Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Konditionsträning som strokerehab

Konditionsträning för att stärka neuroplasticiteten och förbättra möjligheterna att gå efter en stroke. Det ska ingå i ett nytt forskningsprojekt vid Gymnastisk- och idrottshögskolan, GIH, med stöd av Hjärt-Lungfonden och KK-stiftelsen.

Varje år drabbas över 25 000 personer i Sverige av stroke. För att förbättra rehabiliteringen för strokepatienter med nedsatt gångförmåga startar Gymnastisk- och idrottshögskolan, GIH, nu ett nytt forskningsprojekt. Det genomförs tillsammans med flera rehabiliteringskliniker och med stöd av Hjärt-Lungfonden och KK-stiftelsen.

Projektet ska undersöka om intensiv konditionsträning kan stärka hjärnans neuroplasticitet, det vill säga hjärnans förmåga att anpassa sig och lära om, efter en stroke. Tidigare forskning, från bland annat GIH, visar att konditionsträning kan öka nivåerna av nervstimulerande molekyler i blodet hos unga och friska äldre, men det är ännu oklart om detta förbättrar rehabiliteringsresultaten efter en stroke. Studien görs i nära samarbete med de specialiserade kliniker som erbjuder intensiv motorisk träning för strokepatienter med nedsatt gångförmåga.

– GIH:s forskning bidrar till förbättrad livskvalitet och minskar risken för återfall i en av våra vanligaste livsstilssjukdomar. Denna forskning är möjlig tack vare gåvor från svenska folket till Hjärt-Lungfonden, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, i ett pressmeddelande.

Studien har hög klinisk relevans och bygger på befintliga rehabiliteringsinsatser som redan används i vården för strokepatienter med nedsatt gångförmåga.

– Rehabilitering efter stroke är avgörande för patienternas fortsatta livskvalitet. Med den här studien vill vi stärka effekten av de rehabiliteringsinsatser som redan används i vården och bidra till att fler kan förbättra sin gångförmåga efter stroke, säger Maria Ekblom, professor och forskningsledare.

Forskningsprojektet undersöker om: 

  • Intensiv konditionsträning kan öka nivåerna av nervstimulerande molekyler i blodet.
  • 20 minuters konditionsträning före daglig specialiserad motorikträning (CI-terapi) under tre veckor ger bättre förbättring av gångförmågan än utan konditionsträning. CI-terapi är en intensiv och målinriktad rehabiliteringsmetod som tränar den påverkade kroppsdelen.
  • Individanpassad rehabilitering på distans efter avslutad CI-terapi kan bidra till att effekterna håller i sig över tid.

Om konditionsträningen visar sig vara genomförbar och bidrar till snabbare återhämtning av gångförmågan kan den enkelt införas i den kliniska verksamheten. Om rehabilitering på distans kan erbjudas till låg kostnad och samtidigt hjälpa patienter att behålla sin gångförmåga och fysiska aktivitet över tid, kan även den bli ett värdefullt inslag i den ordinarie rehabiliteringen.

Målet är bättre rehabilitering som kan bidra till ökad livskvalitet efter stroke, samtidigt som vårdkostnaderna på sikt kan minska. Detta är viktigt eftersom stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska vården i Sverige och kostar samhället cirka 18 miljarder kronor per år i form av akutvård, rehabilitering och långsiktigt stöd.

Läs mer om projektet:

S-THRIVE: Stroke Rehabilation thRough IntensiVe Exercise som ingår i forskningsmiljön E-PABS.

Liknande poster

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Tidningen Newsweek publicerar varje år en lista på de sjukhus i världen som de anser vara de bästa.  Denna gång är Karolinska Universitetssjukhuset i topp fyra av 32 granskade sjukhus.

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Forskare och vårdpersonal upplever problem kring hälsodata

Hälso- och sjukvården upplever flera problem kring att dela och ta del av hälsodata, bland annat inom dataskyddsområdet, förvaltningsrättslig lagstiftning och när det gäller hur olika regelverk förhåller sig till varandra, visar utredning.

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin

Landets samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer efterlyser bättre samverkan, nya rutiner och uppdaterad utbildning för att öka användningen av precisionsmedicin i en debattartikel i Dagens medicin.

Kommun och akut samarbetar i Kristianstad

Kommun och akut samarbetar i Kristianstad

Kristianstad Kommun kommer att ha en biståndshandläggare hos akuten på Kristianstads lasarett för att öka tryggheten för de patienter som skrivs ut.

Sjuksköterskors ledarskap påverkar livets slutskede

Sjuksköterskors ledarskap påverkar livets slutskede

En ny studie från Mittuniversitetet ger en inblick i sjuksköterskor upplevda ledarskap över undersköterskor och vårdbiträden och ansvarsfördelningen är otydlig