Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Hjärnan reagerar olika på beröring beroende på sammanhang

Beröring av en annan människa kan höja nivåerna av ”må bra”-hormonet oxytocin. Men sammanhanget spelar stor roll. Situationen påverkar inte bara oxytocinnivån i stunden, utan också senare, visar forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde. Studien publiceras i tidskriften eLife.

Forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde har undersökt vilken roll oxytocin spelar i socialt samspel.

En omfamning av en förälder, en varm hand på axeln eller en behaglig smekning av en romantisk partner är exempel på hur beröring kan stärka sociala band mellan människor och påverka känslor. Men även om beröring och känselsinnet har en mycket viktig funktion saknas kunskap om hur det fungerar.

Studier på djur har visat att hormonet oxytocin är kopplat till beröring och social anknytning. Men det finns många obesvarade frågor om vilken roll oxytocin spelar i socialt samspel och hur detta hormon fungerar tillsammans med hjärnan. För att studera detta närmare har forskare undersökt vad som händer i kroppen vid mjuk beröring.

– Vi såg att kroppens oxytocinsvar vid beröring påverkas av situationen: vad som har hänt en stund innan och vem man har ett samspel med. Hormonet fungerar inte som en strömbrytare som slås på och av, utan snarare som en dimmer, säger India Morrison, biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

I studien, som publicerats i tidskriften eLife, deltog 42 kvinnor. Själva experimentet gick ut på att kvinnans manliga partner strök hennes arm med handen. Under tiden avbildades aktiviteten i hennes hjärna med funktionell magnetresonanstomografi, fMRT.

Under experimentet tog forskarna också upprepade blodprover för att kunna följa om nivån av oxytocin i kvinnans blod förändrades över tid. Genom att kombinera de olika mätningarna kunde forskarna undersöka om det fanns samband mellan hormonerna och vad som händer i hjärnan.

Mätningarna från den sociala interaktionen mellan kvinnan och hennes partner jämfördes med vad som hände när det i stället var en främmande, icke-hotfull man som rörde kvinnans arm på samma sätt. I hälften av experimenten var det partnern som strök hennes arm först, och i hälften var det främlingen. Kvinnorna som deltog var informerade om vem det var som rörde deras arm.

– Vår grundfråga var om oxytocinnivån skulle vara högre när partnern rörde kvinnans arm än när en främling gjorde det. Svaret blev ja – men bara när hennes partner var först i ordningen, säger India Morrison.

Forskarna fann att när partnern var först ökade kvinnans oxytocinnivå under den sociala interaktionen, för att därefter sjunka och öka igen när främlingen gjorde samma sak. Om det däremot var främlingen som rörde henne först hände inget alls med oxytocinet. När partnern därefter strök hennes arm blev det bara en liten ökning av oxytocin. Förändringarna i oxytocinnivåer var kopplade till aktivitet i områden i hjärnan som är viktiga för att sätta in händelser i ett sammanhang.

Oxytocin frisätts i en mängd olika situationer och har flera funktioner i kroppen.

– Det kan vara bra att ha i åtanke att sammanhanget är viktigt, exempelvis när det handlar om att ge syntetiskt oxytocin som nässprej som en del av behandling vid tillstånd som påverkar sinnesstämningen, säger India Morrison.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.

Liknande poster

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien,…

Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

Hjärnförändringar vid postcovid avslöjas med avancerad magnetkamerateknik

Forskare vid Linköpings universitet har undersökt hjärnan hos 16 personer med långvariga symtom efter sjukvårdskrävande covid-19. De har funnit skillnader i hjärnvävnadens struktur hos de drabbade jämfört med friska personer. Fynden kan bidra till insikter om de underliggande mekanismerna vid…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet.

Pris för framstående forskning till India Morrison vid Linköpings universitet

Pris för framstående forskning till India Morrison vid Linköpings universitet

India Morrison, biträdande professor i kognitiv neurovetenskap, har utsetts till årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.

Elektroder odlas i hjärnan – kan på sikt bota nervsjukdomar

Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut. Forskare vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet har lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Resultatet, som publicerats i tidskriften Science, banar väg för tillverkning av helt integrerade elektroniska…

Konstgjorda nervceller nästan som biologiska

Konstgjorda nervceller nästan som biologiska

Forskare vid Linköpings universitet (LiU) har skapat en artificiell organisk neuron som nära efterliknar biologiska nervcellers egenskaper. Denna artificiella neuron kan stimulera naturliga nerver, vilket gör den till en lovande teknologi för olika medicinska behandlingar i framtiden.

