Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kan omprogrammerade interneuron hjälpa neurologiska sjukdomar i framtiden?

Hjärnan är ett livsviktigt organ som kontrollerar kroppsfunktioner såsom sinnen och rörelser. Här finns ett mycket komplext nätverk av elektriska signaler i en perfekt balans mellan stimulans och hämning (excitation och inhibition). För att denna balans ska fungera krävs små modulerande nervceller, så kallade interneuron. Om dessa celler inte fungerar, eller om de förloras helt, blir balansen rubbad – vilket kan leda till neurologiska sjukdomar såsom till exempel schizofreni, epilepsi eller autismspektrumstörningar
– sjukdomar som i dag ut gör globala hälsoproblem. Det finns för närvarande inget botemedel mot sådana hjärnsjukdomar
– och behandlingen kräver ofta en kombination olika typer av terapier. Men tänk om man skulle kunde ersätta de förlorade eller skadade interneuroner direkt i patientens hjärna och därigenom återställa hjärnans balans?

I vår forskargrupp undersöker vi frågan närmare med hjälp av direkt omprogrammering, en teknik där en cell, till exempel en stödjecell eller hudcell kan omvandlas till en nervcell genom överuttryck av specifika nervcellsgener (genom transkriptionsfaktorer). Omvandlingen sker utan att passera stamcellsstadiet och är därför en relativt snabb process och minskar också risken för tumörbildning eftersom den undviker den omogna cellens okontrollerade delning. Av dessa skäl är det möjligt att direkt omprogrammera celler inne i den levande hjärnan och på så sätt skapa patientspecifika nervceller direkt på plats.

Vårt team har med direkt omprogrammering lyckats omvandla stödjeceller, så kallade gliaceller, till interneuron genom att injicera nervcellsgener i modifierade virus till mushjärnan. 1 Direkt i den levande mushjärnan genererades då interneuron av en viss typ, så kallade parvalbuminuttryckande interneuron. Dessa utgör en stor grupp av interneuron som tros spela särskilt viktig roll i hjärnans plasticitet och har visat sig vara involverade i till exempel psykiska sjukdomar vilket gör dem extra intressanta att forska vidare på. Parvalbumin- interneuron är dessutom vanligtvis mycket svåra att framställa i labbet, till exempel från stamceller.

Men i vår studie verkade parvalbumincellerna bildas oberoende av vilka nervcellsgener vi injicerade i musen vilket kan tyda på att gliacellerna där har en särskild fallenhet att omvandlas till dessa interneuron.1 Både gliaceller och interneuron utvecklas intressant nog från samma tidiga hjärnstruktur i fosterutvecklingen.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Bioelektricitet från Galvanis dansande grodor till temporära elektroder

Bioelektricitet från Galvanis dansande grodor till temporära elektroder

Bioelektricitetens och bioelektronikens världar är ofta sammanvävda. De associeras för det mesta med kronisk stimulering av elektriskt aktiva celler, som vid behandling av Parkinsons sjukdom eller användning av pacemakers för att styra hjärtrytmen, men även med futuristiska koncept. Det som…

Zebrafiskmodeller för att hitta nya sätt att behandla Sanfilippos sjukdom

Zebrafiskmodeller för att hitta nya sätt att behandla Sanfilippos sjukdom

Den neurologiska sjukdomen Sanfilippo får små barn att stanna upp och backa i utvecklingen. Funktioner som språk, minne, motorik och annat slås ut från 2–6 årsåldern. Inget botemedel finns och barnen överlever sällan 20-årsdagen. Men forskning pågår, bland annat i…

Kartläggning av hur ryggmärgen bildas ger ny kunskap om sjukdomar i nervsystemet

Kartläggning av hur ryggmärgen bildas ger ny kunskap om sjukdomar i nervsystemet

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan…

Vävnad från 518 miljoner år gammal kinesisk havsmask kan lösa forskarstrid

Vävnad från 518 miljoner år gammal kinesisk havsmask kan lösa forskarstrid

Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år.

Snabbstängande ventiler låter fiskarna lätta på trycket i cellerna

Snabbstängande ventiler låter fiskarna lätta på trycket i cellerna

Regleringen av vätskebalansen i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov. Forskare vid Göteborgs universitet har nu sett indikationer på en unik…

Grundforskning till gagn för ALS-patienter

Grundforskning till gagn för ALS-patienter

Genom att förstå varför vissa nervceller och musklerna de styr är motståndskraftiga mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS går det att skapa nya möjligheter till behandlingar. Forskare vid Stockholms universitet försöker nu identifiera och överföra egenskaperna hos dessa…

Neurokemisk forskning ger nya möjligheter att utveckla läkemedel för behandling av nervgasförgiftning

Neurokemisk forskning ger nya möjligheter att utveckla läkemedel för behandling av nervgasförgiftning

Nervgaser är kemiska stridsmedel som utövar sin toxiska verkan genom att förhindra terminering av kolinerg signalering. Behandlingsmetoder och motgifter som står till buds för att häva nervgasförgiftning börjar bli till åren och har många begränsningar. Ett forskarlag vid Totalförsvarets forskningsinstitut,…

Opålitliga nervceller?

Opålitliga nervceller?

Grunden för alla hjärnans funktioner utgörs av hur nervcellerna fungerar. Eftersom nervceller i huvudsak bara skickar information mellan varandra blir en kritisk aspekt att för stå hur den informationsöverföringen går till. En opålitlighet i informationsöverföringen kan till exempel skapa en…

Fettgillande molekyler – kan de bli nya läkemedel mot epilepsi?

Fettgillande molekyler – kan de bli nya läkemedel mot epilepsi?

Forskare vid Linköpings universitet har hittat ett helt nytt bindningsställe för molekyler som kan påverka elektriska impulser i nervceller. Upptäckten öppnar upp möjligheten att designa nya typer av läkemedel mot epilepsi. I denna artikel av professor Fredrik Elinder, Institutionen för…

Att mäta hjärnans funktionella integritet

Att mäta hjärnans funktionella integritet

Att mäta hjärnans funktionella integritet Är det möjligt att på ett objektivt, kvantifierbart sätt mäta hjärnans hälsotillstånd på […]