Svenska läkare ser möjliga vinster med digitaliseringen kopplat till förbättrad kunskapsinhämtning och patientkontakt. Samtidigt anser hela 40 procent att digitala verktyg idag bidrar till att sänka deras effektivitet. Det visar en ny undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Cambio Healthcare Systems.

Svensk vård står inför en rad utmaningar, med allt från en åldrande befolkning till kompetensbrist som innebär att färre ska vårda fler. Ofta lyfts digitalisering som en central strategi för att effektivisera vården. Införandet av digitala verktyg påverkar i allra högsta grad medarbetare i vårdens vardag och arbetsmiljö. En majoritet av de tillfrågade läkarna uppger att de under en vanlig arbetsdag lägger mer än fem timmar i olika digitala system. För att undersöka hur läkarna upplever den pågående digitaliseringen har Cambio låtit Kantar Sifo genomföra en enkät där läkare i Sverige fått svara på frågor om hur digitaliseringen påverkar vården och deras arbetsmiljö.

Resultaten visar att läkarna ser höjd kvalitet på vården som främsta möjliga vinsten med digitaliseringen. 81 procent av de tillfrågade tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att göra det enklare att hitta kunskap och information. 41 procent tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att förbättra dialog med patienten.

Digitala verktyg och system kommer på många olika sätt vara avgörande för att utveckla framtidens vård. Digitaliseringen bidrar med allt ifrån ökade möjligheter till preventiv vård, höjd träffsäkerhet i diagnostisering och förutsättningar för mer individualiserad vård, så kallad precisionsmedicin. Precis som läkarna själva upplever kan digitala verktyg ge läkarna bättre tillgång till uppdaterad kunskap och beslutsstöd, och ge patienterna större möjligheter till involvering i sin egen vård. Det är viktigt att effektivisering inte ensamt lyfts som nyttan med digitalisering. Bättre vård är den stora vinsten, säger Tomas Block, Chief Medical Officer på Cambio.

Vad gäller effektivisering upplever de tillfrågade läkarna i dagsläget inga vinster med digitaliseringen, tvärtom anser hela 40 procent av de tillfrågade läkarna att de digitala systemen de använder idag sänker deras effektivitet. Samtidigt svarar 38 procent att de tror att digitala verktyg framåt kan bidra till att skapa tid för fler patientmöten.

På en övergripande nivå ser vi att digitala verktyg redan idag bidrar till effektivisering av vården. Det är dock problematiskt att många läkare i nuläget inte upplever de vinsterna i sin vardag. Ett stort antal svarande lyfter dubbeldokumentering som ett tidskrävande problem. På sikt måste vi råda bukt på det genom att införa krav på öppna standarder i vårdsystem så att information kan delas sömlöst mellan olika system och verktyg. Under kommande året inför ytterligare nio regioner vårt journalsystem Cosmic vilket innebär att 17 av 21 regioner i Sverige kommer dela journalsystem, det skapar goda förutsättningar för att minska problemen kopplat till dubbeldokumentation, fortsätter Tomas Block.

Resultaten visar också att svenska läkare är inställda på att utvecklingen framåt kommer innebära fortsatt ökad digitalisering av vården. Tre fjärdedelar förutspår en ökad användning av digitala verktyg bland läkare i framtiden.

Jag delar uppfattningen om att digitaliseringen kommer att accelerera framöver, det är helt nödvändigt. Det är viktigt att vi får med oss vårdens medarbetare på tåget och att de ser värdet av digitaliseringen även i deras egen vardag. För att realisera vinsterna krävs det förändrade arbetssätt. En aktiv förändringsledning med utbildning och förankring i organisationen kommer därför att vara avgörande. Där har vi på Cambio ett stort ansvar tillsammans med våra kunder, avslutar Tomas Block.

Läs hela rapporten här

Om enkätundersökningen

Enkätundersökningen utfördes av opinionsinstitutet Kantar Sifo under januari 2024. Totalt svarade 100 läkare från olika delar av landet, varav 50 är allmänspecialister på vårdcentral och 50 specialister på sjukhus.

