Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke
En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.
Astrocyter. Foto: Göteborgs universitet.
Studien som publiceras i Journal of Clinical Investigation är en så kallad multicenterstudie där forskare vid universiteten i Göteborg och Köln parallellt prövat en experimentell strokebehandling på möss. Studien har gjorts i samarbete med forskare vid tjeckiska vetenskapsakademin.
Genom att via näsdroppar ge möss en molekyl, komplementpeptiden C3a, såg forskarna snabbare och bättre återhämtning efter stroke, framför allt vad gäller motorisk funktion, jämfört med möss som fick näsdroppar med placebo. Fynden bekräftar en tidigare studie vid Göteborgs universitet och förstärks också av den aktuella studiedesignen.
Marcela Pekna. Foto: Milos Pekny.
– Vi ser samma positiva effekter i både Sverige och Tyskland vilket stärker resultaten, säger Marcela Pekna, professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som lett studien.
Ingen kamp mot klockan
En avgörande poäng är att behandlingen inleddes först sju dygn efter insjuknandet. I en tänkt framtid skulle därmed de flesta strokepatienter kunna inkluderas, även de som inte når vården i tid eller som av andra skäl inte är hjälpta av propplösande läkemedel (trombolys) eller mekanisk propputdragning via blodkärl (trombektomi).
– Med den här metoden behöver du inte jaga timmar. Om behandlingen används i vården skulle alla strokepatienter kunna få den, även de som kommer till sjukhuset för sent för trombolys eller trombektomi. De som har bestående funktionsnedsättning efter proppborttagning skulle också kunna förbättras med behandlingen, säger Marcela Pekna.
Studien påvisar inte bara tydliga effekter utan också vilka processer i hjärnan som ligger bakom. Undersökningar med magnetkamera visade att behandlingen med C3a-peptid bidrog till nybildning av kopplingar mellan nervceller i mössens hjärnor.
Mekanismerna klarlagda
Milos Pekny. Foto: Ylva Pekny.
Milos Pekny är professor inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och har medverkat i studien:
– Våra resultat visar att C3a-peptiden påverkar funktionen hos astrocyter, alltså celler som styr många av nervcellernas funktioner i både den friska och sjuka hjärnan, och vilka signaler de skickar till nervcellerna, konstaterar han.
Trots framsteg inom akutvården är den vanligaste formen av stroke, ischemisk stroke, fortfarande en viktig orsak till långvarig funktionsnedsättning, med bland annat försämrad tal- och rörelseförmåga. Forskarna betonar att strokebehandling inte enbart handlar om snabba insatser.
– Det finns en stor potential för betydande förbättring även i ett senare skede. I och med att molekylen gavs via näsdroppar skulle behandlingen kunna ges i hemmet av närstående eller patienten själv, säger Milos Pekny.
Tidpunkten efter en stroke är viktig även vid behandlingen med C3a-peptid. Om molekylen ges för tidigt kan den öka mängden inflammatoriska celler i hjärnan. Studien visar också att de goda resultaten på försöksdjuren kvarstår även lång tid efter avslutad behandling. Marcela Pekna igen:
– Den goda effekten består, och det är viktigt, det betyder att det här är på riktigt. Och vi vet mer om hur C3a-peptiden fungerar. Vår ambition är att utveckla metoden så att den kan användas i vården, men för att nå dit och inte minst för att vi ska kunna genomföra nödvändiga kliniska prövningar behöver vi en samarbetspartner inom läkemedelsindustrin, avslutar hon.
