Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kan magbakterie stärka immunförsvaret hos människor med Parkinson?


John-Peter Ganda Mall, forskare i biomedicin vid Örebro universitet. Foto: Jasenka Dobric

Örebroforskare ska undersöka om en bakterie kan stärka tarmens immunförsvar hos patienter med Parkinson – och vilka patienter som kan vara mottagliga för behandling. Projektet har fått över 400 000 kronor från The European Society for Clinical Nutrition and Metabolism.

– De flesta patienter med Parkinsons sjukdom har problem med magen, ibland under flera år innan sjukdomen upptäcks. Tarmens immunceller och nervceller kan spela en viktig roll i sjukdomsutvecklingen, säger John-Peter Ganda Mall, forskare i biomedicin vid Örebro universitet.

I Sverige lever ungefär 20 000 personer med Parkinson. Skakningar, långsamhet och stelhet är vanliga besvär eftersom sjukdomen påverkar förmågan att kontrollera kroppen. Dessutom lider de flesta av magbesvär, inte sällan förstoppning. De har svårt att tömma tarmen ordentligt.

Mild inflammation orsak till magproblem

– Kopplingen mellan tarmen och hjärnan kan spela en viktig roll för utvecklingen och symptomen i Parkinsons. När tarmbarriären fungerar sämre skulle en mild inflammation kunna uppstå som kan vara en orsak till magproblemen som drabbar Parkinson patienter, säger John-Peter Ganda Mall.

Forskarna ska undersöka om en speciell probiotisk bakterie, Akkermansia muciniphila, kan hjälpa till att bygga en starkare tarmbarriär och på sikt möjligen minska magproblemen. Den finns i tarmfloran och har visat sig ha goda effekter i tidigare studier – men har ännu inte testats på patienter med Parkinson.

I det här projektet används en sällsynt metod som har etablerats i Örebro. Forskare kommer analysera vävnadsprover från tjocktarmen i en så kallad Ussingkammare. Den håller tarmvävnaden vid liv utanför kroppen under några timmar och gör det möjligt för forskarna att studera hur tarmens barriär påverkas under olika förhållanden.

Tarmvävnad från patienter med Parkinson kommer stimuleras med bakterien Akkermansia muciniphila och jämföras med prover från en frisk kontrollgrupp. Projektet pågår under tre år och är ett samarbete med Vall´d Hebrons forskningscenter i Spanien. I Spanien kommer tarmslemhinnan studeras med elektronmikroskopi för att karaktärisera vilka som skulle kunna vara mer mottagliga för potentiell behandling.

Liknande poster

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis. – Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är…

Rön och reflektioner från Parkinsonakademiens konferens

Rön och reflektioner från Parkinsonakademiens konferens

Novembermörkret låg tungt och regnigt över Lund när Parkinsonakademien (PA) i Lund hade sitt regelbundna möte på Universitetssjukhuset.

Om gener och miljöns påverkan på Parkinsons sjukdom

Om gener och miljöns påverkan på Parkinsons sjukdom

De första beskrivningarna av den neurodegenerativa sjukdomen Parkinsons sjukdom gjordes redan år 1817 av James Parkinson där han beskrev ett fåtal personer med ofrivilliga darrande rörelser och tendenser att böja bålen framåt. Trots att det har gått över 200 år…

Nu testas en banbrytande behandling för patienter med PARKINSONS SJUKDOM

Nu testas en banbrytande behandling för patienter med PARKINSONS SJUKDOM

STEM-PD är en first-in-human-studie som undersöker säkerhet, tolerans och genomförbarhet av intrastriatal transplantation av dopaminerga progenitorceller från humana embryonala stamceller vid Parkinsons sjukdom (NCT05635409). Förhoppningarna är stora från såväl läkare som patienter och deras anhöriga. I denna artikel kan du…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

IBD-patienter löper ökad risk för stroke, särskilt ischemiska händelser

I en rikstäckande svensk studie på över 85 000 patienter med biopsi-bekräftad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) observerade forskare från Karolinska Institutet och Örebro universitet (Sverige) att patienter med IBD löpte en ökad risk för stroke, särskilt ischemisk sådan.

Kontroll av transkriptionell stabilitet är avgörande för identitet och funktion i serotonerga och dopaminerga nervceller

Kontroll av transkriptionell stabilitet är avgörande för identitet och funktion i serotonerga och dopaminerga nervceller

Vid Parkinsons sjukdom minskar halterna av signalsubstansen dopamin på grund av att en specifik nervcellstyp i mitthjärnan som producerar dopamin degenererar och dör. Bristen på dopamin i målområdet får till följd att patienten drabbas av progressiv försämring av motoriska funktioner.…

SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar

SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar

Den 10–11 november 2022 hölls SWEMODIS’ 6:e årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. De två intensiva dagarna samlade mer än 160 läkare och sjuksköterskor verksamma inom området. Här följer en kort sammanfattning av föredragen.

