Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet undersökte Aleksandra Kanina, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, potentiell påverkan av miljöfaktorer (ogynnsamma livshändelser, psykosociala påfrestningar under graviditet och tidig barndom samt neonatal gulsot) på risken för autism och ADHD hos barn.

Medan genetiska faktorer länge har varit kända att spela en stor roll vid dessa utvecklingsneurologiska störningar, belyser Aleksandra Kaninas studier vikten av att ta hänsyn till miljömässiga influenser och den komplexitet som finns i familjära faktorer.

Alexandra Kanina. Foto: Gunilla Sonnebring

Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?

– Vi fann att ogynnsamma livshändelser och psykosociala påfrestningar var associerade med en ökad sannolikhet för autism och ADHD, men dessa samband var svagare när man tog hänsyn till familjärt släktskap, vilket tyder på att familjebakgrund kan påverka dessa utfall. Resultaten pekade också på att en stor del av sambandet mellan miljöfaktorer och diagnoser av autism eller ADHD kan förklaras av andra familjära faktorer som inte mätts snarare än ett direkt orsakssamband. Dessutom såg vi att gulsot hos nyfödda var kopplat till autismdiagnos, men sambandet verkade vara påverkat av faktorer från före födelsen, som antal graviditetsveckor, snarare än en direkt miljöpåverkan, säger Alexandra Kanina.

Varför blev du intresserad av det här ämnet?

– Jag var redan tidigare intresserad av utvecklingen inom området neurologiska utvecklingsstörningar och ville bidra till en bättre förståelse av hur ADHD och autism uppkommer. Med tanke på autismforskningens historia är det viktigt att avliva de myter som omger diagnosen. Föräldrar till autistiska barn klandrar ofta sig själva eller hålls orättvist ansvariga, vilket gör denna forskning avgörande för att minska stigmatiseringen.

Vad tycker du bör göras i framtidens hälso- och sjukvård och forskningen?

– Jag önskar att vårdpersonal skulle ge mer uppmärksamhet åt autistiska individers behov, särskilt gravida kvinnor som upplever negativa livshändelser. Psykisk hälsa hos neurodivergenta kvinnor förbises i stor utsträckning, och jag hoppas verkligen att detta ska förändras!

Avhandling

“Investigating prenatal and early-life environmental causes of neurodevelopment, using genetically informative study designs.”
Aleksandra Kanina. Stockholm: Karolinska Institutet (2025), ISBN: 978-91-8017-465-7

BioArctics partner Eisai har publicerat en presentation som inkluderar en simulering[1] av framtida potentiell försäljning av Leqembi®. Enligt Eisais simulering kommer försäljningen av Leqembi att uppgå till mellan 250 och 280 miljarder JPY (17 till 19 miljarder SEK) för deras räkenskapsår (FY) 2027, som slutar i mars 2028.

Eisais presentation kan ses här: https://www.eisai.com/ir/library/presentations/index.html

Om lecanemab (Leqembi®)
Lecanemab (Leqembi) är resultatet av ett strategiskt forskningssamarbete mellan BioArctic och Eisai. Lecanemab är en humaniserad IgG1 (immunglobulingamma 1) monoklonal antikropp riktad mot aggregerade lösliga och olösliga former av amyloid beta (Aβ).

Leqembi är godkänt och marknadsförs i USA, Japan, Kina, Storbritannien och flertalet andra länder för behandling av mild kognitiv svikt (MCI) och mild demens orsakad av Alzheimers sjukdom (tidig Alzheimers sjukdom). Godkännandet av lecanemab i dessa länder, liksom den positiva rekommendationen från CHMP i EU, baseras främst på fas 3-data från Eisais stora globala kliniska studie Clarity AD, där det primära effektmåttet och samtliga sekundära effektmått uppnåddes med statistiskt signifikanta resultat.

