Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Inbjudan: Erytromelalgi i fokus i livesänt seminarium om ACD440

Det svenska läkemedelsbolaget AlzeCure Pharma bjuder in till ett livesänt seminarium den 27 augusti klockan 14:00, där fokus ligger på bolagets fas II-kandidat ACD440 och dess potential som behandling för den sällsynta sjukdomen erytromelalgi.

Evenemanget gästas av Dimitrina Chukova från Karolinska Institutet och är öppet för allmänheten utan krav på föranmälan. Presentationen sker i samarbete med Finwire och kommer att hållas på engelska.

Syftet med sändningen är att lyfta fram den vetenskapliga och kommersiella potentialen hos ACD440, som nyligen tilldelades särläkemedelsstatus (orphan drug designation) i USA. Detta öppnar för nya utvecklingsmöjligheter inom behandling av erytromelalgi – en ovanlig och smärtsam neurologisk sjukdom.

Sändningens program:

  • 14:00 – Introduktion till AlzeCure Pharma och projektets status
    Martin Jönsson, VD, AlzeCure Pharma
  • 14:05 – Marknaden för särläkemedel – historik, nuläge och framtid
    Dimitrina Chukova, Karolinska Institutet
  • 14:20 – ACD440:s möjligheter inom erytromelalgi
    Märta Segerdahl, Chief Medical Officer, AlzeCure Pharma
    – Bakgrund till sjukdomen
    – Särläkemedelsstatus och dialogen med FDA
  • 14:40 – Frågestund, modererad av Martin Westerlund från Finwire
  • 14:55 – Avslutande kommentarer
    Martin Jönsson

Presentationerna kommer att följas av en interaktiv Q&A-session där tittarna har möjlighet att ställa frågor direkt till deltagarna.

Livesändningen går att följa via Finwires webbplattform:
https://www.finwire.tv/webcast/alzecure-pharma/seminarium/

För den som inte kan delta live kommer hela seminariet även att finnas tillgängligt i efterhand på AlzeCure Pharmas hemsida:
https://www.alzecurepharma.se/en/presentations-and-interviews/

AAIC 2025: Så här flyttade forskningen om Alzheimer fram positionerna

Den 27–31 juli 2025 offentliggjorde Alzheimer’s Association en rad pressmeddelanden i anslutning till Alzheimer’s Association International Conference (AAIC) i Toronto. Nedan följer en samlad genomgång av de viktigaste resultaten och nyheterna – från miljögifter och livsstilsinsatser till nya riktlinjer för blodbaserade biomarkörer och ”real world”-data för läkemedel.

Miljögifter: Bly från förr, minnesproblem i dag
Flera studier pekade på att historisk blyexponering kan prägla hjärnan långt in i ålderdomen. Personer som växte upp i områden med måttliga till mycket höga blyhalter i luften (1960–1974) hade omkring 20 % högre sannolikhet att rapportera minnesproblem femtio år senare. Andra analyser visade att närhet till blyutsläppande anläggningar hänger ihop med sämre kognitivt resultat – och laboratoriestudier gav biologiskt stöd i form av ökade nivåer av tau- och amyloidproteiner efter blyexponering. Slutsatsen: det finns inga säkra blynivåer, och tidigare exponering bör mötas med extra fokus på kända demensrisker som hypertoni, rökning och social isolering.

Livsstil som behandling: U.S. POINTER gav kognitiva vinster
Den stora, tvååriga U.S. POINTER-studien visade att två olika multidomän-program – med fokus på fysisk aktivitet, kost (MIND-dieten), kognitiv/social stimulans och hjärt-kärlmonitorering – förbättrade kognition hos äldre med förhöjd risk för kognitiv svikt. Den mer strukturerade interventionen, med tätare stöd och uppföljning, gav störst effekt och skyddade mot normal åldersrelaterad nedgång upp till två år; resultaten var likartade över kön, etnicitet, APOE-e4-status och kardiovaskulär riskprofil. Studien publicerades samtidigt i JAMA.

