Ministern om migränvården: Det här är absurt
I mitten av april bjöd tankesmedjan Leading Health Care in till ett möte om migränvården och organisationens rapport i ämnet. På plats var också socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, inte som minister, utan som patient.
Camilla Waltersson Grönwall (M), minister med migrän.
Först upp på scen var utredningens författare Anna Krohwinkel. Hon har tagit ett systemperspektiv på behandlingen av migrän i Sverige. Inte behandlingen, utan kostnad och förlust för samhället när människor går med migrän som inte behandlas. Antalet migränpatienter anses uppgå till 1,4 miljoner enligt Huvudvärksförbundet, men många rapporter har visat att vården inte är jämt fördelad över landet. Många går utan diagnos och utan behandling. De nya avancerade behandlingarna, CGRP-hämmare, används i vissa regioner, men är betydligt svårare att få tillgång till i andra.
– Migrän är förutom en medicinsk fråga, även i hög grad en systemfråga. Den stora variationen av vårdbehov inom patientgruppen utgör en särskild organisatorisk utmaning, och för att förbättra vården behöver vi förstå och utveckla hur olika delar av systemet samverkar så att rätt patient kan få rätt vård i rätt tid, säger Anna Krohwinkel, forskningschef vid Leading Health Care.
När sedan Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister, fick komma till tals, var budskapet något mer rakt på sak.
– Vi har läkemedel på plats som fungerar, men de förskrivs inte, beroende på en oro för kostnaden och att distributionen är felskalad. Det är absurt att många, ja framför allt kvinnor, inte får det läkemedel som idag finns. Att inte kunna jobba fast det finns hjälp att få!
Genom intervjuer och dialoger med aktörer från hela vårdsystemet har Anna Krohwinkel identifierat de centrala hinder som finns, men också möjliga vägar framåt. Mer om denna rapport och en text av rapportförfattaren kommer att publiceras på neurologiisverige.se. Rapporten är gjord med finasiering av de läkemedelsbolag som forskar inom ämnen som kvinnohälsa, neurologi och migrän, nämligen AbbVie, Lundbeck, Novartis, Pfizer och Teva Sweden,
En vecka efter mötet publicerade Socialstyrelsen en nyhet på sin egen hemsida om att de kommer att arbeta med nationella riktlinjer för migrän-behandling “och andra insatser”. Orsaken att de beslutat att ta fram riktlinjer är att det fortfarande finns ojämlikheter i vården för personer med migrän i Sverige. Till exempel tar det ofta lång tid att få en diagnos, och tillgången till behandlingar behöver bli mer jämlik. Dessutom behövs bättre förutsättningar för grundläggande behandlingar i primärvården.” Riktlinjerna ska vara färdiga under 2027.
För Camilla Waltersson Grönvall började migränattackerna i tonåren. Hon berättade om hur hon fick vänta ”extremt” länge på diagnos och slutligen den moderna behandling som hjälpt henne. För en del, konstaterade hon, går migrän över i klimakteriet, andra får fortsätta att leva med sin smärta. För några blir det värre.
– Jag kan bara konstatera att jag har maximalt otur i det lotteriet, avslutar Waltersson Grönvall.
