Studerar plack för att bidra till bättre läkemedel mot alzheimer
Nyligen godkändes det första läkemedlet mot alzheimer i USA, men trots att behandlingen minskar de karakteristiska placken i hjärnan blir patienternas kognitiva funktioner bara marginellt bättre. Forskare vid Göteborgs universitet ska nu bidra till att förstå varför det är så, vilket i förlängningen kan leda till läkemedel med bättre effekt.
Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste demenssjukdomarna. Det är fortfarande inte känt vad som orsakar sjukdomen, men en väletablerad hypotes är att proteinet beta-amyloid börjar ansamlas och bilda plack i hjärnan, vilket sätter igång en kaskad av händelser som leder till att nervceller i hjärnan dör.
Följer plackbildning över tid
Jörg Hanrieder är en av få forskare i världen som undersöker alzheimerplack med en avancerad teknik där placken färgas in med isotoper och sedan studeras med avbildande masspektrometri och hyperspektral mikroskopi.
Jörg Hanrieder Foto: Elin Lindström
– Vi kan över tid följa vilka plack som bildas när under sjukdomsutvecklingen, i mekanistiska studier hos möss och nu också i kliniska studier. Tekniken innebär att isotopen APP sväljs eller injiceras, och den smugglas sedan in i produktionen av beta-amyloid. Vi kan se vilka plack som bildas först och vilka plack som är fortsatt aktiva, säger Jörg Hanrieder.
Smoothie med isotoper
För den kliniska forskningen samarbetar Jörg Hanrieder med Kate Schwetye och Randall Bateman vid Washington University vid i St. Louis, Missouri. Den amerikanska forskargruppen leder sedan flera år en studie med patienter på ett demensboende, där de flesta av de booende har just alzheimer. Patienterna får varannan vecka dricka en proteinsmoothie där proteinerna märkts in med stabila isotoper. När de äldre senare avlider finns isotopen inlagrad i placken som en slags datumstämpel.
I en pilotstudie kunde samarbetet mellan forskarna i Göteborg och St. Louis visa att plackbildningen fortsatte även i sent skede av sjukdomen, vilket kan tyda på att placken inte är så inaktiva som forskare tidigare trott. I det nya projektet ska de nu fortsätta följa plackbildningen hos alzheimerpatienterna.
Bidrar till läkemedelsutveckling
Forskningen kastar nytt ljus på hur det går till när placken bildas i hjärnan, hur aktiva placken är och även hur omgivande celler och deras signalering bidrar till utvecklingen av alzheimer. Resultaten kan också öka förståelsen för varför världens hittills enda alzheimerläkemedel bara har en blygsam effekt på kognitiva förmågor hos patienterna, trots att placken minskar. Läkemedlet är baserat på antikroppar, och godkändes så sent som i somras av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.
– Jag tror att antikroppar är en idé som kan fungera, eftersom vi ser att placken minskar av behandlingen. Men med tanke på att minnet inte blir så mycket bättre kan man fråga sig om behandlingen tar bort rätt plack eller amyloidaggregat, och om detta sker i rätt tid. För att kunna bestämma det måste vi veta mer om vilka plack som spelar nyckelroller i utvecklingen av sjukdomen i dess olika stadier, säger Jörg Hanrieder.
Det amerikanska alzheimerläkemedlet är baserat på antikroppen aducanumab. Liknande antikroppsbaserade läkemedelskandidater tas nu fram av flera företag runt om i världen, bland annat i Stockholm där ett företag arbetar med en lovande kandidat som är i slutfasen av klinisk prövning.
Doktoranden Junyue Ge och Jörg Hanrieder diskuterar preparation av ett prov inför avbildning. Foto: Elin Lindström
Om Jörg Hanrieder
Jörg Hanrieder är kemist i grunden, ursprungligen från Leipzig i Tyskland och disputerad i Uppsala. Sedan 2015 forskar han vid Göteborgs universitet om den plackbildning som är karakteristisk för Alzheimers sjukdom. Här leder han idag en grupp med fyra doktorander, varav två är verksamma vid London University College, dit Jörg Hanrieder också är affilierad.
