Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Anslag till forskning om Alzheimers sjukdom

Forskare vid Stockholms universitet ingår i ett nytt projekt om en möjlig behandling av Alzheimers sjukdom, som beviljats anslag av EU-kommissionen.

Foto: Eva Dalin

Arrheniuslaboratorierna. Foto: Eva Dalin

Lovisa Lundholm och Andrzej Wojcik vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW) deltar i samarbetsprojektet ”Neutron capture-enhanced treatment of neurotoxic amyloid aggregates” (NECTAR) som nyligen beviljats medel av EU-kommissionen. Det är första gången forskare vid Stockholms universitet beviljats anslag inom utlysningsformen “Future and Emerging Technologies” (FET Open), som är en del av forskningsprogrammet Horizon 2020.

Projektet handlar om att undersöka en möjlig framtida behandling av Alzheimers sjukdom med boron neutron capture-teknik. Tekniken går ut på att selektivt skapa en hög dos av olika typer av strålning lokalt, för att strukturellt eliminera ansamlingar av betaamyloid i hjärnan. Detta sker genom extern lågdosbestrålning med neutroner, som via amyloid-bindande molekyler konjugerade med gadolinium (Gd) eller bor (B) skapar tätjoniserande strålning (alfastrålning/Augerelektroner) lokalt. Strålningbiologigruppen vid MBW är huvudansvariga för strålskyddsdelen av detta projekt och kommer att studera stråleffekter på neuron och gliaceller.

Projektet beviljas totalt drygt 3,1 miljoner euro varav närmare 660 000 euro går till Stockholms universitet. Projektet koordineras från Italien och ska pågå i 3,5 år.

Liknande poster

Att snooza kan hjälpa dig att vakna

Att snooza kan hjälpa dig att vakna

Det påstås ofta att snoozning kan vara dåligt för sömnen och hjärnan, utan att några direkta bevis har presenterats. Nu visar forskning från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet att snoozning till och med kan stödja uppvaknandet för dem som snoozar…

Sinnet för ordning skiljer människan från andra djur

Sinnet för ordning skiljer människan från andra djur

Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just…

Ny spatial omics-metod skapad

Ny spatial omics-metod skapad

Forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och KTH, har lyckats skapa en ny spatial omics-metod. Genom att kombinera två komplexa tekniker som vanligtvis används separat har man tagit ett viktigt steg inom forskningen om biologiska vävnader.

Världens farligaste gift kan göra stor nytta som läkemedel

Världens farligaste gift kan göra stor nytta som läkemedel

Pål Stenmark ser botulinumtoxin – världens farligaste gift – som en legobyggsats han kan förändra så att det får nya funktioner. Ett mål är att få fram nya och effektivare läkemedel, bland annat mot smärta. Via molekylär släktforskning har han…

Grundforskning till gagn för ALS-patienter

Grundforskning till gagn för ALS-patienter

Genom att förstå varför vissa nervceller och musklerna de styr är motståndskraftiga mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS går det att skapa nya möjligheter till behandlingar. Forskare vid Stockholms universitet försöker nu identifiera och överföra egenskaperna hos dessa…