Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk
Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk.
Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på 130 000 deltagare.
Demens är en av vår tids snabbast växande hälsoutmaningar, och antalet diagnoser fortsätter att öka globalt. Begreppet demens omfattar en grupp neurologiska sjukdomar med olika bakomliggande orsaker, som kännetecknas av en gradvis försämring av kognitiv förmåga och förlust av självständighet (What is dementia – NHS).
År 2024 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA donanemab. Den andra nya läkemedelskandidaten utformad för att bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom i tidigt skede, den vanligaste formen av demens (FDA Green-Lights Second Alzheimer Drug, Donanemab | Dementia and Cognitive Impairment | JAMA | JAMA Network). Sjukdomen är dock fortfarande obotlig, och dagens behandlingar syftar främst till symtomlindring. Även om hög ålder är den starkaste riskfaktorn (Risk factors for dementia | Alzheimer’s Society), visar allt fler studier att sjukdomar i andra delar av kroppen, till exempel njurarna, också kan påverka hjärnan (Acute Kidney Injury and Its Association With Dementia and Specific Dementia Types | Neurology) (Kidney Function, Kidney Function Decline, and the Risk of Dementia in Older Adults | Neurology).
En ny svensk studie
En nyligen publicerad svensk studie (doi: 10.1111/joim.70022) visade att personer med förhöjda nivåer av protein i urinen – ett tillstånd som kallas proteinuri, (Protein in urine (Proteinuria) symptoms, causes, tests and treatments | American Kidney Fund) löpte ökad risk att utveckla demens senare i livet. Sambandet var särskilt starkt för vaskulär demens (den näst vanligaste demensformen efter Alzheimers, ofta orsakad av stroke, högt blodtryck, diabetes eller andra kärlsjukdomar (https://www.nhs.uk/conditions/vascular-dementia/) och för blanddemens, som kombinerar drag av både vaskulär demens och Alzheimers sjukdom, (https://www.alzheimers.org.uk/about-dementia/types-dementia/what-is-mixed-dementia). Viktigt är att sambandet observerades oberoende av njurarnas förmåga att filtrera avfallsprodukter ur blodet, vilket tyder på att proteinuri i sig är en oberoende markör för ökad demensrisk senare i livet.
Vad är proteinuri?
Friska njurar fungerar som filter: de avlägsnar avfallsprodukter och överskottsvätska men behåller viktiga proteiner, såsom albumin, i blodet (Your Kidneys & How They Work – NIDDK). När denna filtreringsfunktion försämras – ofta till följd av högt blodtryck, diabetes, ärftliga faktorer eller komplikationer under graviditet – börjar albumin läcka ut i urinen. Detta är ett varningstecken på skador i kroppens små blodkärl, särskilt i njurarna (Protein in urine (Proteinuria) symptoms, causes, tests and treatments | American Kidney Fund). Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom (Measurement, interpretation, and implications of proteinuria and albuminuria – PubMed). Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk.
Varför hjärnan och njurarna hänger ihop
Njurarna och hjärnan kan verka som mycket olika organ, men de har en avgörande gemensam nämnare: båda är beroende av ett finmaskigt nätverk av små blodkärl. När blodkärlen i njurarna skadas sker ofta en liknande process i hjärnan. En nyckelkomponent är blod-hjärnbarriären (BBB) – ett skyddande lager av endotelceller i hjärnans kapillärer som hindrar skadliga ämnen i blodet från att tränga in i hjärnvävnaden (Blood-Brain Barrier (BBB): What It Is and Function). Precis som en skadad njurfilterfunktion tillåter proteiner att läcka ut i urinen, tillåter en skadad BBB att toxiner och inflammatoriska molekyler tränger in i hjärnvävnaden. Med tiden ökar detta risken för kärlskador, inflammation och ansamling av skadliga proteiner kopplade till demens (New insights into mechanisms underlying cognitive impairment in chronic kidney disease – Kidney International).
