Mayzent ingår i högkostnadsskyddet med begränsning vid MS
Mayzent som är en läkemedelsbehandling mot sekundär progressiv multipel skleros ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention från och med den 4 juli 2020. Begränsning innebär att läkemedlet endast subventioneras när behandling med rituximab inte är lämplig.
Mayzent används för att behandla vuxna med en avancerad form av multipel skleros som kallas sekundärprogressiv multipel skleros (SPMS). Mayzent är avsedd för patienter med aktiv sjukdom. Aktiv sjukdom i SPMS är när det fortfarande sker skov eller när resultat av MRT (magnetisk resonanstomografi) visar tecken på inflammation. Mayzent är en tablettbehandling som tas oralt en gång dagligen.
Mayzent innehåller substansen siponimod. Siponimod minskar vissa vita blodkroppars så kallade lymfocyters förmåga att röra sig fritt i kroppen, och förhindrar att dessa celler når fram till hjärnan och ryggmärgen. Detta minskar nervskadorna som orsakas av SPMS. Siponimod har i en klinisk studie visats kunna bromsa fortskridande av funktionsnedsättning, även kallad sjukdomsprogression, jämfört med placebo.
Patienter med SPMS behandlas idag framförallt med läkemedel som innehåller rituximab vilket rekommenderas i gällande behandlingsriktlinjer för denna patientgrupp. Samtliga läkemedel med rituximab har lägre behandlingskostnad än alla andra tillgängliga behandlingsalternativ. TLV bedömer att rituximab är det relevanta jämförelsealternativet till Mayzent. MabThera är det läkemedel som innehåller rituximab som har störst användning. TLV gör därför en jämförelse mot MabThera.
Läkemedelsföretaget har inte visat att Mayzent har bättre effekt än MabThera vid behandling av patienter med aktiv SPMS. TLV utgår därför från att Mayzent inte har en bättre effekt. Kostnaden för behandling med Mayzent för den godkända indikationen är högre än kostnaden för behandling med MabThera. TLV noterar att kostnaden för behandling med Mayzent även är högre än kostnaden för behandling med resterande tillgängliga läkemedel som innehåller rituximab. TLV finner därför skäl att begränsa subventionen till när behandling med rituximab inte är lämplig.
För de patienter där behandling med rituximab inte är lämplig bedömer TLV att Extavia, som innehåller substansen interferon beta 1b, är ett relevant jämförelsealternativ. Företaget har visat att Mayzent har bättre effekt avseende sjukdomsprogression jämfört med Extavia. TLV bedömer att Mayzent har en rimlig kostnad i förhållande till nyttan som läkemedlet ger jämfört med Extavia.
Mot bakgrund av detta bedömer TLV att kostnaden för Mayzent endast ska subventioneras för de patienter där behandling med rituximab inte är lämplig.
Beslutet gäller från och med den 4 juli 2020.
