Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Långa sjukskrivningar efter låggradig hjärntumör

Ett år efter diagnosen låggradig hjärntumör var knappt tre av tio personer i heltidsarbete. Ytterligare ett år senare var andelen fortsatt under hälften, visar en studie från Göteborgs universitet. Återgång i arbete är en viktig friskfaktor för denna unga patientgrupp.

Varje år diagnostiseras ungefär hundra personer i Sverige med låggradig hjärntumör, även kallat lågmalignt gliom. Tumören är obotlig men växer långsamt, och tack vare modernare behandlingar har förväntad överlevnadstid successivt ökat.

I studien, publicerad i tidskriften Neurology, ingick 381 patienter i åldrarna 18-60 år, som under åren 2005-2015 nyinsjuknade med lågmalignt gliom. Data hämtades från Nationellt kvalitetsregister för hjärntumörer, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. I den matchade kontrollgruppen ingick 1 900 personer.

Den låga åldern vid insjuknande, i genomsnitt 40 år, gör att arbetsförmågan upplevs som en extra viktig faktor för livskvaliteten. Att kunna jobba igen blir för många en avgörande del av återgången till ett normalt liv.

Hjärnkirurgi inget hinder

Resultaten visar att 52 procent av patienterna var i arbete i någon grad ett år efter diagnos, men bara 28 procent i den studerade gruppen jobbade heltid. Efter ytterligare ett år var 63 procent i arbete. Andelen heltidare i gruppen var då 45 procent.

Faktorer som kunde kopplas till lägre grad av återgång i arbete var hög ålder, låg funktionsnivå, övrig sjuklighet, tidigare sjukskrivning oavsett orsak samt behandling med strålning och cellgifter. Genomgången kirurgi, där tumören togs bort, var däremot kopplat till ökad sannolikhet för återgång i arbete.


Isabelle Rydén (foto:privat)

– Hjärnkirurgi i sig verkar inte vara ett hinder för att återgå i arbete. Däremot tar det generellt lång tid att återgå, särskilt till heltidsarbete. Vi tolkar detta som att rehabiliteringen för många är relativt lång, konstaterar Isabelle Rydén, förstaförfattare och doktorand inom klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Behov av rehabilitering

Att det nu finns en mer precis bild av patienters arbetsåtergång, och de variabler som spelar in, är viktigt, betonar Asgeir Jakola, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin, som lett forskningen. Riskfaktorer och rehabiliteringsbehov kan därmed identifieras tidigare.


Asgeir Jakola (foto: Josefin Bergenholtz)

– Tillgången på rehabilitering för den här patientgruppen är ganska låg. Det har förklarats med att patienterna har en elakartad sjukdom, men vi kan se att många har lång överlevnad och vi vet att arbete är en viktig del av det normala och friska livet, säger Asgeir Jakola.

– Vi kommer att fortsätta att studera dessa patienter. Framtida studier kommer att fokusera på kognitiva, affektiva och livskvalitetsmässiga faktorer, och att tydligare beskriva och identifiera problem och hjälpbehov hos patientgruppen, avslutar han.

Titel: Return to work following diagnosis of low-grade glioma, A nationwide matched cohort study, https://doi.org/10.1212/WNL.0000000000009982

Kontakter:

Isabelle Rydén, 0765 99 21 39, [email protected]

Asgeir Jakola, 0725 55 91 01, [email protected]

Liknande poster

Nytt sällskap för neurologer inom vakenkirurgi

Nytt sällskap för neurologer inom vakenkirurgi

I slutet på januari bildades World Society of Awake Brain Mapping, WSAM. Sällskapet har redan representanter från hela världen och en svensk vice president.

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operationen. En ny studie av forskare vid Göteborgs universitet visar att ökningen av markörer stämmer väl överens med skador orsakade…

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom

Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien, som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel som forskarna…

Stråla tumörer men skydda hjärnan

Stråla tumörer men skydda hjärnan

Varje år drabbas cirka 100 barn i Sverige av en hjärntumör. Detta är den vanligaste solida tumörformen hos barn, men också den dödligaste, och förknippad med stor sjuklighet. Detta motiverar en ofta tuff behandling, som i de flesta fall innebär…

Överlevnad till högt pris – att skydda hjärnan men inte tumören

Överlevnad till högt pris – att skydda hjärnan men inte tumören

Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar…

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Inga tecken på hjärnskada efter akut covid-19

Sex månader efter genomgången covid-19 fanns inga tecken på aktiv hjärnskada hos de hundra patienter som ingick i en studie från Göteborgs universitet. Detta oavsett hur svårt sjuka de varit, eller kvarstående neurologiska symtom. Resultaten tyder på att så kallad…

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

I en ny avhandling i kemi zoomar Dick Sjöström in på ett specifikt transport-protein som vi skulle kunna använda för att utveckla mediciner och behandling mot bland annat hjärntumörer, Alzheimers, malaria och högriskklassade virus om vi lär oss mer om…

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test för alzheimer kan ge tidig upptäckt av sjukdomen och spåra dess förlopp.

Patienter som väntat i operationskö dog i förtid

Patienter som väntat i operationskö dog i förtid

Tidigt insatt kirurgi förbättrade både resultat och överlevnad hos patienter med den neurologiska sjukdomen hydrocefalus, medan dödligheten var högre hos dem som tvingats vänta, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Nytt blodtest för alzheimer utvecklat

Nytt blodtest för alzheimer utvecklat

Ett nytt blodtest för alzheimer har utvecklats under ledning av forskare vid Göteborgs universitet. Metoden bygger på att mäta en specifik variant av proteinet tau i ett vanligt blodprov, vilket gör testet enklare och billigare att utföra.