Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Att äta kött minskar demensrisk hos genetisk riskgrupp

En studie från Karolinska Institutet visar att högre köttintag kan vara kopplat till lägre risk för kognitiv nedgång hos bärare av APOE4, en riskfaktor för Alzheimers sjukdom.

I en kohort på över 2 100 äldre följda i upp till 15 år sågs mer än dubblerad demensrisk vid lågt köttintag hos APOE4-bärare. Sambandet försvann dock hos dem med högst konsumtion. Lägre andel processat kött var kopplat till minskad risk oavsett genotyp.

– De som åt mer totalt kött hade en signifikant bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk, men bara om de hade genvarianterna APOE 3/4 eller 4/4, säger försteförfattare Jakob Norgren, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Han fortsätter:

– Det finns ett underskott på kostforskning för hjärnhälsa och våra resultat visar att konventionella kostråd skulle kunna vara ogynnsamma för en genetiskt definierad subgrupp av befolkningen. För personer som är medvetna om att de tillhör den genetiska riskgruppen så inger resultaten hopp; risken kan vara modifierbar genom livsstilsanpassningar.

Jakob Norgren, Karolinska Institutet. Foto: Ulf Sirborn

Samtliga deltagare i Swedish National Study on Aging and Care, Kungsholmen (SNAC-K) var 60 år eller äldre och saknade demensdiagnos vid studiens start. Studien är observationsbaserad och resultaten behöver bekräftas i kliniska prövningar.

Liknande poster

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Norrköping får vetenskapligt demensboende

Trygga utemiljöer och egen plats för personal. Ny byggs ett nytt boende för människor med demens av kommunen i Norrköping, baserat på forskning. 

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Långtidsdata visar bromseffekt av lecanemab i klinisk praxis

Vid AD/PD 2026 presenterades nya data efter behandling med lecanemab i verklig vård. Resultaten, framtagna av Eisai i samarbete med Bioarctic, ger en mer nyanserad bild av behandlingens långsiktiga användning vid tidig Alzheimers sjukdom.

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialministern om demensläkemedel som inte skrivs ut

Socialminister Jakob Forssmed vill utreda hur bra och innovativa läkemedel ska komma patienter till del i Sverige. – Jag vill se ett mer förutsägbart och transparent system, säger han i intervju med Neurologi i Sveriges chefredaktör Hanna Brodda.

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privat rekorddonation till KI för demensforskning

Privatpersonen Leif Lundblad skrev in i sitt testamente att Karolinska Institutet skulle få en dryg halv miljard av hans förmögenhet för att höja forskningen inom demenssjukdomarna. – Detta är den största donationen till ett svenskt lärosäte i modern tid, säger…

Dosen av nya ALS-behandling ska individanpassas

Alla patienter med ALS ska inte ha samma dos av det nya läkemedlet Tofersen,skriver Laura Leykam som i sin avhandling från Umeå universitet bland annat har undersökt SOD1-halten och enzymaktiviteten hos behandlade ALS-patienter med hjälp av en nyutvecklad analysmetod.

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Riksdagen och Parkinsonförbundet bjöd till möte om ojämlikhet i vården

Kan vården bli jämlik? Den frågan ställdes i inbjudan när Parkinsonförbundet bjöd in till ett möte i Sveriges riksdag i slutet av februari. När det kommer till vården för parkinsonpatienter är frågan relevant.

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Dementa klarar mer om de tränar och får näring

Enkla övningar som görs varje dag och proteinrik näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. Den fysiska förmågan förbättrades och omsorgsbehovet minskade. Det visar ny studie från Karolinska Institutet.

Pod om Huntington från Skåne

Pod om Huntington från Skåne

Forskning pågår inom den svåra neurologisk sjukdomen Huntington. Det har saknats bot eller bromsmedicin, men forskning pågår. Hör mer i podden Huntington, jakten på behandling, som ges ut av Vetenskap & Hälsa.

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Alzheimerhjärnan “drunknar” i för mycket amyloida plack. Forskare på Karolinska Institutet kan nu visa ett nytt sätt att påverka nybildningen av proteinet.

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Konferensen i Colombo – en milstolpe för nEUROcare

Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar har varit så gott som osynliga inom Sri Lankas sjukvård. Men nyligen hölls den allra första konferensen inom området. Initiativet har tagits av Högskolan Kristianstad, som driver projektet nEUROcare.

Immunterapi som framtida behandling mot neurodegenerativa sjukdomar

Immunterapi som framtida behandling mot neurodegenerativa sjukdomar

Immunterapi mot tumor necrosis factor alpha (TNFα) och andra proinflammatoriska molekyler har revolutionerat vården av patienter med reumatoid artrit och vissa andra autoimmuna sjuk domar. Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom osteoporos,…