Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Barn med svår muskelsjukdom överlever med genterapi

De allra första genterapeutiska metoderna införs nu i svensk sjukvård.  På Karolinska Universitetssjukhuset har läkemedlet Zolgensma givits till tre små barn med en svår form av spinal muskelatrofi. Få med den här svåra formen överlever två års ålder, men genterapin har visat sig bromsa förloppet.

Behandlingen med Zolgensma ges vid ett enda tillfälle och är ett av de dyraste läkemedlen i världen.
–    Läkemedlet bygger på ett virus som har manipulerats så att det inte är farligt. Viruset fungerar som en bärare av en frisk variant av en gen som är defekt vid spinal muskelatrofi, säger Thomas Sejersen, överläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och professor i neuropediatrik på Karolinska Institutet.

Spinala muskelatrofier (SMA) är en grupp ärftliga och ovanliga sjukdomar där de motoriska nervcellerna i ryggmärgen, mellanhjärnan och förlängda märgen förtvinar och dör. De dör av brist på ett protein som normalt uttrycks av dessa celler, när det finns en frisk gen.
Motoriska nervceller återbildas inte. Man har de man föds med, och får inte fler under sin livstid.

Vanligaste orsaken till att barn dör av sjukdom tidigt

Varje år insjuknar 4-8 barn per 100 000 nyfödda i den svåraste och mest förekommande formen av spinal muskelatrofi; SMA typ 1. Det gör SMA typ 1 till den vanligaste orsaken till att barn dör av sjukdom i tidig ålder i Sverige.
–    Föräldrarna brukar upptäcka det när barnet är i ganska tidig ålder, upp till sex månader. Barnet blir slappt i kroppen, rör sig mindre än förväntat och klarar inte att hålla upp huvudet. Med tiden brukar de också få svårare att äta och småningom även att andas, säger Thomas Sejersen.

Fram till år 2017 då en första behandling introducerades, var möjligheterna att behandla sjukdomen mycket små. Allt tyder på att genterapin med Zolgensma faktiskt får de motoriska nervcellerna att uttrycka det protein som de behöver. Nästan alla barn som har behandlats i forskningsstudier med genterapin har överlevt och de som först fick Zolgensma har nu nått åtta års ålder.
–    Det är fantastisk att vi kan behandla de här barnen! I nästa steg hoppas vi att diagnosen SMA ska inkluderas i nyföddhetsscreening eftersom det är viktigt att sätta in behandlingen så tidigt som möjligt.  Genterapin kan enbart bromsa sjukdomen för att den inte ska göra mer skada, säger Thomas Sejersen.

Tre barn har behandlats

Efter läkemedlets godkännande i Sverige, i mars 2022, har tre barn behandlats på Karolinska Universitetssjukhuset. Det här den allra första behandling då genterapi används i kliniskt bruk i Sverige, det vill säga i sjukvård, utan att det handlar om en forskningsstudie.

På medicinska enheten för Radiofarmaci, Karolinska Universitetssjukhuset, var man snabba med att införa de rutiner och resurser som behövs för behandlingen efter godkännandet i våras. Läkemedlet ges som ett dropp till barnet på vårdavdelningen och måste göras i ordning under samma dag.
–    Nu är allt klart för att vi ska kunna bereda fler genterapiläkemedel, vilket väntas komma inom en snar framtid, säger Erik Samén, chef för Radiofarmaci.

Liknande poster

Drottningen utdelade pris för genterapi

Drottningen utdelade pris för genterapi

Vid en högtidlig ceremoni i Stockholm, delade hennes majestät drottningen ut Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings jubileumspris till professor Samir EL Andaloussi.

Ny genterapi kan rädda livet på barn med svår ärftlig sjukdom

Ny genterapi kan rädda livet på barn med svår ärftlig sjukdom

Den ovanliga genetiska sjukdomen MLD drabbar främst yngre barn och har tills nyligen inneburit stort lidande och kraftigt förkortad livslängd. Nu finns en livräddande behandling – och som första sjukhus i Norden behandlar Skånes universitetssjukhus barn med den svåra sjukdomen.

Karolinska första sjukhuset i världen med 7T-magnetkamera i klinisk drift

Karolinska första sjukhuset i världen med 7T-magnetkamera i klinisk drift

Karolinska Universitetssjukhuset har invigt en ny magnetkamera i Huddinge. Magnetkameran är av en ny generation och har ett magnetfält på 7 Tesla, det starkaste som någonsin använts inom rutinsjukvård.

Karolinska Universitetssjukhuset gör flest epilepsikirurgiska operationer för tredje året i rad

För tredje året i rad gör Karolinska Universitetssjukhuset flest epilepsikirurgiska operationer i Sverige. Detta är ett resultat av att man de senaste åren gjort aktiva och målmedvetna satsningar på både vården och att bättre kunna fånga upp patienter.

Fyra nya NHV-uppdrag till Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska Universitetssjukhuset får fyra nya uppdrag efter beslut i Nämnden för nationell högspecialiserad vård; medfödda metabola sjukdomar, systemisk amyloidos, könsdysfori och pacemakerextraktion.

