Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Donanemab får EU-godkännande för behandling av Alzheimer

Eli Lilly  meddelade idag att Europeiska kommissionen har beviljat marknadsföringstillstånd för donanemab för behandling av tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom hos vuxna med mild kognitiv svikt samt hos personer i mild demensfas, med bekräftad amyloidpatologi, som är apolipoprotein E heterozygota eller icke-bärare.

– Kisunla har visat betydelsefulla resultat hos personer med tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom genom att signifikant bromsa kognitiv och funktionell försämring i vår fas 3-studie, säger Patrik Jönsson, Executive Vice President och President för Lilly International. Data visar att ju tidigare patienter identifieras, diagnostiseras och behandlas med Kisunla, desto bättre svarar patienter på behandlingen. Detta godkännande innebär ett nytt behandlingsalternativ för patienter i Europa.

Amyloid är ett protein som produceras naturligt i kroppen och kan klumpa ihop sig till amyloida plack.1,2 Ansamling av amyloida plack i hjärnan kan leda till minnes- och tankesvårigheter som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Kisunla kan hjälpa kroppen att avlägsna denna ansamling och därmed bromsa kognitiv och funktionell försämring.

Kisunla är den enda amyloidplacksinriktade terapin som ges en gång i månaden och där det finns evidens för att behandlingen kan avslutas när amyloida plack har reducerats till minimala nivåer. Detta kan minska belastningen av infusioner och behandlingskostnader. Behandling med Kisunla bromsar sjukdomsprogressionen, vilket kan bidra till att bevara kognitiv funktion och självständighet under längre tid. Data har också visat att Kisunla signifikant kan minska risken att fortskrida till nästa kliniska stadium av sjukdomen under en period på 18 månader.

Alzheimers sjukdom påverkar idag så många som 6,9 miljoner människor i Europa, och antalet förväntas nästan fördubblas till 2050 i takt med att befolkningen åldras. Sjukdomen fortskrider i stadier som ökar i svårighetsgrad över tid, vilket resulterar i förlust av självständighet och förmåga att ta hand om sig själv. Det finns ett akut behov av tidig upptäckt, remiss till specialist, diagnos och behandling, eftersom ungefär en tredjedel av individerna i tidig symtomatisk fas utvecklar mer avancerade kliniska stadier inom ett år.

Marknadsföringstillståndet för Kisunla i EU baseras på resultaten från de kliniska studierna Trailblazer-ALZ 2 och Trailblazer-ALZ 6. Fas 3-studien visade att Kisunla signifikant bromsade kognitiv och funktionell försämring. Kognitiv och funktionell försämring innebär ökade minnes- och tankesvårigheter, vilket påverkar vardagliga aktiviteter och leder till ett större behov av stöd från vårdare.

Amyloidrelaterade avbildningsavvikelser med ödem/utgjutning och med blödning/hemosideros, kallat aria, är biverkningar relaterade till gällande läkemedelsklass som vanligtvis inte orsakar symtom, men allvarliga och livshotande symtom kan förekomma. Det kan vara dödligt. Bärare av en eller två kopior av ApoE4-genen kan löpa högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom och drabbas av aria. Patienter bör diskutera eventuella biverkningar med sina vårdgivare.

Doseringsschemat bygger på fas 3b-studien Trailblazer-ALZ 6, som visade att incidensen av aria-E var signifikant lägre vid 24 och 52 veckor med ett gradvis titreringsschema jämfört med det schema som användes i Trailblazer-ALZ 2. Den gradvisa doseringen uppnådde ändå liknande nivåer av reduktion av amyloida plack och P-tau217.

I EU är Kisunla godkänt för patienter som är ApoE4-heterozygota eller icke-bärare. Donanemab är den första och enda månatliga behandlingen som riktar in sig mot amyloida plack med evidens för möjligheten att avsluta behandlingen när almyloida plack reduceras till minimala nivåer. Detta kan leda till lägre behandlingskostnader och färre infusioner.

Om TRAILBLAZER-ALZ 2
TRAILBLAZER-ALZ 2 (NCT04437511) är en dubbelblind och placebokontrollerad fas 3-studie, som utvärderade säkerhet och effekt av donanemab under 18 månader hos studiedeltagare med tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom (mild kognitiv svikt eller mild demens till följd av Alzheimers sjukdom) med bekräftad neuropatologi för Alzheimers sjukdom. Studien inkluderade 1 736 deltagare från 8 länder, utvalda baserat på kognitiva tester i kombination med evidens för Alzheimers sjukdomspatologi. Resultaten från fas 3-studien TRAILBLAZER-ALZ 2 publicerades i Journal of the American Medical Association (JAMA).

Om studien TRAILBLAZER-ALZ 6 och TRAILBLAZER-ALZ-programmet
TRAILBLAZER-ALZ 6 (NCT05738486) är en multicenter, randomiserad och dubbelblind fas 3b-studie, som undersökte olika doseringsregimer och deras effekt på ARIA-E hos studiedeltagare med tidig symtomatisk Alzheimers sjukdom. Studien inkluderade 843 deltagare i åldrarna 60–85 år, utvalda baserat på kognitiva tester i kombination med amyloidplacksavbildning med PET. Resultaten för det primära effektmåttet publicerades i tidskriften Alzheimer’s and Dementia.

