Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny hjärnstudie ger bild av alzheimer långt före utvecklad sjukdom

I en ny långtidsstudie från Lunds universitet har forskare undersökt kopplingen mellan förändringar av beta-amyloid och tau i hjärnan. Två ämnen starkt kopplade till Alzheimers sjukdom. I studien som är publicerad i Science Advances tror forskarna att de har hittat svar som kan förklara en del av mekanismerna bakom sjukdomen.

Proteinerna beta-amyloid och tau har betydelse för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Forskare har studerat hur proteinerna förändras över tid i hjärnan. Bildkälla: Niklas Mattsson-Carlgren

Proteinerna beta-amyloid och tau har betydelse för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Bildkälla: Niklas Mattsson-Carlgren

De båda proteinerna beta-amyloid och tau har betydelse för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I studien har forskarna studerat hur dessa proteiner förändras över tid i hjärnan. Med olika metoder mättes dels hur beta-amyloid påverkar den lösliga varianten av tau, som mäts i ryggvätska, och dels olösliga ansamlingar av proteiner som vanligen mäts med medicinsk avbildningsteknik i en PET-kamera.

– Relativt få studier har tidigare undersökt över tid hur de två proteinerna förändrar sig redan i ett prekliniskt stadium av sjukdomen, det vill säga innan symptomen visar sig. Vi undersökte en särskild fosforylerad variant av tau, så kallat P-tau217, som verkar ändra sig särskilt tidigt under sjukdomen. P-tau217 tror vi kan vara en ny möjlig biomarkör för alzheimer, och det behöver vi studera vidare, säger Niklas Mattsson-Carlgren, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och fortsätter:

– Vi såg att proteinet beta-amyloid är det som först verkar leda till förändringar av lösligt tau i ryggvätskan innan det har klumpat ihop sig. Det sker alltså en ökad frisättning och fosforylering av tau-protein flera år före det går att se ansamlat tau i hjärnan med en PET-kamera. Denna kunskap gör det möjligt för oss att redan i ett tidigt skede kunna angripa de lösliga formerna av tau innan det samlas och bildar skadliga klumpar i hjärnan och sjukdomen utvecklas.

Studie av förändringar över tid

Vid mätningar studerade forskarna 131 patienter i olika stadier, dels av sporadisk alzheimer som framför allt förekommer i hög ålder och inte har någon klar genetisk koppling, och dels genetiskt modifierade möss med förändringar i hjärnan liknande Alzheimers sjukdom. För att studera samspelet och förändringarna av beta-amyloid och tau undersöktes studiedeltagarna i upp till sex år med upprepade ryggvätskeprover under fyra till sex års mellanrum.

För en dryg månad sedan publicerade amerikanska forskarkollegor en studie av beta-amyloid och tau gjord på ärftlig, så kallad familjär eller dominant alzheimer, i Nature Medicine. I denna studie kunde forskarna identifiera mönster där fosforylerat tau (P-tau217 och P-tau 181) förändras i hjärnan och med det visar tecken på att tecken på förändringar av lösligt tau startar decennier innan ansamlingar bildas. Niklas Mattsson menar att deras fynd stärker forskarnas teorier om i vilken ordning förändringarna uppstår.

– Sammantaget ger dessa fynd en ökad insikt i samspelet mellan beta-amyloid och tau, hur och när förändringarna i hjärnan sker. Om vi kan förstå dessa kopplingar kan vi också förstå mer om de komplicerade och långsamma processerna som föregår neurodegenerativa sjukdomar. Något som i framtiden kan ha stor betydelse för kliniska prövningar, och för att sätta in behandlingen i rätt tid.

Komplicerat samspel behöver bekräftas

Ännu finns inga läkemedel som stoppar eller fördröjer sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom. Forskarna tror att resultaten på sikt ger möjlighet för behandlingar av sjukdomen, och eftersom sjukdomsförloppet för alzheimer sker i decennier innan symptomen syns är processerna komplicerade att studera på människor.

– Vi behöver verifiera metoderna och studera fler individer för att bättre förstå processerna kring beta-amyloid och tau och mekanismerna som driver sjukdomen. När vi väl gör det kan vi också utveckla effektivare bromsmediciner eller kan kanske till och med bota sjukdomen.

Studien är finansierad med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Multipark vid Lunds universitet, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Parkinsonfonden, The Parkinson Research Foundation, Sus fonder och stiftelser och ALF-medel.

Liknande poster

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

Upptäckt visar hur inflammation sprids snabbt i kroppen

De små blåsorna som sitter på cellytan har större betydelse för spridning av inflammation och ämnen till andra delar av kroppen än vad man tidigare känt till.

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Knutor på hjärnan triggar epileptiska anfall – kan kirurgi hjälpa?

Tuberös skleros är en svår medfödd sjukdom där majoriteten också har epilepsi. Trots tung krampförebyggande medicinering är det få som uppnår anfallsfrihet och många har fortsatt dagliga anfall. Det enda sätt vi i nuläget känner till för att helt bota…

Träning skyddar hjärnan

Träning skyddar hjärnan

Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

”Det måste bli möjligt för fler att träna”

Att fysisk aktivitet är viktig för hälsan är många överens om. Stora satsningar görs för att få fler att röra på sig, men personer med funktionsnedsättningar är alltför ofta exkluderade i dessa satsningar.

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Forskare har löst gåta om ärftlig ataxisjukdom

Inom medicinsk forskning görs betydande insatser med att kartlägga genomet för att patienter med sällsynta sjukdomar ska kunna få en diagnos. Genom ny teknologi får vi svaret på flera tidigare olösta gåtor. Spinocerebellär ataxi typ 4 har varit ett av…

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Viktig transportväg in i den omogna hjärnan hos för tidigt födda

Runt 15 miljoner barn i världen föds för tidigt, prematurt, varje år. Bland de extremprematura barn som överlever finns stor risk för svåra komplikationer. Ett protein, tillväxtfaktorn IGF-1, har visat sig spela stor roll för den prematura hjärnans utveckling. I…

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

Svår skallskada aktiverar vilande kroppsegna retrovirus i hjärnan

I en studie ledd från Lunds universitet kan forskarna för första gången visa att traumatiska hjärnskador aktiverar vilande endogena retrovirus som under årmiljonernas gång infogats i människans DNA. Att dessa aktiveras kan vara drivande för att starta en inflammation som…

Genus påverkar smärtupplevelser

Genus påverkar smärtupplevelser

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren.

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av…