Han ska hitta ett botemedel för att rädda sina barn

Att utveckla ett läkemedel för att rädda livet på sina barn. Det är vad Zardasht Rad och hans fru Helena Hesselman Rad bestämt sig för att göra. Och de är på god väg.
– De ska veta att vi gjort allt. Allt.

Zardasht Rad har inlett samarbete med forskare i Texas för att utveckla en genterapi mot Friedrich ataxi.

Att gå ut i världen och hitta de forskare som var intresserade av ämnet var den enkla delen. Att sedan samla nödvändigt nätverk, faciliteter och medel för forskning har tagit tid och kommer att fortsätta ta tid. Neurologi i Sverige intervjuade pappa Zardasht Rad i slutet av sommaren. Då hade han identifierat vilka människor som skulle behövas i projektet. Nu lever genterapiprogrammet sitt eget liv, i ett labb i Texas.

– De måste hinna i tid, om två år kan den kliniska delen var igång och den första människan kan få genomgå genterapin. Då blir det en vuxen person som kan få behandlingen, om de ska följa riktlinjerna, vilket jag hoppas att de inte ska behöva. Jag tror att även FDA börjar förstå allvaret, säger Zardasht Rad, när vi träffas en tidig vårdag uppe på redaktionen i Forskaren i nya Hagastaden.

Zardasht Rad har en kraft som bara människor med ett livsviktigt mål har. En intensiv blick som letar möjligheter och varje väg framåt. Målet är att rädda sina barn, som båda har en genetisk sjukdom som bryter ner kroppens nervsystem och hjärta. När föräldrarna fick veta varför deras son Tom fått problem med balansen, fick de samtidigt veta att sjukdomen inte går att bota. När lillebror Lev testades för genmutationen visades samma svar. Friedrich Ataxi är en sjukdom som orsakas av en mutation i FXN-genen på kromosom 9, vilket leder till brist på proteinet frataxin. Det är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som orsakar svårigheter att samordna rörelser, muskelsvaghet och hjärtproblem. På frågan varför deras barn fått sjukdomen fick de veta att det var otur. När den aktuella genmutationen finns på båda föräldrarnas sida kan avkomman få sjukdomen Friedrich ataxi. Barnen var vid detta tillfälle 3 och 6 år gamla. Diagnosen blev en chock för familjen, men den apatiska tiden varade inte länge. Det fanns inte tid för det. Pappa Zardasht Rad har bestämt sig för att hitta ett botemedel. Nu har tre år gått. Det är tiden som är det svåra.

– Sjukdomen väntar inte, den är inte barmhärtig med tiden. Det är det som är det tyngsta, att hinna i tid. Tills dess tar jag det dag för dag.

Även utvecklingen av en möjlig behandling tar Zardasht ett steg i taget. Att utveckla ett läkemedel på detta sätt kommer enligt beräkningar kosta 40 miljoner kronor. Finansieringen ligger i huvudsak på Zardasht Rad. Hittills har det kostat cirka sju miljoner.

– Nu saknar jag 1,2 miljoner till nästa fas. Hur mycket är ett liv värt, vad är 40 miljoner när det gäller dina barn, säger han självklart

De bästa forskarna i världen inom ämnet Friedrich Ataxi fann Zardasht Rad bland annat på University of Texas Southwestern Medical Center. Ryan Butler är specialist inom genterapi och neurologiska sjukdomar. Han jobbar tillsammans med Steven Gray, som också är pionjär inom genterapier, barnläkare och specialiserad inom neurologi. Han har redan tagit åtta sällsynta sjukdomar till klinik och fler är på väg. I gruppen ingår också Marek och Jill S. Napierala som är experter inom terapeutiska strategier och genuttryck och specialister inom Friedrich ataxi. De har tagit sig an uppgiften.