Nya kliniska riktlinjer: Blodbaserade biomarkörer på väg in i specialistvården
För första gången presenterade Alzheimer’s Association en evidensbaserad klinisk riktlinje för hur blodbaserade biomarkörer (BBM) ska användas i diagnostiken hos patienter med objektiv kognitiv svikt i specialistmiljö. Rekommendationerna är fabrikatsoberoende och bygger på GRADE-metodik:

  • Triagering: Test med ≥90 % sensitivitet och ≥75 % specificitet kan användas för att utesluta Alzheimerpatologi; positiva fynd bör bekräftas med t.ex. CSF eller amyloid-PET.
  • Ersättning: Test med ≥90 % i både sensitivitet och specificitet kan ersätta PET eller CSF.
    Samtidigt betonas att många kommersiella test ännu inte når dessa trösklar, och att BBM aldrig ska ersätta en fullständig klinisk bedömning.

Socialpolitik som hjärnhälsa: Matstöd (SNAP) kopplat till långsammare kognitiv nedgång
En tioårig analys av nationellt representativa data visade att deltagande i USA:s matstödsprogram SNAP var associerat med långsammare kognitiv försämring än hos liknande personer som inte deltog – motsvarande i snitt två till tre extra år av bibehållen kognitiv hälsa. Resultaten understryker vikten av att förbättra tillgången till näringsstöd, särskilt i grupper med hög sårbarhet.

”State of the science”: Övriga höjdpunkter från AAIC
AAIC samlade nära 19 000 registrerade deltagare och över 6 400 vetenskapliga bidrag. Bland forskningshöjdpunkterna märks:

  • Kombinationsbehandling för kärl-/metabola risker: Samtidig användning av vanliga läkemedel mot blodtryck, blodfetter och diabetes kopplades i flera studier till långsammare kognitiv nedgång (och färre Alzheimer-typiska förändringar vid obduktion).
  • Genetik och livsstil: Fysisk aktivitet – särskilt promenader – och andra livsstilsåtgärder tycks ge särskilt stor vinst hos bärare av APOE4-varianten.
  • Nya läkemedel i verkligheten: De första ”real world”-rapporterna om anti-amyloid-behandlingarna lecanemab och donanemab visade säkerhetseffekter i nivå med sena prövningar, och hög patientnöjdhet, bl.a. via ALZ-NET-nätverket.
  • Könsskillnader: Nya data belyser hur TBI kan påverka hjärnan annorlunda hos kvinnor än män, samt hur ”chemobrain” vid bröstcancerbehandling hänger ihop med mätbara hjärnförändringar.

Priser och filantropi
Tio forskare uppmärksammades för framstående insatser inom Alzheimer- och demensforskning, och Fred and Barbara Erb Family Foundation tilldelades Jerome H. Stone Philanthropy Award för flerårigt och målmedvetet stöd till forskningen (bl.a. U.S. POINTER och kliniska forskningsstipendier).

Varför detta spelar roll
Årets AAIC-nyheter ger en sammanhängande bild:

  1. Förebyggande och livsstil kan ge mätbara kognitiva vinster även i brett representativa grupper.
  2. Diagnostiken blir mer tillgänglig genom blodprov – men kräver noggrann kvalitetssäkring och specialistkompetens.
  3. Samhälls- och miljöfaktorer (från näringsstöd till historisk blyexponering) är starkt kopplade till hjärnhälsa och ojämlikheter.
  4. Läkemedel och vårdens praktik konvergerar när prövningsdata kompletteras med robusta ”real world”-erfarenheter.

Källor: AAIC:s pressmeddelanden publicerade 27–31 juli 2025. (aaic.alz.org)

Corinne Pedroletti ny chefläkare på Danderyds sjukhus

Corinne Pedroletti tillträdde tjänsten som chefläkare på Danderyds sjukhus måndagen den 11 augusti.


Corinne Pedroletti blir ny chefläkare med uppdrag som chef för Säkerhets- och beredskapsenheten på Danderyds sjukhus. Hon kommer närmast från rollen som operativ direktör på Danderyds sjukhus.

