Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Luftföroreningar kan öka risk för ALS med 30 procent

Långvarig exponering för luftföroreningar är associerad med ökad risk för motorneuronsjukdomar och ett snabbare sjukdomsförlopp efter diagnos. Det visar en svensk registerbaserad studie från Karolinska Institutet som nyligen publicerats i JAMA Neurology.

Jing Wu, Karolinska Institutet. Foto: Yuqi Zhang

Motorneuronsjukdomar är en grupp progressiva neurodegenerativa tillstånd som kännetecknas av selektiv degeneration av de nervceller som styr viljemässiga rörelser. Detta leder till tilltagande muskelsvaghet, förlamning och i senare skeden respiratorisk svikt. Amyotrofisk lateralskleros är den dominerande undergruppen och utgör cirka 85 till 90 procent av samtliga fall.

Sjukdomarnas etiologi är till stor del okänd, men både genetiska och miljörelaterade faktorer har föreslagits bidra till sjukdomsutvecklingen. I den aktuella studien undersökte forskarna om långvarig exponering för luftföroreningar kan vara en sådan miljöfaktor.

– Vi ser en tydlig koppling trots att nivåerna av luftföroreningar i Sverige är låga jämfört med många andra länder. Det understryker vikten av att förbättra luftkvaliteten, säger studiens försteförfattare Jing Wu, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Studiepopulationen bestod av 1 463 personer i Sverige med nydiagnostiserad motorneuronsjukdom. Dessa jämfördes med 1 768 syskon samt mer än 7 000 ålders och könsmatchade kontrollpersoner från den allmänna befolkningen. Exponeringen för luftföroreningar beräknades utifrån bostadsadress och omfattade årsmedelhalter av partiklar mindre än 2,5 mikrometer, partiklar mellan 2,5 och 10 mikrometer, partiklar mindre än 10 mikrometer samt kvävedioxid under upp till tio år före diagnos.

De uppmätta halterna låg genomgående strax över Världshälsoorganisationens riktvärden, och även de högsta nivåerna var avsevärt lägre än vad som rapporterats i mer förorenade miljöer internationellt. Trots detta var långvarig exponering för luftföroreningar associerad med en 20 till 30 procent ökad risk att insjukna i motorneuronsjukdom.

Utöver risken för insjuknande analyserades även sjukdomsförloppet efter diagnos. Personer som bott i områden med högre halter av luftföroreningar uppvisade en snabbare försämring av motorisk funktion och lungfunktion. De hade även en ökad mortalitet och ett större behov av respiratorbehandling jämfört med patienter med lägre exponering. När analyserna begränsades till patienter med amyotrofisk lateralskleros kvarstod sambanden i stort sett oförändrade.

Forskarna konstaterar att studien, som är observationsbaserad, inte kan fastställa kausala samband eller klarlägga underliggande biologiska mekanismer. Tidigare experimentella och epidemiologiska studier har dock indikerat att luftföroreningar kan inducera systemisk och neuroinflammation samt oxidativ stress, processer som är relevanta för neurodegenerativa sjukdomar.

Resultaten indikerar att luftföroreningar kan bidra både till sjukdomsdebut och till sjukdomsprogression även vid relativt låga exponeringsnivåer. Detta har potentiella implikationer för folkhälsoarbete och miljöpolitik, särskilt i länder där luftkvaliteten generellt betraktas som god.

– Våra resultat tyder på att luftföroreningar inte bara kan bidra till att sjukdomen uppstår, utan också påverka hur snabbt den fortskrider, säger Caroline Ingre, adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Studien bygger på svenska nationella register och har finansierats av bland annat US Centers for Disease Control and Prevention, Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet. Uppgifter om eventuella intressekonflikter redovisas i den vetenskapliga originalartikeln.

Läs mer i studien: ”Long-Term Exposure to Air Pollution and Risk and Prognosis of Motor Neuron Disease”, Jing Wu, Andrei Pyko, Charilaos Chourpiliadis, Yihan Hu, Can Hou, Susanna Brauner, Fredrik Piehl, Petter Ljungman, Caroline Ingre, Fang FangJAMA Neurology, online 20 januari 2026, doi: 10.1001/jamaneurol.2025.5379.

Liknande poster

50 gener kopplade till ALS

50 gener kopplade till ALS

Nya fynd stödjer hypotesen att ackumulerade genetiska förändringar i hjärnans nervceller kan spela en roll i utvecklingen av sporadisk ALS.

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

Möjligt paradigmskifte vid ALS-behandling

ALS har länge varit obotlig, men forskning inger hopp. Enligt lovande studier kan läkemedlet ILB förbättra förlorade funktioner och bromsa sjukdomsutvecklingen.