Eisai har också lämnat in ansökningar om marknadsgodkännande av lecanemab i ytterligare länder och regioner. En tilläggsansökan (sBLA) för mindre frekvent intravenös underhållsbehandling godkändes av amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) i januari 2025. FDA accepterade en stegvis ansökan (BLA) för underhållsbehandling med en subkutan autoinjektor i januari 2025 med PDUFA-datum den 31 augusti 2025, vilket skulle förenkla doseringen för patienterna.

Sedan juli 2020 pågår Eisais fas 3-studie AHEAD 3-45 med lecanemab för individer med preklinisk (asymtomatisk) Alzheimers sjukdom, vilket innebär att de kliniskt sett är normala, men har medelhöga eller förhöjda nivåer av Aβ i hjärnan. I oktober 2024 blev studien fullrekryterad. AHEAD 3-45 är en studie med fyra års behandling och bedrivs som offentlig-privat samverkan mellan med Alzheimer’s Clinical Trials Consortium (ACTC), som tillhandahåller infrastruktur för akademiska kliniska prövningar av Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar i USA, finansierat av United States National Institute on Aging som är en del av National Institutes of Health, och Eisai. Sedan januari 2022 pågår Tau NexGen-studien för individer med dominant ärftlig Alzheimers sjukdom där lecanemab ges som anti-amyloid-bakgrundsbehandling. Tau NexGen är en klinisk studie som bedrivs av konsortiet Dominantly Inherited Alzheimer Network Trials Unit (DIAN-TU), under ledning av Washington University School of Medicine i St. Louis, USA.

Om samarbetet mellan BioArctic och Eisai
BioArctic har sedan 2005 ett långsiktigt samarbete med Eisai kring utveckling och kommersialisering av läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom. De viktigaste avtalen är utvecklings- och kommersialiseringsavtalet avseende antikroppen lecanemab som ingicks 2007 och utvecklings- och kommersialiseringsavtalet avseende antikroppen Leqembi back-up för Alzheimers sjukdom som ingicks 2015. 2014 ingick Eisai och Biogen ett gemensamt utvecklings- och kommersialiseringsavtal som innefattar lecanemab. Eisai ansvarar för den kliniska utvecklingen, ansökan om marknadsgodkännande och kommersialisering av produkterna för Alzheimers sjukdom. BioArctic har rätt att kommersialisera lecanemab i Norden och för närvarande förbereder Eisai och BioArctic en gemensam kommersialisering i regionen. BioArctic har inga utvecklingskostnader för lecanemab inom Alzheimers sjukdom och har rätt till betalningar i samband med myndighetsgodkännanden och försäljningsmilstolpar samt royalties på den globala försäljningen.

Om BioArctic AB
BioArctic AB (publ) är ett svenskt forskningsbaserat biofarmabolag med fokus på innovation av läkemedel som kan fördröja eller stoppa sjukdomsförloppet av neurodegenerativa sjukdomar. Företaget ligger bakom lecanemab (Leqembi®) – världens första läkemedel som bevisat bromsar sjukdomsutvecklingen och minskar den kognitiva försämringen vid tidig Alzheimers sjukdom. Lecanemab har utvecklats i samarbete med Eisai. BioArctic har en bred forskningsportfölj inom Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, ALS och enzymbristsjukdomar. Flera av projekten utnyttjar bolagets egenutvecklade teknologiplattfrom BrainTransporter™ som förbättrar transporten av läkemedel in i hjärnan. BioArctics B-aktie (BIOA B) är noterad på Nasdaq Stockholm Large Cap. För ytterligare information, besök www.bioarctic.com.

^[1] Enligt Eisai ska simuleringen ej betraktas som en prognos

Om du får diagnosen cancer så är det inledningen till ett intensivt arbete att trösta, lindra, bromsa och bota. Sju av tio som får cancer kan botas idag. Får du diagnosen Alzheimer är sjukvårdens arbete i princip avslutat och du som patient lämnas i sticket.

