Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda effekter bibehölls, visas i en avhandling.

Ingela Marklund. Foto: Hans Karlsson.

CI-terapi verkar vara ett behandlingsalternativ som kan utföras både inom dagrehabilitering på sjukhus och i öppenvård. Personer med stroke som behandlats med CI-terapi har intervjuats, och de upplever behandlingen som helt nödvändig. Utifrån patientens förmåga att gå en sträcka på sex minuter kan man förutspå deras hälsorelaterad livskvalitet när det gäller fysisk funktion, vilket betonar vikten av gång- och förflyttningsträning vid rehabilitering efter stroke.

– Vi fann att den högintensiva behandlingen gav betydande förbättringar i benets funktion med ökad styrka, förbättrad balans och förmåga att gå och utföra två saker samtidigt, säger Ingela Marklund, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, som författat avhandlingen.

Kvarstående förbättringar

Dessutom förbättrades gånghastigheten och förmågan att gå en längre sträcka hos personer med stroke. De bibehöll en jämn eller förbättrade sin tyngdtagning på det mer drabbade benet till en mer symmetrisk belastning i stående. Förbättringarna som uppnåddes kvarstod vid uppföljning tre eller sex månader efter avslutad behandling.

– Vi fanns även ett starkt samband för tid sedan insjuknandet och ålder i de funktionstester som genomfördes. De som genomförde CI-terapi inom sex månader efter deras insjuknande förbättrade sin gånghastighet i högre grad än de som genomförde CI-terapi efter sju månader eller mer. Yngre deltagare hade bättre balans än äldre vid en av balanstesterna.

Självständighet och självkänsla

Analys av de intervjuer som genomfördes om deltagarnas upplevelser genererade ett övergripande tema, det huvudsakliga innehållet, att CI-terapin gav dem kunskap om sig själva och hur deras kropp fungerar. Denna kunskap underlättade möjligheten att leva livet lättare. De upplevde att det fortfarande fanns hopp och möjlighet till funktionella förbättringar, vilket gav dem ökad självständighet och självkänsla. Trots att behandlingen var intensiv och utmanande upplevdes den som helt nödvändig.

Ökad delaktighet

Jämfört med den allmänna befolkningen i Sverige hade deltagarna en betydande lägre hälsorelaterad livskvalitet när det gäller fysisk funktion, fysisk kapacitet, allmän hälsa och social funktion. Det fanns ett starkt samband mellan deras resultat på sex minuters gångtest och domänen fysisk funktion.

– Med ökad funktion i det drabbade benet ges förutsättningar till ökad delaktighet i samhället för dem som drabbas av stroke. Styrka, balans och förmåga att kunna gå och göra två saker samtidigt är viktiga faktorer för att minska risken för fall, säger Ingela Marklund.

 

Liknande poster

Rullstolsrugby – riskfyllt eller stärkande?

Rullstolsrugby – riskfyllt eller stärkande?

Svaga armar och ben behöver inte vara ett hinder för en actionfylld tillvaro. Rullstolsrugby är en snabb och strategisk paralympisk idrott som ser rolig men farlig ut. Vad säger den vetenskapliga litteraturen om risk-/nyttoförhållandet?

Att förutspå stroke med ett blodprov

Att förutspå stroke med ett blodprov

Inom kardiologin har biomarkörbaserade riskskalor visat sig ha högre precision än riskskalor baserade på endast klinisk information.

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Vilka riskfaktorer är kopplade till allvarlig stroke?

Personer med tillstånd eller vanor som högt blodtryck, en oregelbunden hjärtrytm kallad förmaksflimmer eller rökning kan drabbas av allvarligare stroke.

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Zebrafiskens ögonmuskler kan ge hjälp mot sjukdomar

Studier av zebrafisk har resulterat i att dess ögonmuskler ger ledtrådar för ny behandling av muskelsjukdomar hos människor. Det visas i en avhandling av Nils Dennhag, Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Lösa upp eller dra ut – bra behandlingar vid propporsakad stroke

Behandlingen av stroke orsakad av blodpropp har blivit mycket bättre de senaste årtiondena. Ändå drabbas fortfarande en del av svåra stroke med funktionsnedsättning till följd. En vanlig orsak är att patienter kommer för sent till sjukhus. Här återstår därför mycket…

Två tilldelningar från Börje Salming ALS-stiftelse

Karin Forsberg och Per Zetterström vid Umeå universitet finns med bland de fem som tilldelas forskningsmedel från Börje Salming ALS-stiftelse. Detta är stiftelsens första tilldelning, som totalt omfattar 6,3 miljoner kronor till svensk ALS-forskning.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Två stiftelser med anknytning till Umeå väljer att donera sammanlagt 40 miljoner kronor till Umeå universitets forskning runt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, mer känd som ALS.

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke

I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel. ­

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära på 10 miljoner dödsfall årligen år 2050

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer.

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…