Fluktuationer och andra utmaningar– fördjupningsmöte om Parkinsons sjukdom

Fluktuationer och andra utmaningar– fördjupningsmöte om Parkinsons sjukdom

I september 2022 anordnade för femte gången Vårdföreningen Movement Disorders (VfMD) ett parkinsonfördjupningsmöte. Mötet, som riktar sig till sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister och logopeder, fokuserade denna gång på fluktuationer och andra utmaningar i fluktuationsfasen, då tablettbehandling inte längre ger tillräcklig…

Örebroprofessor prisas av Europas neurokirurger – forskar om hjärnskador efter allvarliga olyckor

Örebroprofessor prisas av Europas neurokirurger – forskar om hjärnskador efter allvarliga olyckor

Professor András Büki från Örebro universitet har utsetts till årets europeiska föreläsare av organisationen EANS. Priset är ett av de finaste inom neurokirurgin i Europa.

Ett blodprov – för att fler ska få rätt vård och undvika långvariga besvär vid skallskada

Över 90 procent av alla skallskador klassas som milda. Ändå har över hälften av patienterna problem sex månader efter skadan. Örebroforskare har lagt grunden till ett enkelt blodprov som identifierar de patienter som behöver mer vård.

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov kan visa hur allvarligt en skallskada är

Ett enkelt blodprov för att ställa diagnos vid en traumatisk hjärnskada. Det har forskare vid Örebro universitet lagt grunden för. De har identifierat biomarkörer i blodet som visar hur allvarlig en skallskada är.

Fördjupad bild av balansträning vid parkinson

Medicinering vid Parkinsons sjukdom minskar många av de symtom som drabbar patienterna, men oftast kvarstår problemen med försämrad balans och ökad risk för fall och skador. En ny studie i tidskriften NPJ Parkinson’s Disease ger nu en fördjupad bild av…

Infektioner i tonåren kan öka risken för MS

Svåra infektioner under tonåren kan innebära en ökad risk att drabbas av MS senare i livet, enligt en ny studie. – Det handlar framför allt om infektioner i hjärnan och ryggmärgen, men även i luftvägarna, säger Scott Montgomery, professor vid…

Infektioner i tonåren kan öka risken för MS

Infektioner i tonåren kan öka risken för MS

Svåra infektioner under tonåren kan innebära en ökad risk att drabbas av MS senare i livet, enligt en ny studie. Det handlar framför allt om infektioner i hjärnan och ryggmärgen, men även i luftvägarna, säger Scott Montgomery, professor vid Örebro…

Bättre resultat i minnestest när patienter med Alzheimers ätit omega-3

En studie om Alzheimers sjukdom undersöker effekten av omega-3 fettsyror – med minnestester och prover från ryggmärgsvätska.

Nanopartikel som kan motverka Alzheimer och Parkinson upptäckt

En molekyl i nanostorlek med ett speciellt grundämne kan hålla tillbaka bildningen av plack i hjärnvävnaden. Den här nya upptäckten av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Kroatien och Litauen innebär i förlängningen hopp om nya behandlingar.

Nya IHE-studier inom Parkinson-området presenteras på ISPOR 17-20 maj

Båda baseras på registerdata från det svenska kvalitetsregistret för Parkinsons sjukdom, PARKreg. En av studierna handlar om resursförbrukning och kostnader för olika svårighetsgrader av sjukdomen och den andra analyserar patienternas livskvalitet i förhållande till svårighetsgrad.

Demenssjuka använder inte digitala hjälpmedel på grund av informationsbrist

Demenssjuka använder inte digitala hjälpmedel på grund av informationsbrist

Med dagens digitala hjälpmedel kan personer med demenssjukdom bo hemma längre. Men många gånger får inte de eller deras anhöriga ens information om den hjälp som finns.

En miljon kronor till forskning om rehabilitering efter covid-19

En miljon kronor till forskning om rehabilitering efter covid-19

Covid-19-pandemin har drabbat miljontals människor världen över. De som drabbas av viruset får väldigt olika grad av påverkan på kroppen både under sjukdomsförloppet och efteråt. Därför är det viktigt med patientanpassade behandlingsmetoder.