Screening för dödlig sjukdom ska rädda liv

Som ett av de första länderna i världen vill Socialstyrelsen införa nyföddhetsscreening för den sällsynta men mycket allvarliga sjukdomen spinal muskelatrofi (SMA). Idag skickas förslaget ut på remiss och enligt planen kommer screeningen att kunna påbörjas i slutet av sommaren.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet skapar Sveriges första innovationsmiljö för utveckling av precisionsmedicinska teknologier

Utifrån varje patients unika genetiska profil, specifika biomarkörer och livsstil kan precisionsmedicin ge en skräddarsydd diagnos, behandling och uppföljning. Det skapar i sin tur förutsättningar för säkrare diagnostik och rätt insatser i rätt tid. Behandlingarna blir effektivare och minskar onödigt…

Första studierektorn i smärtlindring i Region Stockholm på Karolinska Universitetssjukhuset

Överläkare Karl-Fredrik Sjölund på Karolinska Universitetssjukhuset har av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fått det nyinrättade uppdraget som studierektor i smärtlindring. Det är första gången Region Stockholm får en studierektor med ansvar för specialiseringstjänstgöring i smärtlindring för läkare.

Nya centrum för hjärta-kärl och neuro på Karolinska Universitetssjukhuset

Två nya centrum har öppnats på Karolinska Universitetssjukhuset. De involverar flera olika enheter med höga ambitioner. Neurocentrum och Hjärt-Kärlcentrum är initiativ för ökat samarbete och en mer sammanhållen vård för medicin i framkant.

Små förändringar kapar livsviktiga minuter

Små förändringar kapar livsviktiga minuter

Karolinska Universitetssjukhuset i Solna är det sjukhus i Region Stockholm som tar emot patienter som drabbats av stor stroke. Nu görs justeringar i arbetssätten för att kapa livsviktiga minuter för patienter som är i behov av trombektomi.

European Medicines Agency lägger till observationella data för vuxna med SMA i produktresumen för SPINRAZA (nusinersen)

Produktresumen har blivit uppdaterad för att inkludera observationella data som visade att behandling med NUSINERSEN ledde till kliniskt betydelsefulla förbättringar, stabilisering av motorisk funktion hos vuxna med spinal muskelatrofi (SMA) och bibehållen säkerhetsprofil

Genterapin Zolgensma rekommenderas till små barn med SMA

NT-rådet har beslutat att rekommendera läkemedlet Zolgensma mot spinal muskelatrofi (SMA). Zolgensma är en genterapi som ges vid ett tillfälle vid behandling av den ärftliga och sällsynta neuromuskulära sjukdomen spinal muskelatrofi typ 1.

Nya behandlingsmöjligheter för alzheimerpatienter på Karolinska Universitetssjukhuset

Patienter som varit i ett tidigt skede av alzheimersjukdomen har hittills saknat en effektiv behandling. FINGER-studien visar att genom att ändra ohälsosamma levnadsvanor i riskgrupper för utveckling av minnesproblem kunde man förebygga uppkomsten av minnesnedsättning. FINGER-modellen, som är ett resultat…

Den orala behandlingen Evrysdi (risdiplam) vid spinal muskelatrofi godkänd i Europa

EU-kommissionen har godkänt Evrysdi* (risdiplam) för behandling av spinal muskelatrofi (SMA) hos patienter från 2 månaders ålder. Läkemedlet är en oral lösning för självadministrering i hemmet. Spinal muskelatrofi är en allvarlig genetisk, neuromuskulär sjukdom som leder till att musklerna förtvinas (atrofi).…

SYNAPTOTAGMIN 13 verkar nervskyddande i ALS och spinal muskelatrofi

SYNAPTOTAGMIN 13 verkar nervskyddande i ALS och spinal muskelatrofi

I sjukdomarna amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinal muskelatrofi är det de motoriska nervcellerna (motorneuron) som styr all vår skelettmuskulatur som förloras, vilket leder till en dödlig förlamning. Dock är inte alla motorneuron lika känsliga för de patologiska processerna i…

Nya data för Spinraza bekräftar bibehållen effekt och säkerhet över tid för ett brett spektrum av patienter med spinal muskel atrofi

Behandling med Spinraza förbättrade eller stabiliserade motoriska funktioner hos olika typer av patienter, inklusive unga vuxna. Den långsiktiga säkerhetsprofilen var densamma för ett brett spektrum av åldrar och typer av SMA.

Första genterapin mot spinal muskelatrofi godkänd i Europa

Idag blev Zolgensma (onasemnogene abeparvovec), den första genterapin mot spinal muskelatrofi (SMA), villkorat godkänd för behandling av SMA typ 1 hos barn upp till 21 kg och för barn som har mutation i båda allelerna av SMN1-genen och upp till…

Staffan Holmin får Hans Wigzells Forskningsstiftelses vetenskapspris

Staffan Holmin får Hans Wigzells Forskningsstiftelses vetenskapspris

Staffan får priset för sin uppmärksammade forskning rörande banbrytande teknik med sofistikerade katetrar som kan styras till specifika delar i till exempel hjärnan via blodkärlssystemet.

Karolinska Universitetssjukhuset har utfört nordens första robotassisterade stereotaktiska EEG-implantation på patient med svår epilepsi

Karolinska Universitetssjukhuset har utfört nordens första robotassisterade stereotaktiska EEG-implantation på patient med svår epilepsi

SEEG undersökningar görs på flera olika sjukhus i Sverige men i början av januari genomförde Karolinska nordens första robotassisterade implantation av SEEG-elektroder på en patient. Tack vare roboten förbättras precisionen och förkortar operationstiden med upp till tre timmar.

Genterapi – en framtida behandling av epilepsi?

Genterapi – en framtida behandling av epilepsi?

I maj förra året publicerade Läkartidningen ett tema-nummer med epilepsi i fokus där olika aspekter av sjukdomen belystes utförligt. Man diskuterade bland annat vagusnervstimulering, ketogen diet och djup hjärnstimulering som kompletterande behandling av läkemedelsresistent epilepsi.1 Vad som saknades bland artiklarna…