Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny modell visar kostnad för ansiktssmärta

Omkring 10 procent av befolkningen uppskattas ha kronisk ansiktssmärta, ofta kopplad till temporomandibulär dysfunktion. Trots hög prevalens har tillståndets totala sjukdomsbörda och samhällskostnader varit svåra att kvantifiera. En internationell forskargrupp ledd från Umeå universitet har nu utvecklat en metod för att uppskatta den globala sjukdomsbördan.

Utvecklandet av den nya modellen möjliggör jämförelser med andra kroniska sjukdomar, såsom diabetes, och inkluderar både individpåverkan och hälsoekonomiska konsekvenser. Ansiktssmärta är ofta långvarig och associerad med nedsatt funktion, inklusive svårigheter att äta och tala, samt komorbiditet i form av huvudvärk och sömnstörningar.

– Vi argumenterar för att det här tillståndet ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem för att patienter ska ha råd att ta emot den behandling de behöver. Vi screenar också för den här sjukdomen, men hälften av de som screenar positivt får ingen åtgärd. Det är ett underbehandlat tillstånd, säger Anna Lövgren, docent vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet och en av forskarna som lett studien.

Regionala data från Västerbotten indikerar en ökad risk för långvarig sjukskrivning hos drabbade patienter. Den nya modellen möjliggör även uppskattningar av direkta vårdkostnader, såsom diagnostik, behandling och uppföljning.

Parallellt pågår arbete för att ta fram nationella och globala estimat av sjukdomsbördan. Forskarna lyfter behovet av ökad prioritering inom hälso- och sjukvården, då tillståndet i dag är underdiagnostiserat och underbehandlat. Screening identifierar en betydande andel patienter, men många erhåller ingen adekvat behandling.

Ökad kunskap om sjukdomsbördan kan bidra till bättre resursallokering och förbättrad tillgång till behandling för denna patientgrupp.

Läs mer:

Liknande poster

Okänd mekanism håller igång smärtkänsliga nervceller

Okänd mekanism håller igång smärtkänsliga nervceller

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en tidigare okänd mekanism där molekylen RNase4 bidrar till att upprätthålla funktion och struktur i smärtkänsliga nervceller. Studien ökar förståelsen av kronisk smärta och nervskador.

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning för att stärka neuroplasticiteten och förbättra möjligheterna att gå efter en stroke. Det ska ingå i ett nytt forskningsprojekt vid Gymnastisk- och idrottshögskolan, GIH, med stöd av Hjärt-Lungfonden och KK-stiftelsen.

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Ledare: Är det för få eller precis lagom många neurologer?

Många neurologiska sjukdomar kräver avancerad diagnostik och återkommande möte med en specialist, ofta under mycket lång tid. Som vid diagnoserna ALS, Alzheimers, MS och Parkinsons sjukdom, bara för att nämna de vanligaste. Hur väl det här behovet möts är inte…

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Tidningen Newsweek publicerar varje år en lista på de sjukhus i världen som de anser vara de bästa.  Denna gång är Karolinska Universitetssjukhuset i topp fyra av 32 granskade sjukhus.

Neurologisk smärta behandlas med botox

Neurologisk smärta behandlas med botox

För många är botox fortfarande synonymt med estetiska ingrepp. Men i själva verket har det revolutionerat neurologin. För personer med exempelvis kronisk migrän, svåra nackbesvär, tics eller överdriven svettning kan behandlingen vara avgörande, skriver Sophiahemmet.

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Hälso- och sjukvården upplever flera problem kring att dela och ta del av hälsodata, bland annat inom dataskyddsområdet, förvaltningsrättslig lagstiftning och när det gäller hur olika regelverk förhåller sig till varandra, visar utredning.

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Landets samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer efterlyser bättre samverkan, nya rutiner och uppdaterad utbildning för att öka användningen av precisionsmedicin i en debattartikel i Dagens medicin.