Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Mayzent ingår i högkostnadsskyddet med begränsning vid MS

Mayzent som är en läkemedelsbehandling mot sekundär progressiv multipel skleros ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention från och med den 4 juli 2020. Begränsning innebär att läkemedlet endast subventioneras när behandling med rituximab inte är lämplig.

Multipel skleros är en kronisk och gradvis fortskridande neurologisk sjukdom. Sjukdomen innebär att kroppens eget immunsystem attackerar hjärna och ryggmärgen vilket leder till nervskador.

Mayzent används för att behandla vuxna med en avancerad form av multipel skleros som kallas sekundärprogressiv multipel skleros (SPMS). Mayzent är avsedd för patienter med aktiv sjukdom. Aktiv sjukdom i SPMS är när det fortfarande sker skov eller när resultat av MRT (magnetisk resonanstomografi) visar tecken på inflammation. Mayzent är en tablettbehandling som tas oralt en gång dagligen.

Mayzent innehåller substansen siponimod. Siponimod minskar vissa vita blodkroppars så kallade lymfocyters förmåga att röra sig fritt i kroppen, och förhindrar att dessa celler når fram till hjärnan och ryggmärgen. Detta minskar nervskadorna som orsakas av SPMS. Siponimod har i en klinisk studie visats kunna bromsa fortskridande av funktionsnedsättning, även kallad sjukdomsprogression, jämfört med placebo.

Patienter med SPMS behandlas idag framförallt med läkemedel som innehåller rituximab vilket rekommenderas i gällande behandlingsriktlinjer för denna patientgrupp. Samtliga läkemedel med rituximab har lägre behandlingskostnad än alla andra tillgängliga behandlingsalternativ. TLV bedömer att rituximab är det relevanta jämförelsealternativet till Mayzent. MabThera är det läkemedel som innehåller rituximab som har störst användning. TLV gör därför en jämförelse mot MabThera.

Läkemedelsföretaget har inte visat att Mayzent har bättre effekt än MabThera vid behandling av patienter med aktiv SPMS. TLV utgår därför från att Mayzent inte har en bättre effekt. Kostnaden för behandling med Mayzent för den godkända indikationen är högre än kostnaden för behandling med MabThera. TLV noterar att kostnaden för behandling med Mayzent även är högre än kostnaden för behandling med resterande tillgängliga läkemedel som innehåller rituximab. TLV finner därför skäl att begränsa subventionen till när behandling med rituximab inte är lämplig.

För de patienter där behandling med rituximab inte är lämplig bedömer TLV att Extavia, som innehåller substansen interferon beta 1b, är ett relevant jämförelsealternativ. Företaget har visat att Mayzent har bättre effekt avseende sjukdomsprogression jämfört med Extavia. TLV bedömer att Mayzent har en rimlig kostnad i förhållande till nyttan som läkemedlet ger jämfört med Extavia.

Mot bakgrund av detta bedömer TLV att kostnaden för Mayzent endast ska subventioneras för de patienter där behandling med rituximab inte är lämplig.

Beslutet gäller från och med den 4 juli 2020.

Läs hela beslutet här

Liknande poster

Nobelpris för upptäckter som avslöjar immunförsvarets kontrollsystem

Nobelpris för upptäckter som avslöjar immunförsvarets kontrollsystem

2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras banbrytande upptäckter av hur immunförsvaret reglerar sig självt. Inom neurologin har insikterna fått betydelse för förståelsen av tillstånd som MS och autoimmun…

Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem

Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem

Hjärnans förmåga att läka degenerativa och inflammatoriska skador är av stor betydelse för både individens och samhällets välbefinnande, särskilt med tanke på den ökande livslängden med en önskan om bevarad kognitiv och fysisk kapacitet. Autofagi, som belönades med Nobelpriset 2016,…

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien,…

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

TLV beslutar att Iktorivil orala droppar inte ska ingå i högkostnadsskyddet

Iktorivil orala droppar (klonazepam) för behandling av epilepsi kommer inte att ingå i högkostnadsskyddet. Företaget som står bakom produkten har inte visat att nyttan av Iktorivil, orala droppar, motsvarar kostnaden.

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Aquipta ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Aquipta (atogepant) för förebyggande behandling av migrän ingår i högkostnadsskyddet med begränsning från och med den 15 december 2023. Begränsningen innebär att läkemedlet endast ingår i högkostnadsskyddet för patienter med kronisk migrän och som inte fått effekt av eller tolererat…

Vydura ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Vydura (rimegepant) för akut behandling av migrän ingår i högkostnadsskyddet med begränsning från och med den 15 december 2023. Begränsningen innebär att läkemedlet endast subventioneras för patienter med minst två migränanfall per månad och som efter optimerad behandling inte haft…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Hälsoekonomisk bedömning av Spinraza vid spinal muskelatrofi av typ 5q

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag till regionerna för läkemedlet Spinraza (nusinersen) vid behandling av spinal muskelatrofi av typ 5q.

Amvuttra ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Amvuttra (vutrisiran) för behandling av vuxna patienter med Skelleftesjukan, med funktionsnedsättning i de perifera nerverna, så kallad polyneuropati, i stadium 1 eller 2 ingår i högkostnadsskyddet med begränsning från och med den 1 november 2023. Begränsningen innebär att läkemedlet endast…

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid.

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Universitetet i Bergen har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet tilldelats ett betydande bidrag finansierat av Horizon Europe om 7 miljoner euro under 2024-2028. Detta som ett resultat av forskarnas engagemang i att rikta in Epstein-Barr-virus i syfte att…

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. I sin studie visar de att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och…

Iktorivil (orala droppar) beviljas tillfällig subvention Iktorivil

Iktorivil (klonazepam) i form av orala droppar ska ingå i högkostnadsskyddet till dess att den ordinarie subventionsansökan har prövats. Den tillfälliga subventionen omfattar patienter som redan behandlas med läkemedlet på licens. Iktorivil används vid behandling av epilepsi.

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen…

CGRP-hämmarna kvar i högkostnadsskyddet till sänkt pris & oförändrad begränsning

TLV har omprövat subventionsbesluten för CGRP-hämmare och beslutat att prissänka samtliga hämmare som ingår i läkemedelsförmånerna. Det innebär att produkterna fortsätter att ingå i högkostnadsskyddet till sänkt pris med oförändrad subventionsbegränsning.

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet.

Digital tvilling öppnar för effektiv behandling mot inflammatoriska sjukdomar

Digital tvilling öppnar för effektiv behandling mot inflammatoriska sjukdomar

Inflammatoriska sjukdomar har komplicerade sjukdomsmekanismer som kan skilja sig mellan patienter med samma diagnos. Det innebär att tillgängliga läkemedel har liten effekt på många patienter. Med hjälp av så kallade digitala tvillingar har forskare vid Karolinska Institutet nu fått en…