Så kan man lite drastiskt beskriva den himmelsvida skillnaden mellan två av våra största folksjukdomar. Men varför är det så?
Det blev ämnet för det senaste frukostsamtalet från stiftelsen Alzheimer Life, med det provokativa temat: Varför är det bättre att få cancer?

Nu finns hela samtalet på en podd via länken här.

Medverkande:
Göran Hägglund, ordförande för Cancerfonden och ansvarig för den Nationella cancerstrategin.
Agneta Haquinius, som fick Alzheimer vid bara 57 års ålder.
Jens Berggren,  chef för den helt nya kognitiva mottagningen på Ersta sjukhus.
Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, om genombrottet för de nya bromsmedicinerna för Alzheimer.

Lyssna även på berörande frågor från publiken, bl a mamman som är förtvivlad över att hennes dotter drabbats av Alzheimer.

Linus Jönsson, Göran Hägglund, Jens Berggren, Agneta Haquinius och Henrik Frenkel. Foto: Alzheimer Life

Trots att mer än hälften av alla cancerpatienter idag får strålbehandling skapar ordet strålning fortfarande rädsla hos många. Okunskapen om vad behandlingen innebär är stor, men minst lika stor är kanske okunskapen om att Sverige sedan 70 år har haft en världsledande roll inom detta område, med banbrytande forskning och en rad innovationer. Allt började under 1950-talet vid Gustav Werners Institut i Uppsala, där man under ledning av bland andra Börje Larsson genomförde de första cancerbehandlingarna med protoner.

För att sprida ljus över den svenska strålbehandlingens fascinerande utveckling öppnar utställningen Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala den 30 mars på Medicinhistoriska museet. Den berättar om den svenska framgångssagan som tog sin början under 1950-talet och som blev internationellt känt vid en internationell konferens i Uppsala 1972 om användande av datorer inom strålbehandling.

En arbetsgrupp inom ”Branschhistorisk förening för strålbehandling” (BHFS) bestående av tidigare forskare, kliniker, utvecklare och företagsledare som alla varit med om att forma den historiska utvecklingen, har i utställningen skapat en visuellt spännande tidsresa över strålbehandlingens utveckling med fokus på Uppsala. Där kan man bland annat uppleva en gestaltning av modern strålbehandling på en patient i form av en textilskulptur skapad av konstnären Kristina Skantze.

– Man måste titta på dåtid för att förstå nutid och kunna forma framtid. Det är en beskrivning av svensk strålbehandling i ett nötskal. Och i den här utställningen existerar dåtid, nutid och framtid samtidigt. Syftet är att med autentiska föremål, digital teknik och konstnärlig gestaltning belysa den medicintekniska historiken inom strålbehandlingsområdet. Ett av våra viktigaste mål är att informera och lugna allmänheten om vad strålbehandling är och berätta om vilken viktig roll den har inom dagens cancervård, säger Hans Dahlin, ordförande i BHFS.

Medicinhistoriska museets chef Anna Stenkula förklarar att ursprungstanken med museet, formulerad av en av museets grundare Lars Thorén, var att museet inte bara skulle berätta om gamla föremål utan att framförallt visa på utvecklingen.

– Han satte sin prägel på museets stora föremålssamling som idag är unik då den illustrerar medicinens förändring genom den tekniska utvecklingen för diagnostik, behandling och vård, med ett stort fokus på det som skett på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De äldsta föremålen är från 1600-talet och det nyaste från 2024, berättar Anna Stenkula.

– Med sin utställning, Strålning mot cancer – 70 års utveckling med fokus Uppsala, berättar Branschhistorisk förening för strålbehandling om en viktig del av vården som tidigare inte har funnits representerad i museets samling. Det är en utställning vars ämne berör många och som i sin form, framtagen med stor kunskap, kommer att kunna nå en bred besöksgrupp då den är både informativ, förtroendeingivande och inger hopp, säger Anna Stenkula.

