Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet som ett första steg i en forskningsresa som så småningom kan ge svaret.

En ny studievisar att personer med Alzheimers demenssjukdom försämrades långsammare i sina kognitiva funktioner om de samtidigt behandlades med en blodfettsänkande statin, jämfört med de som inte behandlades. Men studien är en observationsstudie där forskarna har jämfört data om patienterna från ett register och kan därför inte svara på om det verkligen finns ett orsakssamband. Därmed är forskarna försiktiga i sina tolkningar.

Sara Garcia-Ptacek, docent, biträdande lektor, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Foto: Selma Wolofsky.

– Personer med Alzheimers demenssjukdom som behandlades med statiner hade bättre kognitiv utveckling över tid. Däremot innebär inte studiens resultat att vi nu har belägg för att man bör behandla personer med demenssjukdom med statiner. Men vi kan å andra sidan inte se något stöd för att man inte ska göra det. Så om en person behöver statiner mot höga blodfetter ska inte en demensdiagnos stoppa behandlingen, säger Sara Garcia-Ptacek, docent i neurovetenskap och biträdande lektor vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle samt forskningsledare för den aktuella studien.

Anledning till att hon poängterar detta är att statiner i början misstänktes orsaka förvirring hos patienter med demenssjukdom. Det har därför funnits ett visst motstånd mot att förskriva statiner till dessa patienter.

I studien ingick uppgifter från drygt 15 500 patienter med demenssjukdom som även hade en indikation på blodfettsänkande behandling. Närmare 11 000 av dem behandlades med statiner. Genomgående hade de patienter som behandlades med statiner något högre värden i de kognitiva tester som genomfördes trots att de i högre utsträckning även hade diagnoser som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes som alla är riskfaktorer för demens.

Sara Garcia-Ptacek berättar att forskargruppen utgick från en hypotes om att statiner skulle kunna bromsa demensutvecklingen och kastade ut ett ganska brett nät för att se om de kunde finna belägg för detta.

– Grundtanken med den här studien var att bana väg för en mer precis kohort-studie som så småningom ska kunna leda fram till en klinisk interventionsstudie, vilket är vad som krävs för att bevisa ett orsakssamband mellan statiner och kognition, säger Sara Garcia-Ptacek.

Tanken om att statiner skulle kunna påverka risken eller utvecklingen av demenssjukdom är inte ny. Det finns till och med några kliniska studier gjorda, men de har alla varit negativa.

– Vi tror att det kanske bara är vissa patienter med Alzheimers demenssjukdom som kan ha nytta av statiner och att de tidigare kliniska studierna varit för små för att kunna visa några signifikanta skillnader. Vår tanke är att försöka utkristallisera vilka patientgrupper som har mest nytta och varför, innan vi ger oss på kliniska studier, säger Sara Garcia-Ptacek.

Forskningen finansierades bland annat av Region Stockholm, Vetenskapsrådet och Stiftelsen Dementia och Margareta af Ugglas stiftelse.

Publikation: “Statins and cognitive decline in patients with Alzheimer’s and mixed dementia: A longitudinal registry-based cohort study” Bojana Petek, Henrike Häbel, Hong Xu, Marta Villa-Lopez, Irena Kalar, Minh Tuan Hoang, Silvia Maioli, Joana B. Pereira, Shayan Mostafaei, Bengt Winblad, Milica Gregoric Kramberger, Maria Eriksdotter, Sara Garcia-Ptacek. Alzheimer Research and Therapy, online 20 december 2023, doi: 10.1186/s13195-023-01360-0 10.1186/s13195-023-01360-0

 

Liknande poster

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

Uppsala ska vägleda i kliniska studier

En av tio personer över 70 år uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom. Både män och kvinnor. Det visar den hittills första befolkningsbaserade studien på området.

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

Hög andel äldre med behandlingsbar alzheimerpatologi enligt HUNT-studien

En av tio personer över 70 år, en oväntat hög andel, uppfyllde kriterierna för att erbjudas läkemedelsbehandling mot Alzheimers sjukdom, visar första befolkningsbaserade studien på området.

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom

Nestorn i Sverige inom området demens, professor Bengt Winblad utser årligen en pristagare med tillhörande forskningsanslag till en person med framstående insatser inom Alzheimerforskningen. Professor Johan Lökk rapporterar från symposiet.

Ny behandlingsprincip för Alzheimer redo för fas 3

Hjärnans mitokondrier behöver energi. Detta ska angripas i professor Mathias Uhlén stora projekt för att behandla Alzheimers sjukdom. Scandibio Therapeutics inleder nu en av de största kliniska prövningarna hittills inom området.

Avvakta med donanemab

Avvakta med donanemab

NT-rådets rekommendation för behandling med nya donanemab vid Alzheimers sjukdom är att avvakta deras kommande bedömning.

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Tidig diagnostik är nyckeln – behandling mot Alzheimers måste hinna ”rädda” hjärnan

Den senaste tidens medicinska genombrott inom Alzheimer har alla de gemensamt – att de bromsar nedbrytningen av hjärnan. Ingen kan bygga upp det som redan dött. ”Vi har hittat ett sätt att hitta tecken på kognitiv svikt vid Alzheimer betydligt…

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Ny möjlighet för tidig diagnos och behandling av Alzheimers

Forskare vid Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid University of Pittsburgh, har upptäckt en ny biomarkörtest i ryggmärgsvätska (CSF) som kan upptäcka tidig tau-patologi, vilket ger hopp om tidigare diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom. Tohidul Islam, korresponderande författare,…

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Blodprov kan utesluta begynnande demens

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos. En ny studie publicerad i Nature Medicine har undersökt några specifika biomarkörers möjligheter…

Ny app ska underlätta för personer med ADHD

For You With You ADHD är en app för kommunikation mellan vuxna med ADHD och vården, ett resultatet av ett samarbete mellan KI, Region Stockholm & Takeda.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera…

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Demens är en hjärnsjukdom som påverkar mentala kapaciteter som individens minne, språk eller förmåga att förstå och hantera känslor. Bland de olika typerna av demens är demens med Lewy-kroppar (DLB) en relativt vanlig demenssjukdom.

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos.