Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid LiU har utvecklat en mikropipett vars diameter endast mäter 2 mikrometer i spetsen. Foto: Thor Balkhed

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en ny sorts pipett som kan leverera joner till enskilda hjärnceller utan att samtidigt introducera andra störningar i den känsliga miljön utanför cellerna. Att styra koncentrationen av olika joner kring enstaka hjärnceller kan ge viktiga insikter om hur enskilda celler påverkas och hur de samarbetar. Pipetten ska också kunna användas för behandlingar. Studien är publicerad i tidskriften Small.

– På sikt skulle den här tekniken kunna användas för att behandla neurologiska sjukdomar som epilepsi med extremt hög precision, säger Daniel Simon, professor vid Linköpings universitet, LiU.

Den mänskliga hjärnan består av cirka 85 till 100 miljarder nervceller. Dessutom finns det ungefär lika många celler till i hjärnan som stöttar nervcellernas funktion med till exempel näring, syre och läkning. De kallas gliaceller och kan i sin tur delas in i många undergrupper. Mellan cellerna finns ett vätskefyllt utrymme som kallas den extracellulära miljön.

Skillnaden mellan miljön inuti cellerna och den utanför är viktig för cellfunktionen och en bärande del är transporten av olika typer av joner mellan de två miljöerna. Till exempel aktiveras nervceller när koncentrationen av kaliumjoner förändras.

Det är känt sedan tidigare att en förändring i hela den extracellulära miljön påverkar nervcellernas och därmed hjärnans aktivitet. Men det har än så länge varit okänt hur lokala förändringar i jonkoncentration påverkar den enskilda nerv- och gliacellen.

Tidigare försök att ändra den extracellulära miljön har framför allt inneburit att man pumpar in någon form av vätska. Men det innebär att den sköra biokemiska balansen rubbas och det blir svårt att veta om det är ämnena i vätskan, det förändrade trycket eller att den extracellulära vätskan virvlas runt som leder till aktiviteten.

För att komma runt problemet har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid LiU utvecklat en mikropipett vars diameter endast mäter 2 mikrometer. Som en jämförelse är ett mänskligt hårstrå 50 mikrometer och en nervcell cirka 10.

Med hjälp av den här så kallade jontroniska mikropipetten kan forskarna tillföra endast joner, som kalium och natrium, till den extracellulära miljön för att se hur nervcellerna påverkas. Även gliacellernas aktivitet mäts, och då specifikt typen astrocyter.

– Gliaceller är de celler som den andra – kemiska – halvan av hjärnan består av. Och den vet vi inte så mycket om i och med att det inte funnits något sätt att precist aktivera de cellerna då de inte svarar på elektrisk stimulans. Men både nervceller och gliaceller går att stimulera kemiskt, säger Theresia Arbring Sjöström, forskare vid LOE.

Försöken gjordes på skivor av hjärnvävnad från möss i den del som kallas hippocampus.

– Nervcellerna svarade inte så snabbt på förändringen i jonkoncentration som vi först hade väntat oss. Däremot svarade astrocyterna direkt och väldigt dynamiskt. Först när de var ”mättade” aktiverades nervcellerna. Det belyste den finjusterade dynamiken mellan olika typer av celler i hjärnan på ett sätt som andra tekniker inte har lyckats med, säger Theresia Arbring Sjöström.

Lite förenklat kan man säga att pipetten tillverkas genom att ett glasrör värms upp och dras ut till bristningsgränsen. Det leder till en mycket tunn och avsmalnande spets. Den typen av mikropipetter brukar användas inom neurovetenskapen för att skapa och mäta elektrisk aktivitet i hjärnan.

I LiU-forskarnas jontroniska mikropipett är spetsen fylld med ett specialanpassat så kallat jonbytarmembran vilket gör att den kan användas för att skapa aktivitet på kemisk väg. I övrigt ser den identisk ut med den traditionella mikropipetten, och styrs på liknande vis.

– Fördelen är att tiotusentals personer världen över är bekanta med verktyget och kan hantera det. Det kan förhoppningsvis göra att det kommer till användning snabbare, säger Daniel Simon.

Nästa steg är att fortsätta studera kemisk signalering i både frisk och sjuk hjärnvävnad med hjälp av mikropipetten. Forskarna vill också utveckla leverans av läkemedel och studera dess verkan mot neurologiska sjukdomar som bland annat epilepsi.

