Bättre vaccineffekt vid fler B-celler hos MS-patienter
MS-patienter behandlade med rituximab får bättre effekt av covid-19-vaccin om halten av B-celler är högre. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open. Hos patienter med B-celler på 40/µL (mikroliter) eller mer, bildade 9 av 10 patienter en skyddande nivå av antikroppar, medan det var betydligt färre bland dem som hade lägre nivåer.
Peer-review/observational/human tissue samples
Andreas Tolf, foto Ann Westermark
– I vår studie var B-cellsnivån hos patienter med rituximab den enda faktorn som påverkade förmågan att bilda antikroppar efter vaccinationen. Tidigare har man utgått från att det räckt med att vänta en viss tid efter rituximab-behandlingen för att vaccinet skulle få bra effekt. Men för att öka chansen att vaccinet ska få kroppen att bilda antikroppar behöver man alltså först mäta nivån av B-celler och säkerställa att de är tillräckligt många, säger Andreas Tolf, doktorand i experimentell neurologi vid Uppsala universitet och läkare på Akademiska sjukhuset och en av artikelns försteförfattare.
I Sverige är rituximab den vanligaste medicinen mot multipel skleros, MS, men den används också mot många andra sjukdomar. Läkemedlet ges som droppbehandling, vanligen en till två gånger per år, och har en dokumenterat bra effekt när det gäller att bromsa MS. Behandlingen slår ut kroppens B-celler, som är viktig del av vårt immunförsvar men som också bidrar till sjukdomsprocessen vid MS. Behandlingen ökar därför risken för patienterna att drabbas av allvarliga infektioner, som exempelvis covid-19. Att ha låga nivåer av B-celler gör också att det blir svårare för kroppen att bilda skyddande antikroppar mot virus och bakterier, som är grundsyftet med vaccinationer. I det här fallet SARS-CoV-19-virusets S-protein.
Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har undersökt hur MS-patienter med rituximab-behandling reagerar på vaccination mot covid-19. Syftet var att ta reda på vilken nivå av B-celler som är optimal för att patienten ska kunna bilda en tillräckligt stor mängd antikroppar efter vaccination.
Totalt analyserades blod från 67 personer med MS, varav 60 hade pågående behandling med rituximab, och 7 skulle påbörja behandling efter sin covid-19-vaccination. Blodprover togs före och efter vaccinationen för att bland annat undersöka halten B-celler och antikroppar mot SARS-CoV-2. Patienterna fick två doser av Pfizers covidvaccin Comirnaty, med verksamma ämnet tozinameran.
Resultaten visar att nivåerna av B-celler varierade mycket bland deltagarna. Ju längre tid en patient hade behandlats med rituximab, desto längre tid tog det för dess B-celler att återhämta sig. För en del tog det över ett år innan B-cellerna började komma tillbaka.
De patienter som svarade bäst på vaccinet och bildade en tillräckligt hög nivå av antikroppar hade i genomsnitt 51 B-celler per mikroliter, µL, före vaccinationen. För gruppen som inte kom upp i tillräcklig mängd var genomsnittet 22 B-celler/µL.
– Det var en brytpunkt vid en nivå av B-celler på 40/µL eller mer, bildade 90 procent skyddande nivå av antikroppar. Av de patienter som var under pågående MS-behandling med rituximab var det 72 procent som bildade en tillräckligt hög nivå av antikroppar. Bäst effekt med högst andel antikroppar hade de som aldrig hade behandlats med rituximab, säger Anna Wiberg, forskare i klinisk immunologi vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och en av artikelns försteförfattare.
Forskarna har också undersökt T-cellernas förmåga att reagera mot viruset. Där fanns det ingen skillnad mellan de som behandlades med rituximab och de som aldrig fått behandling.
T-cellernas förmåga reagera mot viruset var dock lika kraftfullt hos dem som hade fått behandling. Inte heller nivån av B-celler före vaccination påverkade T-cellssvaret, vilket talar för att alla patienter kan ha en viss nytta av vaccinationen, även om man inte bildar antikroppar.
