Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Neurofilament light

Neurofilament light
I ett VINNOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och UmanDiagnostics har forskare tagit fram en högkänslig metod för att mäta proteinet neurofilament light (NFL) i blodprover. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Göteborgs universitet och University College London, samt klinisk kemist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, beskriver här bakgrunden till metoden.

Neurofilament är strukturella intermediärfilament i grovkalibriga nervcellsutskott. Dessa filament är uppbyggda av tre subenheter som brukar kallas light (NFL), medium (NFM) och heavy (NFH), beroende på hur de vandrar vid polyakrylamidgelelektrofores. När grovkalibriga axoner går sönder, oberoende av genes, läcker neurofilament ut i hjärnans interstitiella vätska och kommer ut i cerebrospinalvätskan (CSV) och i blodet. Vi har i många år haft välbeprövade metoder för att mäta NFL i CSV, ett metodarbete som inleddes av doktor Jan-Erik Karlsson och Professor Lars Rosengren vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset på slutet av 1980-talet och utmynnade i en första enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) 1996.1 Den metod Rosengren och Karlsson hade utvecklat byggde på polyklonala antikroppar mot NFL från kyckling och kanin. Rosengren och medarbetare lyckades med tiden göra den mycket känslig, så att NFLkoncentrationen i CSV även från friska människor kunde uppmätas. Niklas Norgren och Torgny Stigbrand i Umeå lyckades tillsammans med Rosengren och Karlsson sedermera ta fram monoklonala anti-NFL antikroppar,2 som tillsammans gav en ännu känsligare metod med en nedre detektionsgräns på 50–60 ng/L och, kanske viktigast av allt, en obegränsad tillgång på antikropp.3 Med dessa metoder har en rad viktiga studier genomförts. Pionjärarbetet leddes från Sverige, men huvudresultaten har verifierats av forskargrupper från hela världen.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022. I sin avhandling utvecklade han flera nya biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan mätas i blodprov.

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet avgörande för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det.

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Lägre frakturrisk för äldre som använder rullstol

Användning av rullstol i gruppen äldre sköra personer är kopplat till en rejält minskad risk för frakturer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet, som kan leda till fler förskrivningar av rullstol.

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den medicinska behandlingen. Ett problem som lyfts i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Blodtest spårar nervcellsskadan vid alzheimer

Ett nytt blodtest som spårar nedbrytningen av nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Det är en innovation som nu presenteras av forskare vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor i Italien, Storbritannien och USA.

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Ingen påvisad hälsoeffekt av avgiftsfri primärvård för 85-plussare

Införandet av avgiftsfri primärvård för 85-plussare har inte lett till fler vårdbesök. Därmed tycks den avsedda effekten av förändringen ha uteblivit. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Bäst i test av blodbiomarkörer för alzheimer

Nu har de bästa blodbiomarkörerna för upptäckt av tidig alzheimer identifierats. I samma studie identifieras också en optimal markör för behandlingseffekter. De aktuella fynden väntas driva på utvecklingen av behandlingar som kan bromsa sjukdomen.

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Varmare tvätt av hjärnan vid operation mer effektivt

Med en enkel metod kan antalet omoperationer vid blödning under skallbenet halveras. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Metoden går ut på att rumstempererad spolvätska vid kirurgin byts mot kroppstempererad vätska.

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Sannolikheten att överleva fem år efter hjärnblödning mer än dubbelt så hög bland de som varit fysiskt aktiva

Att promenera 35 minuter per dag minskar risken för svåra symtom och död vid hjärnblödning, det visar en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Mot bättre diagnostik för fler demenssjukdomar

Tjugo års forskning har lett till blodtester som nu används kliniskt för diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Nu vill forskarna vid Göteborgs universitet ta fram liknande markörer för andra demenssjukdomar.

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Välkommen på en hearing med landets ledande läkare och forskare. Kognitiva sjukdomar med bl a Alzheimer får ett helt eget seminarium på högsta politiska nivå den 2 maj, med landets ledande läkare, forskare och politiker i Riksdagens Förstakammarsal.

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Tydligt samband mellan förmaksflimmer och demens

Personer med förmaksflimmer, en av våra vanligaste hjärtsjukdomar, har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet som bygger på forskning på befolkningsnivå.

ALS-diagnos kan bli enklare och säkrare med blodprov

ALS-diagnos kan bli enklare och säkrare med blodprov

Det kan bli möjligt att ställa en mer träffsäker diagnos om sjukdomen ALS tidigare i sjukdomsförloppet än idag med hjälp av ett blodprov. Det visar en studie av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet. Det…

Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test för alzheimer kan ge tidig upptäckt av sjukdomen och spåra dess förlopp.

Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår

Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår

Nya former av proteinet tau, som påvisar alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår, har identifierats av forskare vid Göteborgs universitet, ihop med kollegor på tre andra lärosäten i Europa.

Immunsvar trolig orsak bakom nervpåverkan vid covid-19

Immunsvar trolig orsak bakom nervpåverkan vid covid-19

Det är troligen inte viruset i sig, utan snarare immunsvaret som ger upphov till förvirring och andra symtom från nervsystemet hos vissa patienter med covid-19. Det framgår av en studie på sex svenska patientfall.

Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke

Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke

Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet.

Blodmarkörer i blod påvisar nervcells- och astrocytpåverkan vid covid-19

Blodmarkörer i blod påvisar nervcells- och astrocytpåverkan vid covid-19

Under de senaste åren har stora framsteg gjorts avseende högkänsliga mätmetoder för biomarkörkvantifiering i kroppsvätskor. Två nyckelmarkörer för nervcellsskada och en för astrocytaktivering kan nu mätas i vanliga blodprover. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Göteborgs universitet och University College London,…

Varför får inte alla med Downs syndrom Alzheimers?

Erik Portelius, docent vid Göteborgs Universitet, har tillsammans med Henrik Zetterberg, Kaj Blennow och forskare i London och Singapore visat att aktiviteten i genen BACE2 kan vara förklaringen till att cirka 30% av alla personer med Downs syndrom inte utvecklar…