Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Projektet som får Neuroförbundets stora forskningsbidrag

Emmanuel Bäckryd, Björn Gerdle och Bijar Ghafouri får Neuroförbundets stora forskningsbidrag på 800 000 kr för att med hjälp av biomarkörer mäta biologiska ämnen i blod och saliv hos patienter med långvariga smärttillstånd.

Emmanuel Bäckryd. Foto: Neuroförbundet.

– Det känns fantastiskt. Det här är ett projekt vi brinner mycket för så att få finansiering för det är superroligt, säger en glad Emmanuel Bäckryd när Reflex träffar honom i Linköping.

Emmanuel Bäckryd, Björn Gerdle och Bijar Ghafouri har bildat en forskargrupp på universitetet i Linköping som i samarbete med Smärt- och rehabiliteringscentrum, Region Östergötland och Linköpings universitet, startat en biobank i Linköping. I den undersöker de biomarkörer vid långvariga smärttillstånd.

– Vi mäter biologiska ämnen i blod, bland annat hos patienter som har ont under lång tid. Och så jämför vi det med friska för att bättre förstå vad som händer i kroppen på dem som har långvarig smärta, säger Emmanuel Bäckryd.

Lågt räknat har ungefär var femte vuxen utdragen smärta. Med andra ord lider många av något som Emmanuel Bäckryds forskningsprojekt förhoppningsvis kan bidra till att råda bot på i framtiden.

– Jag brukar säga att det är en välbevarad hemlighet att smärta är ett så stort folkhälsoproblem. Det finns gott om studier, inte bara i Sverige utan i världen i övrigt, som visar att ungefär var femte vuxen har långvarig och påtaglig smärta, säger Emmanuel Bäckryd.

Forskning är långsiktig. Så även detta projekt. Men med den ackumulerade kunskapen hoppas och tror Emmanuel Bäckryd att forskningen kan leda till förändringar för patienterna på sikt.

– Jag menar att forskning är sjukvård i framtiden. Om man inte förstår hur sjukdomen ter sig rent biologiskt så kan man inte ta fram rätt läkemedel. Och de mediciner vi har idag är ju inte framtagna specifikt för de här smärttillstånden.

Ser fram emot resultatet

En som också gläds åt forskningsprojektet är Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck. Historiskt sett har forskning varit avgörande för att göra stora framsteg inom en mängd medicinska områden. Detsamma gäller framöver.

– Vi vet ju att forskning är avgörande för att råda bot på sjukdomar och därför känns det både spännande och glädjande att Emmanuel Bäckryd och hans kollegor får ta emot vårt forskningsbidrag på 800 000 kr. Vi ser verkligen fram emot deras forskningsresultat, säger Lise Lidbäck.

 

Liknande poster

Årets Neuroprofil: Vem vill du nominera?

Årets Neuroprofil: Vem vill du nominera?

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Neuroförbundet delar ut nära 14 miljoner kronor till tre ALS-forskningsprojekt. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya mediciner och precisionsläkemedel.

Vem blir Årets Neuroprofil 2023?

Vem blir Årets Neuroprofil 2023?

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den medicinska behandlingen. Ett problem som lyfts i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Så bidrar Neuro till forskning om MS

Ett egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros (MS) har nyligen beviljats medel. Studien leds av Charlotte Ytterberg på Karolinska institutet.

Skillnad på fatigue och fatigability

Skillnad på fatigue och fatigability

Det finns många olika vinklar på trötthet vid myastenia gravis (MG), alltifrån fysisk muskeluttröttbarhet till mental trötthet och andra symtom relaterade till det faktum att man har en kronisk sjukdom som inte alltid är lätt att förutsäga.

Nominera din favorit till Årets Neuroprofil 2023

Nominera din favorit till Årets Neuroprofil 2023

Årets Neuroprofil är en person, ett team eller en grupp som genom sitt arbete ideellt eller professionellt gjort neurologin och/eller de neurologiska diagnoserna synliga för en större allmänhet.

Claes-Göran, 82, har levt med sjukdomen ALS i 52 år

När Claes-Göran Berndt var i 30-årsåldern fick han den obotliga sjukdomen ALS. Läkaren sa att han kunde räkna med att leva i två och ett halvt år. Nu är han 82 år och en av de i världen som levt…

Uppföljande enkät från Neuro om coronapandemins effekter

Många av Neuros medlemmar har påverkats svårt av den rådande coronapandemin. Måndagen den 16 augusti var sista svarsdag på Neuros uppföljande medlemsenkät om coronapandemins effekter. Redan torsdagen samma vecka användes svaren i Neuros presentation för regeringens så kallade coronakommission.

Almedalen 2014 – En lång rad av rekord

Almedalen 2014 – En lång rad av rekord

Från 198 arrangemang i fjol till 332 seminarier under Almedalsveckan 2014. Den raketartade utvecklingen för området vård och omsorg fortsätter. Utvecklingen landar på en ökning på 68 procent – på bara ett år. Det är en trend som däremot inte…