Den nya chefläkarrollen omfattar, utöver sedvanliga chefläkaruppgifter, ett övergripande ansvar för sjukhusets säkerhets- och beredskapsfrågor.

– Jag ser verkligen fram emot att ta mig an den nya rollen som chefläkare och arbeta för att stärka sjukhusets robusthet. Mitt fokus blir att skapa en trygg och säker vårdmiljö för att säkerställa en patientsäker vård. Det ska bli roligt att, tillsammans med engagerade medarbetare, utveckla framtidens vård, säger Corinne Pedroletti.

I sin tidigare roll som operativ direktör har Corinne Pedroletti ansvarat för att leda och facilitera sjukhusets horisontella vårdprocesser och patientflöden. Hon har tidigare varit temachef för kvinnohälsa och hälsoprofessioner vid Karolinska Universitetssjukhuset och har lång chefserfarenhet, särskilt inom kvinnosjukvården.

Corinne Pedroletti har även varit region Västs representant i nationellt programområde (NPO) för kvinnosjukdomar och förlossning och hon är ordförande i Region Stockholms arbetsgrupp för förlossningsvården.

– Corinne har ett starkt kvalitets- och utvecklingsfokus samt en gedigen bakgrund inom samordning och ledarskap – vilket är viktiga egenskaper för detta uppdrag. Med erfarenhet från både nationella och regionala sammanhang har hon en god samarbetsförmåga och levererar resultat med patientens behov och sjukhusets bästa i centrum. Sjukhuset befinner sig just nu i en spännande utvecklingsfas med vår nya akut- och behandlingsbyggnad, vilket skapar förutsättningar för en modern, högkvalitativ sjukvård och en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Corinnes kompetens blir ett viktigt bidrag i vår fortsatta utvecklingsresa, säger Caroline Hällsjö Sander, sjukhusdirektör på Danderyds sjukhus.

Corinne Pedroletti tillträdde tjänsten som chefläkare på sjukhuset måndagen den 11 augusti.

EUPATI Sverige ger utbildning för forskare om patientsamverkan i klinisk forskning

Varför patientsamverkan?

När patienter medverkar i kliniska studier ökar forskningens relevans. Patientsamverkan underlättar också rekryteringen av deltagare till forskningsstudier. EUPATI Sverige har nu fått i uppdrag att ta fram en utbildning om patientsamverkan som vänder sig direkt till forskare.

– Vi ser ett ökat intresse för att involvera patienter i forskningen. Vi blir ofta kontaktade av forskare som vill ha kunskap om hur detta görs på bästa sätt och var de kan finna patienter att samarbete med. Nu kan vi erbjuda en utbildning för forskare som också ska inspirera till patientsamverkan, berättar Cristin Lind, generalsekreterare för EUPATI Sverige.

EUPATI Sverige tar fram utbildningen på uppdrag av Kliniska Studier Sverige Forum Stockholm-Gotland i samarbete med Helseplan.

– När forskare bjuder in patienter som partners, inte bara som studiedeltagare, skapas bättre förutsättningar att identifiera verkliga behov och utveckla lösningar som stärker både forskningens kvalitet och patienternas tillit vilket i förlängningen bidrar till ökad nytta för samhället i stort, säger Amanda Gyllenswärd, vd för Helseplan.

Målgruppen för utbildningen

Utbildningen riktar sig till forskargrupper verksamma inom akademi/hälso- och sjukvård i Region Stockholm och Gotland. Den ska bidra till kunskap om hur patienter kan involveras aktivt i arbetet med kliniska studier. Genom det blir patienterna utöver forskningsobjekt också forskningspartners. Utbildningen erbjuds under hösten 2025. Den omfattar en för- eller eftermiddag och är kostnadsfri.

Mer information och anmälan: Förbättra dina studier med patient­samverkan – kostnadsfri workshop i höst | Kliniska Studier Sverige

För er utanför utanför Region Stockholm och Gotland. Är ni intresserade av utbildningen, så kontakta oss på [email protected].