Resultat i urval:

• 51% anger att de lägger mer än 5 timmar per dag i systemen
• 81 % tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att göra det enklare att hitta kunskap och information.
• 41 % tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att förbättra dialog med patienten.
• 40 % att digitala verktyg idag bidrar till att sänka deras effektivitet
• 57% lyfter fram dubbeldokumentering som ett problem
• 38% tror att digitala verktyg kan skapa tid för fler patientmöten i framtiden
• 75% tror på en ökad användning av digitala verktyg i framtiden

Antalet anställda i regionen som har disputerat har ökat med 50 procent sedan 2017, tack vare en medveten satsning. ”En viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda en vård i framkant”, säger Ewa Ekman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Varje år sammanställer Region Kronoberg ett bokslut över forskningen i regionen. Sedan starten 2017 har en stark utveckling skett, i linje mot målet att stärka forskningskulturen och ligga på rikssnittet i antalet disputerade per 100 000 invånare.

Carina Elmqvist är professor och forskningschef i Region Kronoberg. Hon beskriver arbetetmed att få fler att forska:

– Vi har sedan 2017 år erbjudit mer medel till doktorander, ökat möjligheten att kombinera kliniskt och akademiskt arbete och stärkt arbetet med att behålla och använda den forskningskompetens som finns i verksamheten.

Carina Elmqvist, forskningschef, Region Kronoberg

Arbetet har gett resultat. 2023 fanns 80 disputerade medarbetare i regionen, en ökning med 50 procent på bara sex år.

– Forskningsmeriterade medarbetare är viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda en vård i framkant, säger Ewa Ekman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Forskare inom många yrkesområden

I forskningsbokslutet rapporteras även var de forskande medarbetarna arbetar och vilken profession de har. Här utmärker sig Kronoberg positivt:

– Glädjande kan vi se att vi har disputerade i 13 olika professioner, allt från läkare och sjuksköterskor till miljösamordnare och fysiker. Det finns forskande medarbetare i flera av regionens verksamhetsområden, men vi vill att det ska bli ännu fler, säger Carina Elmqvist.

Nu tar nämligen Region Kronoberg ytterligare krafttag för att öka forskningen i alla verksamhetsområden med en uppdaterad forskningsplan som sträcker sig fram till 2023.I den uppdaterade forskningsplanen integreras forskning i alla verksamhetsområden.

Något som utmärkande för 2023 är även en avsevärd ökning av inhämtade externa forskningsmedel till regionanslutna forskare, totalt cirka 88 miljoner kronor 2023 jämfört med 66 miljoner 2022.

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar. Forskningsområde: Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

– Min forskning rör Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism. Atypisk parkinsonism är en sjukdomsgrupp som utgörs av olika neurodegenerativa sjukdomar som i tidigt skede ofta kan likna Parkinsons sjukdom, men över tid kännetecknas av andra symtom och besvärsbilder, som i regel inte svarar lika väl på vanliga parkinsonläkemedel.

Det behövs verktyg för att bättre kunna skilja dessa sjukdomsgrupper åt, förstå hur de utvecklas över tid och på så vis anpassa behandlingar på bästa sätt för den enskilde patienten.

I min forskning studerar vi hur nervceller utanför hjärnan, i hudens nervtrådar, fungerar och ser ut i mikroskopet vid dessa sjukdomar. Genom att undersöka hudens svettförmåga och ta millimeterstora hudbiopsier vill vi studera om nervtrådarna kan ge oss ökad kunskap och förståelse rörande sjukdom och sjukdomsutveckling över tid.

Hur kommer din forskning att kunna hjälpa personer som är drabbade av Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism?

