Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sällskapet som gör skillnad för patienter med Parkinson

Tänk en klubb för människor som är besatta av att förstå, lära sig mer och helst bromsa rörelsesjukdomar, med extra stort intresse för Parkinsons sjukdom. Det är Swemodis.

– Nätverk är viktiga, det är ett nödvändigt kunskapsutbyte och dessutom är det trevligt, säger Per Odin i Swemodis styrelse.

Swemodis står för Swedish Movement Disorder Society och är en medlemsorganisation för forskare och vårdpersonal som verkar inom de neurologiska rörelsesjukdomarna. Det är en aktiv organisation, med stor påverkan på den behandling som faktiskt når fram till Parkinsonpatienter i Sverige. Föreningen driver ett kvalitetsregister, arrangerar utbildningar och uppdaterar verksamma inom Parkinsonvården med de allra senaste behandlingsrekommendationerna.Dessutom arrangeras mängder av möten.

Här är några av styrelsemedlemmarna med några av de experter som deltog under förra årsmötet, från vänster: Joachim Ferreira, Lissabon, Christian Hedemann Sörensen, Århus, Valentina Leta, Milano, Per Odin, Lund, Werner Poewe, Insbruck och Per Svenningsson, Stockholm.

– Det händer så mycket inom det här området, vi som verkar i det här fältet behöver helt enkelt träffas och dela med oss av nya rön och egna reflektioner, säger Per Svenningsson, verksam neurolog, professor och dessutom ordförande i Swemodis när vi träffas på en lunch i mitten av september. Jag har turen att få prata med två av styrelseledamöterna, ordförande Per Svenningsson och Per Odin, den vetenskapliga sekreteraren i Swemodis.

De berättar att Swemodis arrangerar sex egna möten, utöver de möten och konferenser som styrelsemedlemmarna själva medverkar i. I november arrangeras det årligen återkommande årsmötet under två dagar i Uppsala, detta år tillsammans med Parkinsonsjuksköterskorna. Vården kring en Parkinsonpatient ska vara multidisciplinär, inte bara läkare utan också sjukgymnaster, omsorgspersonal och sjuksköterskor. Det framgår tydligt av föreningens riktlinjer.

– Parkinsonsjuksköterskor har en väldigt viktig roll för behandlingsresultatet och det är givande för oss att kunna ha det här mötet tillsammans, förklarar Per Odin. I patientmötet har de mer tid och kan svara på frågor, inte minst är det vid de avancerade behandlingarna som sköterskornas medverkan är avgörande för framgång.

Per Svenningsson, Karolinska Institutet och ordförande för Swemodis.

Under novembermötet planeras flera punkter med delvis olika innehåll. Dels kommer aktuell kunskap kring sjukdomarna och behandling att delas. Den andra dagen blir det fokus på vad som hänt i världen på området, då även internationella forskare är inbjudna. Första dagen kommer bland annat uppmuntrande inslag kring Parkinsonregistret, som föreningen driver. Allt för att få fler att använda och få personal och patienter att själva uppdatera registret. Som det är med register, uppdateras de frekvent ökar kvalitet och nytta för varje dag med varje ny patient som ingår.

Parkinsonregistret är en stor del av Swemodis konkreta uppdrag. Det är ett kvalitetsregister som i dag innehåller fakta över 16 000 patienter och uppdateras ständigt. Registret ingår sedan 2013 i Svenska Neuroregistret. Syftet med registret är både att föra vården och forskningen framåt, men också att vården ska bli jämlik och hålla lika hög kvalitet över hela landet. Informationen består bland annat av behandlingseffekt och uppnådd livskvalitet efter insatt terapi. Endast patienter inom specialistvården ingår i registret och det är än så länge inte alla med Parkinson i Sverige som regelbundet träffar en specialist. Hur många parkinsonpatienter som vårdas inom primärvården och inte har möjlighet att träffa en specialist inom neurologi eller i vissa fall geriatrik, är okänt och här är diagnosen mycket osäker.

Säkerheten vid Parkinsondiagnostik i primärvården har beräknats till endast runt 50 procent enligt internationella studier, enligt information i registret (neuroreg.se/parkinsons-sjukdom/om/).

Läs hela artikeln

Liknande poster

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Biomarkörer i blodet kan visa Parkinsons tidigt

Forskare ledda från Chalmers tekniska högskola har identifierat biomarkörer i blodet som kan avslöja Parkinsons sjukdom i ett mycket tidigt skede, långt innan omfattande nervskador har uppstått.

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Underbehandling vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas – en förlust för både individ och samhälle

Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom med symtom som förändras över tid, vilket kräver behandlingsjusteringar och anpassningar. I komplikationsfasen, då tablettbehandling inte längre är tillräckligt för att hålla symtomen i schack, bör patienten ges möjlighet till avancerad behandling. Men…

Rön och reflektioner från Parkinsonakademiens konferens

Rön och reflektioner från Parkinsonakademiens konferens

Novembermörkret låg tungt och regnigt över Lund när Parkinsonakademien (PA) i Lund hade sitt regelbundna möte på Universitetssjukhuset.