Sims JR, Zimmer JA, Evans CD, et al. Donanemab in Early Symptomatic Alzheimer Disease: The TRAILBLAZER-ALZ 2 Randomized Clinical Trial. JAMA. 2023;330(6):512-527. doi:10.1001/jama.2023.13239.

 

 

Liknande poster

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Proteinuri – biomarkör som avslöjar dold risk

Albuminuri används redan idag som en tidig markör för njur- och hjärt-kärlsjukdom. Vår studie tillför nu bevis för att det även bör betraktas som en markör för demensrisk. Här skriver forskaren och läkaren Hong Xu om slutsatserna efter studien på…

Lecanemab godkänns i Australien

Lecanemab godkänns i Australien

Lecanemab godkänt i Australien för att bromsa tidig Alzheimer.

Protein i urin kan förutse risk för demens

Protein i urin kan förutse risk för demens

Ny studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien kommer från Karolinska Institutet.

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Kraftsamling för yngre med demenssjukdom 3 april

Regeringen har nyligen lanserat en ny nationell demensstrategi. Äldreminister Anna Tenje (M) deltar i Kraftsamling för yngre med demenssjukdom den 3 april i Göteborg.

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Proteinbindare kan bli en pusselbit i kampen mot Alzheimer

Alzheimerhjärnan “drunknar” i för mycket amyloida plack. Forskare på Karolinska Institutet kan nu visa ett nytt sätt att påverka nybildningen av proteinet.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för…

Nya insikter om sjukdomsprocessen hjälper oss förstå Alzheimers komplexitet

Nya insikter om sjukdomsprocessen hjälper oss förstå Alzheimers komplexitet

Att förstå vilka proteiner som är viktiga för Alzheimers sjukdom är avgörande eftersom det hjälper oss att förstå de mekanismer som driver sjukdomen och det kan också hjälpa oss att utveckla nya behandlingar. I sin avhandling fokuserar Michael Axenhus, läkare…

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Dubbel risk för demens med munsårsvirus

Personer som någon gång i livet haft herpesvirus löper dubbelt så stor risk att utveckla demens jämfört med de som aldrig varit infekterade. En ny studie från Uppsala universitet bekräftar tidigare forskning som gjorts kring om herpes kan vara en…

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar kan lära oss mer om olika former av demens

Hallonlika kärlförändringar i hjärnan är vanliga vid vaskulär demens – som uppstår när kärlsjukdom orsakar kronisk blodbrist i hjärnan – och även i samband med andra tecken till kärlsjukdom. Det som förvånade forskarna var att hallonen också förekom vid en…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Tidsuppfattning kan avslöja demens

Tidsuppfattning kan avslöja demens

För en demenssjuk kan tio minuter kännas som en dag. Ny forskning visar att elektroniska kalendrar är en bra hjälp i vardagen. Men studien visar också att en mätning av människors tidsuppfattning skulle kunna leda till att fler får diagnos…

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Smartare datortomografi kan nå MR-kamerans nivå

Med en ny metod kan hjärnbilder tagna med datortomografi i vissa fall ge lika mycket information som bilder tagna med magnetresonanstomografi, MR-kamera, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Därmed kan tillgången på diagnostikstöd för exempelvis demens och andra hjärnsjukdomar…

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Bättre vård för äldre med demens som glömt svenska språket

Äldre med svenska som andra språk förlorar gradvis språket när de drabbas av demens. Tänk dig att flytta till ett demensboende och inte förstå eller kunna göra dig förstådd, säger Helen Lindner, forskare i hälsovetenskaper vid Örebro universitet. Hon leder…

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Demens sätter inte stopp för nytt lärande

Personer med demens har fortfarande förmåga att lära sig nya saker trots sin sjukdom. Den slutsatsen dras i en ny doktorsavhandling från Linköpings universitet. Resultatet slår hål på den allmänna föreställningen om dementa som vårdpaket eller tomma skal, menar Elias…

App ska förbättra vården för personer med demens

App ska förbättra vården för personer med demens

Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går…

Tarmflorans roll för Alzheimers sjukdom

Tarmflorans roll för Alzheimers sjukdom

Vi får ständigt fler och fler belägg för att tarmflorans sammansättning är av stor betydelse för vår hälsa, alltifrån tarmbesvär, immunförsvar, näringsupptag och metabola sjukdomar. Nu senast ses evidens för att tarmfloran är förändrad även vid neurodegenerativa och neuroinflammatoriska sjukdomar,…

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Rätt stöd i rätt tid under demensresan

Demensteamet växte fram som ett unikt pilotprojekt i Örnsköldsvik. Nu har det permanentats för att fortsätta ge patienter som diagnostiserats med demens en tryggare resa genom sjukdomsförloppet.