Studien finansierades bland annat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, samt EU-programmen Horizon Europe och Horizon 2020. Forskarna Theresia Arbring Sjöström, Magnus Berggren och Daniel Simon är aktieägare i det forskarkontrollerade immaterialrättsföretaget OBOE IPR AB som äger patenten relaterade till forskningen som beskrivs och är moderbolag till Iontronics AB.

Artikeln: Miniaturized Iontronic Micropipettes for Precise and Dynamic Ionic Modulation of Neuronal and Astrocytic Activity, Theresia Arbring Sjöström, Anton I. Ivanov, Nariman Kiani, Iwona Bernacka-Wojcik, Jennifer Samuelsson, Helena Saarela Unemo, Dionysios Xydias, Lida-Evmorfia Vagiaki, Sotiris Psilodimitrakopoulos, Ioannis Konidakis, Kyriaki Sidiropoulou, Emmanuel Stratakis, Magnus Berggren, Christophe Bernard, Daniel T. Simon, Small (2025), publicerad online 10 mars 2025. DOI: 10.1002/smll.202410906

En global utmärkelse för unga forskare inom Life Sciences. Om du nyligen har disputerat inom Life Science och vill få internationell uppmärksamhet för din forskning – missa inte denna möjlighet!

Ansökningsperioden för Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists 2025 är nu öppen, med sista ansökningsdag den 15 juli 2025. Priset syftar till att uppmärksamma och belöna unga forskare i början av sina karriärer inom Life Science.

Vad är priset?
Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists är ett internationellt pris som instiftades 2013 genom ett samarbete mellan Science-tidskriften (AAAS) och SciLifeLab – en svensk nationell forskningsinfrastruktur för molekylära biovetenskaper. Priset delas ut årligen till fyra forskare som nyligen har disputerat och som har utfört framstående forskning inom Life Science.

Vem kan söka?

För att vara behörig att söka 2025 års pris måste sökande ha erhållit sin doktorsexamen mellan 1 januari 2023 och 31 december 2024. Forskningen ska falla inom en av följande fyra kategorier:

• Cell and Molecular Biology
• Genomics, Proteomics and Systems Biology Approaches
• Ecology and Environment
• Molecular Medicine

Ansökan består av en essä på högst 1000 ord baserad på avhandlingen, en referens från handledare eller medlem i betygsnämnden, samt ytterligare dokumentation. Essäerna bedöms av Science-tidskriftens redaktion med fokus på vetenskaplig excellens, innovation och förmågan att kommunicera forskning på ett engagerande sätt.

Vad får vinnarna?
De fyra vinnarna får sina essäer publicerade i Science. Huvudvinnaren tilldelas 30 000 USD, medan de tre övriga kategorivinnarna får 10 000 USD vardera. Alla vinnare bjuds in till Sverige i december för en prisceremoni på Grand Hôtel i Stockholm – samma plats där Nobelbanketten hölls mellan 1901 och 1929. Under vistelsen får de också möjlighet att presentera sin forskning och nätverka med ledande forskare inom sina respektive områden.

Bakom priset
Priset är ett samarbete mellan Science/AAAS och SciLifeLab, med generöst stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Syftet är att främja grundforskning och uppmuntra unga forskare att fortsätta sina vetenskapliga karriärer.

Så ansöker du
Ansökan sker via den officiella webbplatsen: scienceprize.scilifelab.se. Där finns detaljerade instruktioner om hur du skickar in ditt bidrag. Observera att sista ansökningsdag är den 15 juli 2025.

Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists är ett internationellt pris för unga forskare som nyligen disputerat inom Life Science. Fyra vinnare utses årligen i olika forskningskategorier och får sina essäer publicerade i Science samt prispengar på upp till 30 000 USD. Priset delas ut av Science/AAAS och SciLifeLab med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Sista ansökningsdag är den 15 juli 2025. Mer information finns på scienceprize.scilifelab.se.

Det danska medicinteknikbolaget Brainreader förstärker sin satsning på AI-baserad hjärndiagnostik genom att ta in 71,3 miljoner kronor i ny finansiering. Kapitalet ska användas för att skala upp den globala tillgängligheten till Neuroreader – en CE-märkt och FDA-godkänd plattform som redan används kliniskt för att stödja diagnostik av neurodegenerativa tillstånd.

Neuroreader är ett AI-verktyg utvecklat för att automatisera volymetriska analyser av MR-bilder. Genom objektiv kvantifiering av hjärnstrukturer bidrar systemet till ökad diagnostisk precision, särskilt vid misstanke om Alzheimers sjukdom, traumatiska hjärnskador och andra neurodegenerativa tillstånd.