Evidens från en svensk kohort
Vi studerade 130 000 personer i Stockholm som genomgick rutinmässig urinanalys av albumin som en del av sin vård. Genom att koppla dessa testresultat till nationella register över demensdiagnoser kunde vi följa vem som utvecklade demens över tid. Resultaten visade att högre nivåer av albuminuri förutsade en ökad risk för demens (doi: 10.1111/joim.70022). Sambanden kvarstod även när vi använde olika metoder, såsom teststickor i stället för laboratoriemätningar (Methods for Diagnosing Proteinuria—When to Use Which Test and Why: A Review – ScienceDirect). Kopplingen mellan albuminuri och demens var konsekvent både hos personer med normal och nedsatt njurfunktion, vilket tyder på att albuminuri är en mer tillförlitlig riskmarkör än den vanliga blodanalysen av uppskattad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) (Estimated Glomerular Filtration Rate (eGFR) | National Kidney Foundation).
Implikationer för behandling och prevention
Albuminuri kan enkelt mätas med ett icke-invasivt test, till och med med en snabb teststicka, och är dessutom behandlingsbar. Läkemedel som ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockerare (ARB) samt nyare preparat som GLP-1-receptoragonister (t.ex. Ozempic/semaglutid) (Effects of Semaglutide on Chronic Kidney Disease in Patients with Type 2 Diabetes | New England Journal of Medicine) och SGLT2-hämmare (t.ex. Farxiga/dapagliflozin) (Dapagliflozin in Patients with Chronic Kidney Disease | New England Journal of Medicine) har visat sig minska mängden protein i urinen. Dessa läkemedel skyddar njurar och hjärta – och kan även gynna hjärnan, även om mer forskning behövs för att bekräfta detta. Livsstilsförändringar har också stor betydelse för både njur- (Modifiable Lifestyle Factors for Primary Prevention of CKD: A Systematic Review and Meta-Analysis – PubMed) och hjärnhälsa (A 2 year multidomain intervention of diet, exercise, cognitive training, and vascular risk monitoring versus control to prevent cognitive decline in at-risk elderly people (FINGER): a randomised controlled trial – PubMed). Att sluta röka, kontrollera blodtryck och blodsocker, äta hälsosamt och motionera regelbundet kan minska kärlskador och därmed minska risken för demens.
Mot en bredare syn på demensprevention
I dag rekommenderas rutinmässig screening av urinprotein främst för personer med diabetes, högt blodtryck eller känd njursjukdom. Våra resultat väcker frågan om screening bör utvidgas, särskilt för äldre personer eller de med flera vaskulära riskfaktorer. Tidig upptäckt av proteinuri kan hjälpa vården att identifiera personer med hög risk för demens och sätta in förebyggande åtgärder. Demensprevention har traditionellt fokuserat på hjärnan, men vår studie visar att vi måste tänka bredare. Risken för demens påverkas inte bara av hjärnans hälsa, utan också av signaler från njurar, hjärta och andra organ. Proteinuri är en enkel och tillgänglig biomarkör som kan avslöja denna dolda risk. Även om demens ännu saknar botemedel är tidig upptäckt och prevention våra mest kraftfulla verktyg. Genom att uppmärksamma njurhälsan och betrakta proteinuri som mer än ett njurproblem kan vi bättre identifiera och skydda personer som löper risk att utveckla demens.
Källor: (https://www.alzint.org/about/dementia-facts-figures/dementia-statistics/).
Fakta från studien:
- Sambandet mellan njurfunktion (eGFR) och demensrisk har tidigare visat motstridiga resultat. Studien undersöker kopplingen mellan njurfunktion, försämring av njurfunktion och förekomst av demens.
- 329 822 personer över 65 år i Stockholm följdes under åren 2006–2011, utan tidigare demens eller njurersättningsbehandling.
- Under en medianuppföljning på 5 år utvecklade 18 983 personer (5,8 %) demens.
- Lägre eGFR var kopplat till högre demensrisk: incidensen ökade från 6,6 till 30,3 fall per 1 000 personår mellan hög och låg njurfunktion.
- Efter justering för andra faktorer ökade risken tydligt vid sänkt eGFR (HR 1,71 för eGFR 30–59; HR 2,62 för eGFR <30 jämfört med normal nivå).
- Snabb försämring av njurfunktionen (>2 mL/min/år) var också kopplad till ökad demensrisk.
- Sambandet var starkare för vaskulär demens än för Alzheimers demens.
- Upp till 10 % av alla demensfall kan tillskrivas nedsatt njurfunktion (eGFR < 60), en högre andel än för hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
- Slutsats: både låg och snabbt försämrad njurfunktion är associerade med ökad risk att utveckla demens.