– Min förhoppning är att vårt arbete ska generera mer kunskap om hur nervtrådarna utanför hjärnan mår och fungerar vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism. Om vi kan finna en markör i huden som berättar om hur symtom och sjukdomsbild utvecklas över tid, skulle detta vara värdefullt för den enskilde patienten både i samband med diagnostik och uppföljning över tid. En sådan markör skulle dock först behöva undersökas i ytterligare studier för att säkerställa dess värde.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

– Varje person med Parkinsons sjukdom eller atypisk parkinsonism är unik, det vill säga sjukdomsbilden kan se väldigt olika ut. Detta innebär en utmaning när vi studerar dessa sjukdomar på gruppnivå, då vissa forskningsresultat kanske inte stämmer för alla patienter. I framtiden tror jag forskningen måste ta ökad hänsyn till detta, och försöka finna markörer som är relevanta för vissa, men kanske inte alla, patienter med Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning och just området Parkinson och atypisk parkinsonism?

– Jag har jobbat som läkare i neurologi sedan 2011 och träffat många patienter med dessa sjukdomar. Det är mycket spännande att forskningen går framåt inom detta fält, där vi i framtiden hoppas finna en behandling som bromsar sjukdomsförloppet.

Jag lär mig mycket av de patienter och anhöriga jag träffar; om hur vardagen med en kronisk neurologisk sjukdom ser ut och vilka besvär som patient och anhöriga upplever är viktigast att lindra.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Min forskning är patientnära och många av de frågeställningar jag studerar bottnar i erfarenheter från möten med patienter och anhöriga. Att genom forskning försöka öka kunskapen om de symtom, besvärsbilder och frågor som jag tar del av i patientmöten driver och motiverar mig i mitt forskningsarbete.

Vad innebär det här stipendiet för dig?

– Det här stipendiet gör att jag har möjlighet att avsätta tid för forskning kring dessa patientgrupper vid sidan om mitt kliniska arbete som neurolog. Att få kombinera kliniskt arbete med forskning är en förutsättning för att kunna bedriva min patientnära forskning, där många av våra patienter och anhöriga deltar.

Alzinova meddelar att samtliga patienter som deltar i förlängningsdelen (B-delen) av fas 1b-studien med vaccinkandidaten ALZ-101 mot Alzheimers sjukdom, har fått sin sista dos av ALZ-101. B-delen i studien syftar till att undersöka säkerhet och tolerabilitet under en längre tids behandling med ALZ-101.

”Alzinova har nått ytterligare en viktig milstolpe nu när samtliga patienter i förlängningsdelen har fått sin sista dos. Vi har redan starka säkerhets- och tolerabilitetsdata samt positiva resultat för antikroppssvaret från A-delen. B-delen kommer att ge oss ytterligare värdefull information om vår lovande vaccinkandidat mot Alzheimers sjukdom inför den kommande fas 2 studien. Vi kan redan under hösten få information från förlängningsdelen.”, kommenterar Kristina Torfgård VD, Alzinova AB.

Kristina Torfgård VD, Alzinova AB.

Alzinova utvecklar ett vaccin, ALZ-101, mot Alzheimers sjukdom och genomför en klinisk fas 1b-studie. Resultatet från studiens första del (A-delen) redovisades tidigare under 2024 och påvisade en fördelaktig säkerhets- och tolerabilitetsprofil. Baserat på positiva interimdata från A-delen beslutade bolaget i maj 2023 att initiera en förlängningsdel, del B, av den pågående kliniska studien. Studiens B-del innebär att alla patienter som behandlats i A-delen erbjöds behandling med ytterligare doser av ALZ-101 under en 20-veckorsperiod och den första patienten i B-delen doserades i slutet av maj 2023. B-delen syftar till att ge information om långsiktig säkerhet och tolerabilitet, immunrespons, samt möjliga tecken på förändringar på biomarkörer och kognitiva funktioner. Informationen är viktig inför kommande klinisk fas 2 studie för en optimerad studiedesign.

Nu har samtliga patienter fått sin fjärde och sista dos i B-delen, och kommer att följas under 48 veckor. B-delen avslutas i början på 2025. Bolaget planerar att genomföra en analys för fas 2-studien under hösten 2024, innan B-delen är färdigrapporterad.