– Vi ser att kliniker världen över efterfrågar tillförlitliga, snabba och objektiva beslutsstöd i mötet med komplexa neurologiska tillstånd. Med Neuroreader får läkaren ett standardiserat underlag som kan komplettera den kliniska bedömningen och bidra till en tidigare och mer säker diagnos, säger

Mads Fiig, VD för Brainreader.

Plattformen integreras direkt i befintliga arbetsflöden inom radiologi och neurologi, utan att kräva omfattande IT-omställningar. Resultatet – inklusive automatiserade volymberäkningar och jämförelse med referensdata – kan enkelt granskas tillsammans med övrig bilddiagnostik och anamnes.

– Tekniken stödjer det diagnostiska arbetet utan att ersätta det kliniska omdömet. Det handlar om att ge läkaren ett bättre beslutsunderlag, särskilt i tidiga sjukdomsstadier där traditionell bildtolkning kan vara osäker, säger Thor Birkmand, styrelseordförande i Brainreader och partner på Investo Capital.

Investeringen, som leds av svenska Dahlgren Capital tillsammans med befintliga ägaren Investo Capital, syftar till att öka Neuroreaders tillgänglighet globalt – med särskilt fokus på expansion i USA – och till att vidareutveckla kliniska applikationer, bland annat inom demensutredning och TBI.

Peter Dahlgren, VD för Dahlgren Capital, kommenterar:
– Vi ser stor klinisk nytta i Brainreaders lösning och tror att AI-baserad bildanalys kommer spela en allt viktigare roll i den neurologiska diagnostiken. Det handlar om att höja kvaliteten och spara tid i vården, vilket gynnar både läkare och patienter.

EU:s nya MDR-regelverk underlättar också för bredare implementering av AI-lösningar inom europeisk sjukvård, vilket ytterligare stärker förutsättningarna för klinisk användning.

Brainreader positionerar sig som en central aktör i den digitala omvandlingen av hjärndiagnostik. Med ny finansiering och ökade resurser står bolaget nu redo att förse fler kliniker med ett evidensbaserat, AI-stött verktyg som kan förbättra diagnostikens kvalitet – och patienternas prognos.

Personer med en autismdiagnos löper en ökad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, visar en omfattande studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att de två tillstånden kan ha gemensamma biologiska mekanismer.

Studien bygger på registerdata från över två miljoner personer födda i Sverige mellan 1974 och 1999, som följts från 20 års ålder fram till slutet av 2022.

Forskarna undersökte om det finns ett samband mellan den neuropsykiatriska diagnosen autismspektrumtillstånd, som påverkar individens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor, och tidig debut av Parkinsons sjukdom, ett tillstånd som påverkar rörelseförmågan.

Dopamin kan spela en roll
Resultaten visar att personer med en autismdiagnos hade fyra gånger högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom än personer utan en sådan diagnos. Sambandet kvarstod även när forskarna tagit hänsyn till faktorer som socioekonomisk status och ärftlighet för psykisk sjukdom eller Parkinsons sjukdom.

– Detta tyder på att det kan finnas gemensamma biologiska orsaker bakom autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom. En hypotes är att hjärnans dopaminsystem är påverkat i båda fallen eftersom signalsubstansen dopamin är viktig både för sociala beteenden och kontroll av rörelser, säger studiens försteförfattare Weiyao Yin, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Weiyao Yin, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Kong Kong

Det är välkänt att de nervceller som tillverkar dopamin bryts ned vid Parkinsons sjukdom. Tidigare studier har visat att dopamin även skulle kunna spela en roll vid autism, men mer forskning behövs för att bekräfta detta.

– Vi hoppas att studiens resultat på sikt ska hjälpa till att skapa ökad klarhet i de bakomliggande orsakerna för både autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, säger Weiyao Yin.

Viktigt med uppföljning i vården
Depression och användning av antidepressiva läkemedel är vanligare bland personer med autism, liksom antipsykotiska läkemedel som är kända för att kunna orsaka Parkinson-liknande symtom. När forskarna justerade för dessa faktorer försvagades sambandet mellan autismspektrumtillstånd och Parkinsons sjukdom, men risken var fortfarande fördubblad.

Forskarna poängterar att de endast analyserade tidig Parkinson-debut före 50 års ålder och att studiedeltagarnas medelålder vid studiens slut var 34 år. Förekomsten av Parkinsons sjukdom var därför mycket låg. Framtida studier kommer att behöva undersöka om riskökningen kvarstår med stigande ålder.