Covid-19 aktiverar slumrande virus, särskilt hos ME-patienter

Covid-19 väcker liv i virus som legat slumrande i kroppen sedan tidigare infektioner. Det här syns extra tydligt hos personer med kroniskt trötthetssyndrom, ME/CFS, enligt en studie från Linköpings universitet.

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Strokeförebyggande screening kan spara pengar och rädda liv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården.

Cellerna i hjärnan som framkallar feber

Cellerna i hjärnan som framkallar feber

I försök på möss har forskare vid Linköpings universitet identifierat de specifika celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion. Fynden som är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PNAS löser en långdragen fråga om vilka organ…

Skador i hjärnan kan studeras långt innan symtom uppstår

Skador i hjärnan kan studeras långt innan symtom uppstår

Långt innan några sjukdomssymtom blir märkbara sker en stor mängd förändringar i hjärnan. Det visar två studier på möss med olika typer av prionsjukdomar, där hjärnan gradvis bryts ner. Fynden tyder på att förändringar kan studeras mycket tidigt i sjukdomsprocessen,…

De bygger artificiella nervceller

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer.

Läkemedel mot epilepsi kan utvecklas från kåda

Läkemedel mot epilepsi kan utvecklas från kåda

Nya molekyler, utvecklade av forskare vid Linköpings universitet, har lovande egenskaper för att kunna utvecklas till läkemedel mot epilepsi. Bland annat har flera av molekylerna anti-epileptisk effekt, enligt en studie som publiceras i tidskriften Epilepsia.

Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel och bidrar till minskning av potentiella biverkningar. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar…

Hjärnans immuncell ligger bakom nedstämdhet vid inflammation

Hjärnans immuncell ligger bakom nedstämdhet vid inflammation

Tidigare forskning har visat att mikrogliaceller kan vara aktiverade vid flera olika neurologiska sjukdomar, som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och stroke. Vid dessa sjukdomar är det också vanligt att de drabbade får ett sänkt stämningsläge.

Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt

Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt

I en ny studie har forskare från LiU identifierat en stor grupp substanser som påverkar själva kopplingen mellan jonkanalens olika funktionella delar. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel.

Ny publikation om neonatala debutsyndrom på epileptisk encefalopati

Ny publikation om neonatala debutsyndrom på epileptisk encefalopati

Utvecklings- och epileptiska encefalopatier är en heterogen grupp av epilepsisyndrom med tidig början som försämrar neuroutvecklingen dramatiskt. Modern genomisk teknik har avslöjat de genetiska ursprungen och öppnat dörren till terapeutiska förhoppningar.

Åsa Petersén utsedd till Wallenberg Clinical Scholar

Åsa Petersén utsedd till Wallenberg Clinical Scholar

Huntingtonforskaren Åsa Petersén är en av fyra forskare som utses till Wallenberg Clinical Scholar 2020. Hon får 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att finna metoder som kan bromsa sjukdomsförloppet vid den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. En…

Spårarmolekyler kan skilja snarlika hjärnsjukdomar åt

Spårarmolekyler kan skilja snarlika hjärnsjukdomar åt

Två sjukdomar som drabbar hjärnan, Parkinsons sjukdom och multipel systematrofi, kännetecknas av att samma protein klumpas ihop och skadar nervcellerna. Nu har forskare visat att spårarmolekyler utvecklade vid LiU kan skilja sjukdomarna åt.

NY SYN PÅ HUR HJÄRNAN UPPFATTAR BERÖRING – och möjliga kliniska applikationer

NY SYN PÅ HUR HJÄRNAN UPPFATTAR BERÖRING – och möjliga kliniska applikationer

I denna artikel sammanfattar docent Henrik Jörntell och docent Fredrik Bengtsson, Lunds universitet, sitt nyligen publicerade grundvetenskapliga arbete där de presenterar och verifierar ett nytt synsätt på hur hjärnans informationsbearbetning av beröring är strukturerad. Författarna resonerar kring implikationerna för tidigare…