Det är en av världens främsta migränforskare och en av mottagaren av Lundbeckfondens hjärnforskningspris ”The Brain Prize 2021”, professor Lars Edvinsson vid Lunds universitet, som lett studien. Tillsammans med kollegor från Danmark och USA publicerar han hypotesen om en migränhämmar i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews.
Lars Edvinson har tidigare med sin forskning visat hur utsöndring av signalsubstansen CGRP i trigeminusnerven i hjärnan leder till huvudvärk och migrän. Den kunskapen har utgjort grund till utveckling av nya läkemedel för migrän i form av så kallade CGRP-hämmare. Något som idag hjälper många patienter med kronisk migrän.
Den hypotes som forskarna nu presenterar kring kopplingen migrän och kvinnors reproduktionscykel, kretsar kring hur östrogen och oxytocin i kvinnans kropp håller CGRP i schack under den största delen av hennes reproduktiva månadscykel, för att under menstruationen sjunka i nivå – ”migränbromsen” lossar och släpper fram migränattacker.
Lars Edvinsson berättar att det finns ett ganska fast sjukdomsmönster hos migrändrabbade kvinnor i fertil ålder:
– Migränen sätter i regel in en till två dagar innan menstruation. Det är vid denna tidpunkt som hormonerna östrogen och oxytocin sjunker till den lägsta nivån i hormoncykeln och det är den biokemiska signalen som indikerar att kvinnan ska ha menstruation. Frågan är, hur kan man förstå detta hormonfall i förhållande till huvudvärken som inträffar vid just den här tiden?
Bakgrund och framtid
Neurotransmittorn CGRP – som signalerar smärta till hjärnan – frigörs i den så kallade trigeminusnerven, som ligger i trigeminusområdet i hjärnan. Denna nerv är en sensorisk nerv som ger impulser till huvud och ansikte – och den skiljer sig på från många andra strukturer i hjärnan.
– Detta kunde vi fastlägga när vi studerade trigeminusnerven noggrant för några år sedan: vi upptäckte att blodkärlen i trigeminalsystemet saknar blod-hjärnbarriären. Denna barriär håller de allra flesta kemiska ämnen borta från hjärnan hos människor och andra däggdjur, vilket garanterar en stabil biokemisk miljö i hjärnan. När ett område inte har barriären betyder det att ämnen från blodomloppet kan passera in i hjärnan här. Därför kan östrogen och oxytocin, som cirkulerar i kvinnans blod, komma in i trigeminalsystemet obehindrat – där nervcellerna via speciella receptorer påverkas av de två hormonerna.
Enkelt kan forskarna nya hypotes förklaras enligt följande: Östrogen och oxytocin måste anses fungera som en migränhämmare hos kvinnor i fertil ålder När östrogen- och oxytocinnivåerna sjunker i samband med den förestående menstruationen kan hormonerna inte hålla den smärtframkallande signalsubstansen CGRP i schack utan migränvärken kommer.
Nu ska Lars Edvinsson och hans kollegor testa hypotesen i bland annat djurförsök och även undersöka vilka eventuella genetiska faktorer som kan ha betydelse.
– Det här är ett mycket komplext område eftersom – som tur är – inte alla kvinnor i fertil ålder får migrän vid menstruation. Vår förhoppning är att vi kan få en så bra vetenskaplig förståelse för detta att det kan ligga till grund för nya behandlingar som kan hjälpa de kvinnor som drabbas av migrän månad efter månad i samband med menstruation, säger Lars Edvinsson.