– Det är viktigt att hälso- och sjukvården långsiktigt följer upp personer med autismspektrumtillstånd – en utsatt grupp med hög samsjuklighet och hög användning av psykofarmaka. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en Parkinsondiagnos före 50 års ålder är mycket ovanlig, även för personer med autism, säger studiens sisteförfattare Sven Sandin, statistiker och epidemiolog vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Studiens sisteförfattare Sven Sandin, statistiker och epidemiolog vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Simons Foundation och Vetenskapsrådet. Två av artikelförfattarna har uppgett att de fått finansiering och arvoden från läkemedelsbolag utan koppling till den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för mer information om potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Risk of Parkinson Disease in Individuals With Autism Spectrum Disorder”, Weiyao Yin, Abraham Reichenberg, Michal Schnaider Beeri, Stephen Z. Levine, Jonas F. Ludvigsson, Martijn Figee, Sven Sandin, JAMA Neurology, online 27 maj 2025, doi: 10.1001/jamaneurol.2025.1284.

Det globala läkemedelsföretaget Sanofi meddelar att man har ingått ett avtal om att förvärva det amerikanska bioteknikbolaget Vigil Neuroscience, Inc. i en affär värd cirka 470 miljoner dollar. Förvärvet innebär att Sanofi stärker sin position inom neurologi – ett av företagets fyra strategiska fokusområden – och lägger till det lovande läkemedelskandidaten VG-3927 i sin pipeline för behandling av Alzheimers sjukdom.

VG-3927 är en oral småmolekyl som verkar som en agonist till TREM2, en receptor som spelar en nyckelroll i aktiveringen av mikroglia – de immunceller som skyddar nervsystemet. Aktivering av TREM2 tros kunna förbättra mikrogliernas förmåga att motverka neurodegeneration, en mekanism som är särskilt relevant vid Alzheimers sjukdom.

Ett steg mot nya behandlingsmöjligheter

Houman Ashrafian, global FoU-chef på Sanofi, kommenterar:

”Förvärvet stödjer fullt ut vår strategi att fokusera på neurologiska sjukdomar och att använda vår expertis inom immunologi för att möta kritiska medicinska behov. TREM2 är ett mycket intressant mål i skärningspunkten mellan immunologisk dysreglering och neurodegenerativa sjukdomar. Vigil tillför både kunskap och kapacitet som kompletterar vår egen, och vi ser fram emot att arbeta tillsammans med deras team och patientgrupperna.”

Houman Ashrafian, Executive Vice President, Head of Research & Development, Sanofi

Vigil Neuroscience är ett börsnoterat bioteknikföretag i klinisk fas, med fokus på innovativa behandlingar för neurodegenerativa sjukdomar. Företagets vd, Ivana Magovčević-Liebisch, säger:

”Vi är mycket stolta över vårt team och den utveckling vi har nått med TREM2-baserade behandlingar. Genom att bli en del av Sanofi får vi möjlighet att påskynda utvecklingen av VG-3927 och ge nytt hopp till personer som lever med Alzheimers sjukdom.”

Stort medicinskt behov och begränsade behandlingsalternativ

I Alzheimers sjukdom är aktiveringen av mikroglia ofta nedsatt, vilket leder till kronisk inflammation och ansamling av skadliga ämnen i hjärnan. VG-3927:s verkningsmekanism syftar till att återställa mikrogliernas skyddande funktion och därmed bromsa sjukdomsutvecklingen. Dagens godkända behandlingar har begränsad effekt och omfattas av strikta användningskriterier, vilket gör behovet av nya terapier akut.

Sanofi investerade redan i juni 2024 40 miljoner dollar i Vigil och säkrade då exklusiv förhandlingsrätt till VG-3927. Dagens affär är ett konkret resultat av företagets strategi att via riktade investeringar stärka sin pipeline och innovationskraft.

Affärens villkor

Sanofi betalar 8 dollar per aktie kontant, vilket motsvarar ett totalt värde om cirka 470 miljoner dollar. Utöver detta får Vigils aktieägare en icke-överlåtbar rätt till ytterligare 2 dollar per aktie, villkorad av att VG-3927 når marknaden.

Affären förväntas slutföras under tredje kvartalet 2025, efter godkännande från aktieägarna i Vigil och relevanta tillsynsmyndigheter. Molekylprogrammet VGL101, ett andra projekt hos Vigil, ingår inte i förvärvet. Sanofi uppger att affären inte påverkar företagets finansiella prognos för 2025.

Med detta steg fortsätter Sanofi sin strategiska satsning på neurologi och tar ytterligare ett steg mot att kunna erbjuda nya behandlingsalternativ för personer med Alzheimers sjukdom.