Hopp för drabbade familjer: Nytt läkemedel godkänt för aggressiv hjärntumör hos barn

Ett viktigt genombrott har skett inom hjärnforskningen: det amerikanska läkemedelsverket FDA har godkänt ett nytt läkemedel som kan hjälpa barn och unga vuxna som drabbas av en mycket aggressiv hjärntumör – en sjukdom som hittills nästan alltid lett till döden.

Läkemedlet Modeyso™, är det första som någonsin godkänts för behandling av H3 K27M-muterat diffust mittlinjegliom – en ovanlig men fruktansvärt svår form av hjärntumör som oftast drabbar yngre människor.

– Det här är en milstolpe. För första gången har vi ett godkänt läkemedel som kan ge hopp till patienter med denna svåra diagnos, säger Patrick Wen, läkare och professor vid Harvard Medical School.

Vad är det för sjukdom?
Den här formen av hjärntumör växer i hjärnans mittlinje – i områden som är mycket svåra eller omöjliga att operera. Den orsakas av en specifik genförändring, kallad H3 K27M-mutation, som gör att tumören växer snabbt och är svårbehandlad.

Varje år drabbas ungefär 2 000 personer i USA, många av dem barn. I Sverige handlar det om ett mycket litet antal fall – men konsekvenserna för varje enskild familj är enorma.

– För de här barnen och deras familjer har det länge funnits en brutal verklighet: ingen godkänd behandling. Nu ändras det, säger David Arons från National Brain Tumor Society.

Hur fungerar läkemedlet?
Modeyso tas som en kapsel en gång i veckan och riktar sig specifikt mot tumörens biologiska egenskaper. I en serie kliniska studier behandlades 50 patienter som hade fått återfall efter annan behandling. Hos över en femtedel (22 %) av dem krympte tumören.

Av dem som svarade på behandlingen hade de flesta effekt i över sex månader, och några i över ett år.

Det här kanske inte låter som en ”bot”, men för många familjer innebär det något ovärderligt: mer tid – med bättre livskvalitet – tillsammans.

Är behandlingen säker?
I de studier som gjorts deltog totalt 376 patienter, både vuxna och barn. De vanligaste biverkningarna var trötthet, huvudvärk, illamående och muskelvärk. Vissa drabbades av allvarligare problem som tryck i hjärnan (hydrocefalus) eller epileptiska anfall, men de var relativt få.

Vad händer nu?

Modeyso är ännu bara godkänt i USA, men godkännandet innebär ett viktigt steg även globalt. Fler studier pågår – och det krävs fler bevis innan läkemedlet kan bli tillgängligt i fler länder, som Sverige.

Företaget bakom läkemedlet, Jazz Pharmaceuticals, räknar med att göra behandlingen tillgänglig för amerikanska patienter inom några veckor. En större internationell studie – som ska bekräfta effekten – pågår också.

En framtid med mer hopp

Det finns fortfarande ingen garanti för bot, men Modeyso förändrar verkligheten för många familjer. Istället för att få beskedet ”det finns inget att göra”, finns nu ett första hopp – en chans till mer tid.

– Det här är ett resultat av åratal av forskning och envis kamp från läkare, forskare, patienter och anhöriga. Nu har vi äntligen något att erbjuda, säger Joshua Allen, vetenskaplig chef på Chimerix, som utvecklat läkemedlet.

FAKTA: H3 K27M-muterat gliom

En mycket aggressiv form av hjärntumör

Drabbar främst barn och unga vuxna

Sitter i hjärnans mittlinje – svårt att operera

Tidigare inga godkända behandlingar

Medianöverlevnaden ofta under ett år

FAKTA: Modeyso™ (dordaviprone)

Tas som kapsel en gång i veckan

Första godkända läkemedlet mot sjukdomen

Tumören krympte hos 22 % av patienterna i studien

Vissa hade nytta av behandlingen i över ett år

Läs det globala pressmeddelandet från Jazz Pharmaceuticals här.