Utställningen arrangeras av Medicinhistoriska museet och Branschhistorisk förening för strålbehandling (BHFS) i Uppsala den 30 mars – 30 november 2025. Ambitionen är att därefter kunna låta utställningen vandra runt i landet, bland annat till olika onkologiska kliniker.

Utställningen har producerats med stöd av

Världsklass Uppsala

Upsala Läkareförening

Elekta AB

Raysearch Laboratories AB

C-Rad AB

ScandiNova Systems AB

Micropos Medical AB

Naslund Medical AB

ScandiDos AB

Professor Tora Holmberg har av regeringen utsetts till ny rektor vid Umeå universitet för sexårsperioden 2025–2031. – Jag är otroligt stolt över uppdraget och förtroendet. Nu längtar jag efter att komma på plats i Umeå och lära känna mitt nya universitet, säger Tora Holmberg.

Professor Tora Holmberg tillträder som rektor vid Umeå universitet från och med den 1 april. Foto: Malin Grönborg

Den 1 april tillträder Tora Holmberg som ny rektor för Umeå universitet. Hon har under många år varit verksam vid Uppsala universitet, bland annat som professor i sociologi och under perioden 2020–2005 som vicerektor för vetenskapsområdet humaniora och samhällsvetenskap.

– Jag tar förstås med mig övertygelsen om värdet med ett bredduniversitet och kunskapen om hur det fungerar och kan styras. Därtill har jag erfarenhet av att ha drivit många strategiska forsknings- och utbildningsfrågor vid Uppsala universitet under mina nära fem år som vicerektor.

– Jag vill också vara en röst för akademisk frihet, kollegialitet och universitetets viktiga roll i ett demokratiskt samhälle. Det gläder mig att mitt engagemang inom dessa områden värderats i rekryteringsprocessen och lyfts fram i universitetsstyrelsens motivering till beslutet om ny rektor.

Umeå universitet är ett av Sveriges största universitet med över 40 500 studenter, omkring 4 600 anställda och 5 miljarder i årsomsättning. Vid universitetet bedrivs utbildning och forskning inom alla vetenskapsområden: medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap.

– I mitt ledarskap strävar jag efter att alla ska vara delaktiga och ta ansvar, och att vi tillsammans tar tillvara kraften i medarbetarnas och studenternas kunskap och engagemang. Jag kände tidigt att det var väldigt givande och roligt att se andra utvecklas och ta steg framåt, såväl kollegor som studenter och doktorander. Med tiden har jag också insett att jag har en förmåga att samla personer för att nå gemensamma mål.

Sedan invigningen 1965 har Umeå universitet haft en helt avgörande betydelse för kompetensförsörjningen och samhällsutvecklingen i hela norra Sverige. Universitetets snabba och ständiga expansion har också gått hand i hand med Umeås tillväxt och utveckling.

– Umeå universitet har högt anseende och spelar en viktig roll för stadens, regionens och hela Sveriges utveckling. Det är något jag vill att vi tillsammans ska både vårda och utveckla. Samtidigt är vi och har ambitionen att fortsatt vara ett universitet med internationell konkurrenskraft. Viktiga frågor framåt är att stärka utbildningssamarbetet och öka universitetets konkurrenskraft om forskningsbidrag från EU. Därför ser jag också fram emot att engagera mig i Europaalliansen European Campus of City-Universities (EC2U), vilken består av nio universitet, och till vilken Umeå universitet nu ansluter.

Samlade campus är ett kännetecken för Umeå universitet. Det skapar kreativa miljöer för utbildning och forskning, bjuder in till samarbeten över ämnesgränser, och skapar möjligheter för ett aktivt studentliv.

– Det känns verkligen som att allt kretsar runt campusdammen. Även om vi har viktig verksamhet på Konstnärligt campus vid älvstranden, Campus NUS på sjukhusområdet och på andra orter i norra Sverige, tänker jag att känslan runt dammen fångar bredduniversitetets själ och hjärta. Platsen inrymmer också en symbolisk styrka, där kan alla discipliner mötas och bilda en större helhet – ett universitet!