Projektet är ett genterapiprogram med målet att ersätta den defekta FXN-genen som orsakar FA. Genom Zardasht Rad får vi kontakt med forskarna, som beskriver sitt arbete skriftligt. De bestämde sig för att inleda programmet med design och kodoptimering av den humana FXN-genen, som kodar för frataxin. Den humana frataxin-genen klonades in i ett plasmid-DNA som innehåller en promotor som möjliggör fysiologiskt relevanta nivåer av proteinuttryck.

Plasmidkonstruktionen verifierades genom sekvensering och funktionella analyser i cellmodeller (in vitro), där korrekt produktion av frataxin kunde bekräftas. Detta utgör den första delen av den prekliniska utvecklingen. Därefter producerades adeno-associerade virusvektorer (AAV), vilka används som bärare för att leverera den terapeutiska genen till kroppens celler.

Målet med de prekliniska testerna är att bevisa effekt och säkerhet. Programmet har nu gått in i nästa kritiska fas. Prekliniska in vivo-studier pågår i etablerade djurmodeller av Friedreichs Ataxi.

Syftet med dessa studier är att:

• Utvärdera genuttryck och återställning av frataxinnivåer.
• Analysera effekter på neurologisk funktion och beteende.
• Studera biodistribution i centrala och perifera organ, inklusive hjärta och nervsystem.

Parallellt genomförs en pilot-toxikologistudie, med särskilt fokus på säkerhetsaspekter relaterade till gendosering.
En viktig del av utvecklingsarbetet är att säkerställa fysiologiska nivåer av frataxin, eftersom både brist och överuttryck kan ha negativa cellulära konsekvenser. Baserat på resultaten från dessa studier kommer den slutliga genterapikandidaten att väljas.

Därefter ser programmet ut som följer:

• Regulatoriska GLP-toxikologistudier.
• GMP-produktion av kliniskt virus.
• Regulatoriska ansökningar till myndigheter.
• Initiering av första kliniska prövning på människa (IND/CTA).

Familjen Hesselman-Rad har en genetiskt sammansättning som gör att båda barnen utvecklat en neurologisk sjukdom som heter Friedrich ataxi.

Som en del av programmets långsiktiga strategi utvärderas även nästa generations AAV-teknologier, med förbättrad förmåga att leverera genen till centrala nervsystemet via systemisk administrering. Programmet har tillgång till två olika vektoralternativ inom denna kategori, vilket möjliggör en datadriven selektion av den mest effektiva och säkra kandidaten. Dessa vektorer har potential att uppnå mer effektiv passage över blod-hjärnbarriären jämfört med traditionella AAV-system

Detta arbete syftar till att optimera både effekt och säkerhet inför klinisk användning. Det övergripande målet med programmet är att utveckla en säker och effektiv genterapi som behandlar sjukdomens grundorsak. Om allt går som planerat kan de kliniska prövningarna börja inom två till tre år.

– Det är klart att jag ibland vacklar och undrar hur länge jag kommer att orka. Men mitt mål är inte bara mina egna barn, jag vill rädda alla barn som lever med FA. Jag ser det framför mig… att mina söner har fått behandlingen, att vi står utanför University of Texas Southwestern Medical Center och att de mår bra. Att de kan springa, hoppa och leka, leva sina liv som barn ska få göra.

I världen bedöms cirka 30 000 – 50 000 personer leva med Friedrich Ataxi, i Sverige kan det vara cirka 80 personer. Det är en så kallad sällsynt sjukdom, en av över 10 000 identifierade sällsynta sjukdomar. Många forskare är engagerade och forskar på sällsynta sjukdomar men många vittnar om hur svårt det är att ta behandlingar hela vägen till den kliniska fasen. På Karolinska Institutet forskar bland annat Thomas Sejersen, som också är barnläkare på Astrid Lindgrens barnsjukdom och professor i neuropediatrik, inom området sällsynta sjukdomar.

