimerfondens arbete med att genom ekonomiskt stöd till forskningen kunna förebygga och bekämpa demenssjukdomar.

-Det betyder mycket för oss att få ta del av basstödet som medför att vi kan fortsätta vårt viktiga arbete att finansiera svensk Alzheimerforskning. Postkodlotteriet är en fantastisk organisation som bidrar varje år med medel till oss och andra organisationer säger Liselotte Jansson, generalsekreterare Alzheimerfonden.

Bild: Ambassadör Nina Gunke öppnar checken på 7 miljoner kronor från Postkodlotteriet tillsammans med Sophia Du Rietz, marknadsansvarig och kanslichef, Alzheimerfonden.

Totalt delades över en miljard kronor ut till ideella organisationer som jobbar med barn och unga, djur och natur, forskning och hälsa, demokrati och samhälle, klimat och miljö samt idrott och friluftsliv.

Alzheimerfonden är en av de 61 organisationer som får ett årligt basstöd av icke öronmärkta pengar.

-De är en bekräftelse på att vårt arbete är viktigt. Jag jobbar inte bara på Alzheimerfonden utan jag är också anhörig. Att Alzheimerfonden får ta emot detta basstöd betyder otroligt mycket för alzheimerforskningen och det ger även mig och många andra anhöriga hopp om framtiden, säger Sophia Du Rietz, marknadsansvarig och kanslichef på Alzheimerfonden.

Alzheimerfonden har fått stöd sedan 2007 och har sammanlagt fått 122 309 583 kronor.

Med en miljon lottköpare är Postkodlotteriet Sveriges största lotteri, men också Sveriges största privata givare till ideell sektor. Idag genererar lotteriet cirka en miljard kronor om året till över 60 organisationer som arbetar för att göra världen bättre.