Musik skärper hjärnan
Att kunna fokusera på ett samtal i ett rum fullt av ljud är en komplex uppgift för hjärnan. I en ny studie har forskare undersökt hur musikträning påverkar hjärnans förmåga att rikta uppmärksamheten mot specifika ljud.
Resultaten visar att musikaliska personer är bättre på att använda så kallad top-down-uppmärksamhet, det vill säga en medveten styrning av fokus, samtidigt som de är mindre känsliga för så kallad bottom-up-uppmärksamhet, det vill säga distraherande ljud.
– Våra resultat tyder på att musikträning stärker hjärnans förmåga att fokusera under distraherande omständigheter, säger försteförfattaren Cassia Low Manting, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
I studien fick deltagarna lyssna på två melodier med olika tonhöjd samtidigt, och uppgiften var att följa tonhöjdsförändringar i en av dem. Genom att använda en metod som kallas frekvenstaggning kunde forskarna mäta hjärnans svar på varje melodi separat. I två experiment med 28 respektive 20 deltagare manipulerade forskarna både medveten (top-down) och automatisk (bottom-up) uppmärksamhet.
Resultaten visade att personer med hög musikalisk förmåga hade starkare hjärnsignaler kopplade till medveten uppmärksamhet och svagare signaler kopplade till automatiska distraktioner.
– Det är intressant att se hur musikträning inte bara förbättrar hörseln utan också hjärnans förmåga att hålla kvar uppmärksamheten över tid. Detta kan ha tillämpningar inom utbildning och rehabilitering, där musik kan användas som ett verktyg för att förbättra uppmärksamhet och kognitiv kontroll, säger Cassia Low Manting.
Forskarna betonar att resultaten inte kan bevisa ett orsakssamband mellan musikträning och förbättrad uppmärksamhet, men de ger stöd för att musik kan ha goda effekter på hjärnans kognitiva funktioner.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Massachusetts Institute of Technology. Den har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen för Strategisk Forskning. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Läs mer:
Mer om uppmärksamhet:
Top-down-uppmärksamhet är en målstyrd process där vi medvetet fokuserar på specifika aspekter av vår omgivning baserat på våra mål och förväntningar. Denna typ av uppmärksamhet styrs av våra tidigare erfarenheter, kunskaper och intentioner. Till exempel, när vi letar efter en vän i en folkmassa, använder vi top-down-uppmärksamhet för att fokusera på ansikten som matchar vår väns utseende.
Bottom-up-uppmärksamhet är en stimulusdriven process där vår uppmärksamhet automatiskt dras till framträdande eller oväntade stimuli i vår omgivning. Denna typ av uppmärksamhet styrs av de sensoriska egenskaperna hos stimuli, såsom ljusstyrka, färg eller rörelse. Till exempel, när vi hör ett högt ljud eller ser en plötslig rörelse, dras vår uppmärksamhet automatiskt till källan av denna stimulus.