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Unik hjärnbehandling med fokuserat ultraljud

Den första behandlingen med nytt Magnetkameraguidat Fokusert Ultraljud (FUS) utanför USA har utförts på Norrlands universitetssjukhus.

Om gener och miljöns påverkan på Parkinsons sjukdom

Om gener och miljöns påverkan på Parkinsons sjukdom

De första beskrivningarna av den neurodegenerativa sjukdomen Parkinsons sjukdom gjordes redan år 1817 av James Parkinson där han beskrev ett fåtal personer med ofrivilliga darrande rörelser och tendenser att böja bålen framåt. Trots att det har gått över 200 år…

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Pyttesmå fällor kan ge ny kunskap om svårbehandlade sjukdomar

Proteiner som bildar klumpar förekommer vid flera svårbehandlade sjukdomar, som ALS, Alzheimers och Parkinsons. Mekanismerna bakom hur proteinerna interagerar med varandra är svåra att studera, men nu har forskare på Chalmers hittat en ny metod för att stänga in proteiner…

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Den starka obehagskänslans plats i hjärnan hittad

Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll…

Nu testas en banbrytande behandling för patienter med PARKINSONS SJUKDOM

Nu testas en banbrytande behandling för patienter med PARKINSONS SJUKDOM

STEM-PD är en first-in-human-studie som undersöker säkerhet, tolerans och genomförbarhet av intrastriatal transplantation av dopaminerga progenitorceller från humana embryonala stamceller vid Parkinsons sjukdom (NCT05635409). Förhoppningarna är stora från såväl läkare som patienter och deras anhöriga. I denna artikel kan du…

Bättre analysering kan förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom

Bättre analysering kan förbättra diagnostiken av Parkinsons sjukdom

Bättre och tydligare data hjälper oss att förstå hur omfattande lokala nätverk i hjärnan påverkas hos patienter.

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

Ingenjörskonst bakom metod att frigöra celler från proteinplack

En metod för att rensa celler från skadliga proteinplack har tagits fram och prövats i en studie vid Göteborgs universitet. Den sinnrika tekniken skulle i förlängningen kunna öka förståelsen för, och kanske även påverka, neurodegenerativa sjukdomar.

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare upptäcker en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare vid Helsingfors universitet har visat att vissa stammar av Desulfovibrio-bakterier i de flesta fall är den troliga orsaken till Parkinsons sjukdom. Studien möjliggör screening av bärare av Desulfovibrio-stammar och avlägsnande av bakterier från tarmen.

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Kognitiv förmåga är en viktig komponent relaterat till gångförmåga

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete.

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

Milstolpe för stamcellsbaserad terapi vid Parkinson – första patienten transplanterad

I mitten av februari genomfördes den första stamcellstransplantationen i studien STEM-PD. Det är den första av åtta patienter med Parkinsons sjukdom som får nya dopaminproducerande stamceller transplanterade och det är första gången cellerna testas kliniskt i patienter. Transplantationen genomfördes vid…

Nytt perspektiv på Parkinsons sjukdom

Nytt perspektiv på Parkinsons sjukdom

I boken Hallucinationer: den okända sidan av Parkinsons sjukdom delar personer som lever med sjukdomen och deras anhöriga med sig av sina personliga erfarenheter av hallucinationer. Boken berör också sjukdomens historia, dess orsaker och behandlingar.

Rörelse minskar sensoriska reaktioner vid Parkinsons sjukdom

Rörelse minskar sensoriska reaktioner vid Parkinsons sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har tittat på hur rörelse formar våra sinnen och hur både sensoriska och motoriska processer påverkas vid Parkinsons sjukdom. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskarna att hos Parkinsonmöss (dopaminutarmade möss) så minskar rörelsereaktionen…

Salivprov möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers och Parkinsons sjukdom

Salivprov möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers och Parkinsons sjukdom

Med hjälp av molekyler från hjärnan som kan mätas i saliv finns möjlighet att upptäcka förändringar som kan leda till Alzheimers eller Parkinsons sjukdom – långt innan personen får symtom. Forskare vid Luleå tekniska universitet föreslår i en ny vetenskaplig…

Kontroll av transkriptionell stabilitet är avgörande för identitet och funktion i serotonerga och dopaminerga nervceller

Kontroll av transkriptionell stabilitet är avgörande för identitet och funktion i serotonerga och dopaminerga nervceller

Vid Parkinsons sjukdom minskar halterna av signalsubstansen dopamin på grund av att en specifik nervcellstyp i mitthjärnan som producerar dopamin degenererar och dör. Bristen på dopamin i målområdet får till följd att patienten drabbas av progressiv försämring av motoriska funktioner.…

SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar

SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar

Den 10–11 november 2022 hölls SWEMODIS’ 6:e årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. De två intensiva dagarna samlade mer än 160 läkare och sjuksköterskor verksamma inom området. Här följer en kort sammanfattning av föredragen.