Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp när landets högspecialiserade strokevård granskas

Flest trombektomier i landet som genomförs snabbast och med bäst behandlingsresultat. Det är resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset när landets högspecialiserade strokesjukvård granskas i en ny rapport.

Petra Redfors, överläkare i neurologi och Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fotograf/Källa: Johanna Ewald St Michaels.

– Vi har verkligen jagat minuter, och det har gett resultat. Tiden är avgörande vid stroke och vi jobbar med hela strokekedjan och alla yrkeskategorier för att hitta förbättringspotential. Vi är hela tiden på tårna och fokuserade på att se till att patienterna får vård så snabbt som möjligt, säger Alexandros Rentzos, överläkare i neuroradiologi och neurointervention vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Var 19:e minut drabbas en person i landet av stroke, det vill säga en blodpropp eller blödning i hjärnan som kräver akut vård. Vid blodproppar används i dag två behandlingar, var och en för sig eller i kombination: Behandling med propplösande läkemedel, så kallad trombolys, eller behandling med trombektomi som innebär att man via ljumsken går in i ett blodkärl som leder hela vägen upp i hjärnan och med hjälp av en tunn kateter drar ut proppen.

– Vid båda typerna av behandling är tiden avgörande; ju snabbare proppen försvinner, desto högre sannolikhet att patienten blir återställd och kan återgå till ett självständigt liv, vilket är en vinst för den enskilde patienten men också ger stora samhällsvinster.

Behandling med blodförtunnande läkemedel utförs på de flesta sjukhus men när det gäller trombektomier är dessa koncentrerade till sju centrum i Sverige. Världens första trombektomi i hjärnan utfördes 1994 på Sahlgrenska sjukhuset och under förra året utfördes 327 trombektomier på sjukhuset vilket är flest i landet. 80 procent av patienterna har mycket svåra eller svåra strokesymtom före behandlingen.

– Vi är bland de snabbaste när det gäller att inleda behandling och snabbast när det gäller att genomföra den. Vi kan också se att vi är i topp när det gäller behandlingsresultat så vi gör en stor skillnad för våra patienter, säger Petra Redfors, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Under året har flera satsningar gjorts för att förbättra en redan högutvecklad strokevård ytterligare. När en röntgenundersökning utförs på något av regionens sjukhus kan artificiell intelligens genom en ny app tolka data efter bara några minuter och läkaren får snabbt veta om det finns någon propp som kan dras ut. Sahlgrenska Universitetssjukhusets specialister dubbelgranskar resultaten parallellt. Målsättningen att snabbare kunna avgöra vilka patienter som behöver stanna kvar på befintligt sjukhus, för snabbast möjliga behandling med blodförtunnande läkemedel, och vilka som behöver föras vidare till sjukhuset för en trombektomi.

– En timmes fördröjning av trombektomi leder till att effekten av behandlingen halveras. I praktiken kan det innebära att snabbare behandling gör att en patient slipper få en kvarstående språkstörning eller förlamning. Det i sin tur ökar sannolikheten för att patienten ska kunna återgå till sitt hem i stället för ett särskilt boende.

Ett annat pågående projekt är att flera ambulanser i regionen har utrustats med kameror så att läkare kan se patienten redan under ambulansfärden. Även här handlar det om att snabbare kunna avgöra vilka som behöver föras vidare till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för en trombektomi. I Västra Götalandsregionen har man också organiserat vården så att en större andel patienter förs till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett första skede.

– Vi har högst andel patienter av alla centrum som kommer direkt till oss utan att passera ett länssjukhus. Tid är hjärna och för varje förlorad minut förlorar man hjärnceller, om patienten inte behöver mellanlanda på ett annat sjukhus vinner vi tid. Vi har verkligen lyckats skapa en effektiv strokekedja men vi kommer att fortsätta jaga minuter.

Liknande poster

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Nya siffror – Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård i världsklass

Nya siffror – Sahlgrenska Universitetssjukhusets strokevård i världsklass

Sahlgrenska Universitetssjukhuset utför flest trombektomier i Sverige och har några av landets snabbaste tider när det gäller vård av akut stroke. Det bekräftas i en ny rapport. Samtidigt har Sahlgrenska Universitetssjukhuset tider i internationell toppklass.

Färre fallolyckor på vårdavdelningar med hjälp av AI

Färre fallolyckor på vårdavdelningar med hjälp av AI

Kan AI-teknik minska antalet fallolyckor i vården? Ja, det visar ett innovationsprojekt där Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus tillsammans testat tekniken.

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

Avgörande fynd ger hopp om snabbare och bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Hjärnskadekoordinatorer kan förbättra livskvaliteten efter en stroke eller annan hjärnskada

Varje år överlever ungefär 70 000 personer i Sverige efter att de drabbats av en hjärnskada. Komplikationerna kan vara allvarliga och behovet av stöd och rehabilitering stort. Då kan en hjärnskadekoordinator vara till stor hjälp.

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Så löser Sunderby sjukhus bristen på rehabläkare

Sunderby sjukhus har löst bristen på rehabläkare genom att låta fysioterapeuter behandla post-stroke spasticitet med botulinumtoxin. – Jag är glad att jag vågade utmana mig själv. Att kunna behandla patienterna med botulinumtoxin har utvecklat mig som fysioterapeut, säger Maria Kähler…

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom

Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet en studie som ska förbättra vården för patienterna genom ökad kunskap och bättre förutsättningar till korrekt diagnos och behandling.

Nytt centrum för precisionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Nytt centrum för precisionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tidigare upptäckt, möjlighet att förhindra försämringar, ge bättre behandlingar och ibland till och med bot. Om vi ska kunna erbjuda patienterna den bästa vården behöver vi satsa mer på precisionsmedicinska behandlingar, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.