Om ALZ-101 och Alzheimers sjukdom
Alzheimers är en dödlig sjukdom som initialt påverkar hjärnan och leder till problem med minnet, tänkandet och beteendet. Det är den vanligaste formen av demens, och den drabbar oftast äldre människor. Symptomen utvecklas gradvis och inkluderar glömska, förvirring och svårigheter att göra vardagliga saker. Orsaken till sjukdomen är inte helt klar, men ansamling av skadliga ämnen i hjärnan spelar en roll. Det finns idag inget botemedel och trots att de första läkemedlen för sjukdomsmodifiering nyligen har godkänts i USA, finns det fortfarande en mycket lång väg att gå för att verkligen behandla och förhindra utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Alzinovas inriktning, att ta fram vaccin- och antikroppsbehandlingar som specifikt riktar in sig på de giftiga ansamlingarna av amyloid-beta i form av oligomerer i hjärnan, har flera fördelar jämfört med andra metoder. Andra behandlingar riktar sig mot större ansamlingar av amyloid-beta, så kallade plack i hjärnan, vilka tros innehålla såväl skadligt som ofarligt protein. Alzinova har tagit fram en metod som skulle kunna specifikt angripa det skadliga i hjärnan, amyloid-beta-oligomerer, en av de bakomliggande orsakerna till Alzheimers sjukdom. Vaccination med ALZ-101 innebär att kroppen genererar sina egna antikroppar, specifika mot skadliga ansamlingar av amyloid-beta-oligomerer i hjärnan. Dessa skadliga substanser förväntas oskadliggöras, och på så sätt skyddas hjärnans synapser från att ta skada vilket skulle kunna bromsa eller hindra utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Behandlingsmetoden förväntas också ha en lägre risk för biverkningar som ödem i hjärnan. Bolaget anser därmed att man sannolikt kommer att lyckas bättre till skillnad från andra bredare angreppssätt mot Alzheimers sjukdom.

AlzeCure Pharma AB ett läkemedelsbolag som utvecklar en bred portfölj av småmolekylära produktkandidater för CNS-sjukdomar, med fokus på Alzheimers sjukdom och smärta, meddelar idag att Professor Jan Lundberg investerar i bolaget och föreslås till ny ledamot i bolagets styrelse.
Dr. Jan Lundberg är en av de svenska tungviktarna på den internationella Big Pharma-arenan och har tidigare varit global forskningschef hos både Eli Lilly och AstraZeneca.

Professor Jan Lundberg har mer än 25 års erfarenhet från ledande befattningar i globala läkemedelsbolag, bland annat som global forskningschef vid Astra och därefter AstraZeneca (1996 – 2009) samt global forsknings- och utvecklingschef vid Eli Lilly (2010 – 2018). Han har lett utvecklingen av mer än 200 läkemedelskandidater, bland annat inom Alzheimer och smärta, med 30 godkända produkter inom flera terapeutiska områden. Innan han började på Astra var Dr. Lundberg professor i farmakologi vid Karolinska Institutet, där han också doktorerat. Han har även under fyra år läst läkarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hans forskning har resulterat i över 500 publicerade artiklar i peer review-granskade vetenskapliga tidskrifter.

Dr. Lundberg är också hedersdoktor vid farmakologiska fakulteten vid Uppsala universitet och har erhållit både Fernström- och Jahrepriset. Under åren har han även varit aktiv i flera internationella myndighetskommittéer. För närvarande är han styrelsemedlem i fyra olika läkemedels- och bioteknikbolag, och hans stora erfarenhet inom forskning och utveckling med ett stort intresse för centrala nervsjukdomar blir en stor tillgång för AlzeCure.

”AlzeCure har en fantastiskt spännande och lovande projektportfölj inom områden med mycket stora medicinska behov och inom områden som jag arbetat med. Jag skulle vara glad att kunna ansluta mig till bolaget i denna spännande utvecklingsfas och kunna bidra till bolagets fortsatta framgångar”, säger Dr. Jan Lundberg.

”Vi är otroligt tacksamma och glada över att Jan Lundberg både vill bli styrelsemedlem och investera i AlzeCure, med den fantastiska erfarenhet och kunskap som han besitter. Vi är övertygande om att detta kommer att bidraga mycket positivt till vår fortsatt framtida utveckling”, säger Martin Jönsson, VD AlzeCure Pharma