– Ett möjligt samarbete skulle förstärka det pågående genterapiprogrammet, och också bygga en bro mellan USA och Sverige. Vägen dit är komplex, men möjligheterna är enorma. Ett svenskt engagemang kan bli avgörande för att påskynda forskningen och ge svenska patienter tillgång till behandling tidigare, säger Zardasht Rad.

En person som engagerat sig i området finansiering och nätverk kring sällsynta sjukdomar i Sverige är Ann Nordgren. Hon startade Sällsynta fonden som får in pengar från privata donationer, stiftelser och läkemedelsbolag.

Pappa Zardasht Rad var skådespelare, men det hinner han inte jobba som längre. Istället jobbar han deltid på P3 Historia.

– Det som skiljer oss från andra är att vi riktar anslag mot forskare som är intresserade av ovanliga sjukdomar. Det intressanta med forskning inom sällsynta sjukdomar är att det ofta bryts ny mark som kan föra forskningen framåt inom hela life science-området, att kunskap kommer flera till del som ger behandlingar inom många sjukdomsområden, säger Ann Nordgren, som till vardags är läkare och professor i sällsynta diagnoser vid Karolinska Institutet.

En forskare som är intresserad av en specifik sjukdom kan skicka in anslag. Ibland går fonden också ut och söker upp forskare inom specifika områden med riktade anslagen. Därefter bedöms varje ansökning av ett medicinska råd. Förra året delades anslag ut till knappt 30 forskare.

Andra svenska initiativ inom Friedrich Ataxi är en studie initierad av Skånes Universitetssjukhus, där de nu i slutet av mars bjöd in deltagare med sjukdomen för att samla in kunskap.

Läs mer på curefachildren.com/gene-therapy-program/

Pappa Zardasht Rad om sonen Toms utveckling

”Vi har hittat några aktiviteter som Tom kan göra i sin egen takt, och tennis är en av dem. Det är dessutom en väldigt bra sport för cerebellum, något som är extra viktigt i hans sjukdom eftersom den bland annat påverkar balansen.

Ridningen är också något Tom börjat tycka om. Vi fick den via habiliteringen och den har betytt mycket för honom. Samtidigt har det varit en tuff kamp att få ha kvar den. Ridningen är väldigt bra för ryggen, för skoliosen och för bålen och den hjälper honom att bygga upp och bevara funktioner. Det blir så tydligt att kunskapen om sällsynta sjukdomar ofta är för liten. Många verkar tänka att ett barn alltid måste utvecklas för att få fortsätta med en insats, annars tas den bort. Men så fungerar det inte i den här typen av sjukdomar. Här handlar det ofta om att bromsa försämring, hjälpa kroppen att hålla sig så stark som möjligt och ibland till och med vinna tillbaka något, som till exempel några graders förbättring av skoliosen.

Och en häst lugnar också en människa, ett barn. Det finns ett djupare band i det där, en trygghet och relation som betyder mycket.

Skoliosen kom för två år sedan och är nu på 17 grader. Han måste träna mer för att bromsa utvecklingen. En operation är mycket komplicerad i hans fall. Vid FA påverkas inte bara muskler och balans, utan även hjärtat. Många patienter utvecklar en form av hjärtsjukdom som kallas hypertrof kardiomyopati, där hjärtmuskeln blir förtjockad och mindre flexibel.”

Genterapiprogram för Friedreichs ataxi – nuläge och nästa steg

Friedreichs Ataxi (FA) är en ärftlig, progressiv och multisystemisk sjukdom som orsakas av brist på det mitokondriella proteinet frataxin. Sjukdomen leder till neurodegeneration, kardiomyopati och för tidig död. Trots intensiv forskning saknas idag botande behandlingar.

Mot denna bakgrund initierade den svenska organisationen cureFAchildren under 2025 ett genterapiprogram i samarbete med forskare vid University of Texas Southwestern Medical Center (UTSW) i USA. Programmet leds av ett erfaret team inom genterapi och Friedreichs Ataxi, med målet att utveckla en sjukdomsmodifierande behandling och föra denna till kliniska prövningar.