Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke
I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. – Efter stroke förändras kommunikationen mellan nervceller i stora delar av hjärnan och vi visar att den delvis återställs med behandlingen, säger Tadeusz Wieloch, seniorprofessor i neurobiologi vid Lunds universitet.
Tadeusz Wieloch, seniorprofessor i neurobiologi vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona.
– Samtidigt återfår gnagarna förlorad känselfunktion, något som cirka 60 procent av alla strokepatienter upplever idag. Det mest anmärkningsvärda resultatet är att behandlingen påbörjades flera dagar efter stroke, berättar Tadeusz Wieloch.
Han har lett studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften BRAIN.
Vid en ischemisk stroke uppstår skador till följd av minskat blodflöde till delar av hjärnan, vilket snabbt leder till nervcellsbortfall som påverkar stora delar av hjärnans enorma nätverk av nervceller. Detta kan leda till funktionsförluster som förlamning, känselnedsättning, syn- och talsvårigheter, men även till smärta och depression. Idag finns inga godkända läkemedel som förbättrar eller återställer funktionerna efter en stroke, förutom propplösande behandling i den akuta fasen (inom 4,5 timmar efter stroke). Viss spontanförbättring sker, men många av de som drabbas har kvarstående kroniska funktionsförluster. Ungefär 60 procent av personer som drabbats av stroke upplever till exempel att de mister känselfunktioner.
Den internationella studien som nyligen publicerades i tidskriften Brain och som letts av ett forskarteam från Lunds universitet i samarbete med University of Rome La Sapeinza och Washington University at St. Louis, visar lovande resultat i möss och råttor som behandlats med en klass substanser, som blockerar en så kallad metabotrop glutamatreceptor (mGluR5), en receptor som reglerar kommunikationen i hjärnans nervcellsnätverk.
– Gnagare som behandlats med mGluR5-blockaren fick tillbaka känselfunktioner, säger Tadeusz Wieloch.
Två dagar efter att gnagarna drabbats av stroke, det vill säga när skadan var utvecklad och funktionsförlusten maximal, påbörjade forskarna en behandling av de gnagare som uppvisade störst funktionsförlust.
– En övergående behandlingseffekt sågs redan efter 30 minuter, men det krävs flera veckors behandling för att den skall vara bestående. En viss funktionsförbättring såg vi även när behandlingen påbörjades 10 dagar efter stroke.
Framför allt förbättrades känselfunktionerna hos gnagarna, trots att storleken på skadan i hjärnans nervvävnad inte minskade. Detta, förklarar Tadeusz Wieloch, har att göra med hjärnans intrikata nätverk av nervceller, det man kallar för konnektom, alltså hur olika områden i hjärnan är sammanlänkade och kommunicerar med varandra och som är grunden till olika hjärnfunktioner.
– Funktionsförlusten efter en stroke uppstår på grund av cellbortfall, men även på grund av minskad aktivitet i stora delar av den oskadade hjärnans konnektom. mGluR5 bidrar till den minskade aktiviteten i konnektomet vilket förhindras av blockeraren och därmed återställs förlorad hjärnfunktion, säger Tadeusz Wieloch.
Receptorn studeras på människa för behandling av andra hjärnsjukdomar
Resultaten visade också att känselfunktionen förbättrades ytterligare i en grupp strokeskadade gnagare som utöver behandlingen med mGluR5 blockaren, samtidigt ”rehabiliterade och ”tränade” sin hjärnfunktion genom att vistas i burar berikade med leksaker, kedjor, galler, plaströr och flera gnagarkompisar.
Forskarna hoppas att dessa resultat i framtiden ska kunna leda till en klinisk behandling som kan sättas in ett par dagar efter att den ischemiska stroken inträffat.
– Kombinerad med rehabiliteringsträning kan detta på sikt bli en ny lovande behandling. Men fler studier behövs. Studien är genomförd på möss och råttor, och behöver så klart upprepas i människa. Detta är möjligt eftersom flera mGluR5-blockare redan studeras på människa för behandling av andra hjärnsjukdomar än stroke, och således visats tolereras av människa, säger Tadeusz Wieloch.
