BAN2401 – Lovande Alzheimerbehandling prövas i studie på Akademiska
Ännu finns inget botemedel eller behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom, endast symtomlindrande läkemedel. Som ett av fyra svenska universitetssjukhus medverkar Akademiska i den globala CLARITY-studien, där man utvärderar om en monoklonal antikropp, BAN2401, kan bromsa symptom och förändringar i hjärnan, vilket lyfts fram med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.
I en studie på Akademiska prövas en ny lovande läkemedelskandidat mot Alzheimers sjukdom.
Att kunna bromsa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom skulle bespara patienter och anhöriga mycket lidande. Det skulle också ge fördelar i form av kostnadsbesparingar för vårdgivare och för samhället med tanke på den demografiska utvecklingen, med en ökad andel äldre i befolkningen, säger Martin Ingelsson, överläkare och professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Alzheimers sjukdom står för cirka 60 procent av samtliga fall av demens. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Detta leder till försämring av minne och kognitiva färdigheter, såsom intellektuell förmåga, språk, orientering, igenkänning och inlärningsförmåga.
I CLARITY-studien, som beräknas pågå fram till 2022, ingår patienter i tidiga sjukdomsfaser med tecken på amyloidinlagring i hjärnan enligt analys av ryggvätska. Deltagande patienter får det potentiella läkemedlet, en så kallad monoklonal antikropp (BAN2401), alternativt overksam placebo, via infusion varannan vecka på minnes- och geriatrikmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Arbetet med studien engagerar ett team bestående av läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter.
– Antikroppen ges för att minska mängden av skadligt amyloid-beta, ett felveckat protein som ansamlas i hjärnan och förmodas orsaka sjukdomen. Den har sitt ursprung i en antikropp som tagits fram av geriatrikens forskargrupp på Rudbecklaboratoriet i Uppsala under ledning av professor Lars Lannfelt, säger Martin Ingelsson.
Detta är det sista kliniska testet innan antikroppen kan godkännas och få börja säljas på marknaden. Om studien går vägen skulle det, enligt Martin Ingelsson, innebära ett stort genombrott. Den tidigare så kallade fas II-studien visade lovande resultat. Totalt ingick 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom i studien. Efter 18 månaders behandling var den kognitiva försämringen hos dem som fått den högsta dosen med läkemedelskandidaten 30 procent mindre än hos dem som fått placebo.
Nota bene: I den globala CLARITY-studien medverkar fyra svenska universitetssjukhus vars minnesmottagningar nu rekryterar patienter med tidig Alzheimers sjukdom: Akademiska sjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Malmö.
FAKTA: Alzheimers sjukdom
- Sjukdomen kommer smygande varför det inte går att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar. Sjukdomen har ett utdraget förlopp under åtskilliga års tid.
- Den som drabbas brukar lida av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Man får allt svårare att klara sin dagliga livsföring i takt med att en allt större del av hjärnan skadas.
- Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra så kallade kognitiva förmågor. Oro och ångest är andra vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom.
- I tidig fas kan symptomen lindras, men förloppet har hittills inte kunnat hejdas. Flera decennier av alzheimerforskning har nu resulterat i att substanser riktade mot sjukdomsorsakerna har kunnat utvärderas i kliniska prövningar.
För mer information, kontakta:
Martin Ingelsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet,
tel: 018-471 41 07 eller 070-682 78 78, e-post: [email protected]