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

ALS-medicinen ger Erik framtidshopp

En av dem som deltagit i ALS-studien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Erik Petersén som idag får ILB utskrivet på licens.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och…

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Rekordstort bidrag till ALS-forskning

Neuroförbundet delar ut nära 14 miljoner kronor till tre ALS-forskningsprojekt. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya mediciner och precisionsläkemedel.

Ögonmusklernas motståndskraft vid ALS

Ögonmusklernas motståndskraft vid ALS

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett neurodegenerativt syndrom som innebär nervcellsdöd av både övre och nedre motorneuron vilket leder till förtvining av skelettmuskulatur, förlust av viljestyrda rörelser och andningssvikt. Ögonmusklerna har visat sig ha särskilt unika egenskaper jämfört med annan tvärstrimmig…

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra typer av muskelfibrer förtvinar. Det visar forskning av forskare vid Umeå universitet och…

Tofersen omfattas av nationell samverkan

NT-rådet har beslutat att tofersen vid ALS ska omfattas av nationell samverkan. En hälsoekonomisk värdering har beställts från TLV.

Metodutveckling för analys av omikdata för att studera komplexa sjukdomar

Metodutveckling för analys av omikdata för att studera komplexa sjukdomar

I en ny avhandling från Karolinska Institutet låg fokus på användningen av så kallade omikdata för att kunna upptäcka molekylära förändringar hos patienter och som i längden kan möjliggöra en individualiserad behandling.

T-CELLSSVAR vid diagnos av amyotrofisk lateral skleros förutsäger sjukdomsprogression

T-CELLSSVAR vid diagnos av amyotrofisk lateral skleros förutsäger sjukdomsprogression

Liksom många andra neurodegenerativa sjukdomar förknippas amyotrofisk lateral skleros (ALS) med en rad inflammatoriska processer. Med tanke på det breda spektrum immunceller som är involverade och hur få studier som gjorts på människor är den exakta rollen av immunsystemet i…

Teglutik ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Teglutik (riluzol) för behandling av amyotrofisk lateralskleros (ALS) ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention. Begränsningen innebär att läkemedlet endast ingår i högkostnadsskyddet för patienter med sväljsvårigheter för vilka tablettbehandling med riluzol inte är lämplig.

Kommunikation är centralt för livskvaliteten

Kommunikation är centralt för livskvaliteten

Personer med ALS tappar ofta talförmågan i sjukdomens senare skeden. Trots att kommunikationshjälpmedel finns är det bara några få procent av patienterna som får tillgång till dem. Vi har träffat Caroline Ingre, neurolog och ALS-forskare som brinner för att driva…

Europeiska läkemedelsmyndigheten har tagit emot Biogens ansökan om försäljningstillstånd för tofersen för behandling av en sällsynt, genetisk form av ALS

SOD1-ALS är en sällsynt, genetisk form av ALS, som omfattar cirka 2% av personer med ALS. Om tofersen godkänns skulle det bli den första behandlingen som riktar sig mot en genetisk form av ALS.

Nya riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och ALS identifierade

Nya riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och ALS identifierade

I takt med att vi blir allt äldre ökar förekomsten av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och ALS. I brist på bot söker forskare efter riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Elin Roos visar i sin avhandling att ett högt intag av…

ALS-drabbade ska prioriteras vid handläggning av assistansersättning

För den som drabbas av sjukdomar där kroppens förmågor försämras mycket fort, till exempel den neurologiska sjukdomen ALS, är den normala handläggningstiden vid ansökan om assistansersättning inte tillräckligt snabb. Därför inför Försäkringskassan nu en hantering där dessa fall kommer prioriteras…

Immunceller hos ALS-patienter kan förutsäga sjukdomsförloppet

Immunceller hos ALS-patienter kan förutsäga sjukdomsförloppet

Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan vid diagnostiseringen av ALS går det att förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet kommer att gå, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Communications.

Teglutik introduceras på den svenska marknaden för att erbjuda ett alternativ till riluzoltabletter

Läkemedelsbolaget CampusPharma introducerar nu ett läkemedel som kommer att underlätta administrering av riluzol för ALS-patienter med sväljsvårigheter.

Claes-Göran, 82, har levt med sjukdomen ALS i 52 år

När Claes-Göran Berndt var i 30-årsåldern fick han den obotliga sjukdomen ALS. Läkaren sa att han kunde räkna med att leva i två och ett halvt år. Nu är han 82 år och en av de i världen som levt…

Oväntad roll hos vaskulära celler vid ALS- neurodegeneration

Oväntad roll hos vaskulära celler vid ALS- neurodegeneration

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en allvarlig degenerativ neuromuskulär sjukdom med okända orsaker. Neuronerna som styr musklerna går gradvis förlorade, vilket leder till förlamning och så småningom till döden, ofta på grund av andningssvikt, inom två till fem år från diagnosen.…