Att snooza kan hjälpa dig att vakna
Det påstås ofta att snoozning kan vara dåligt för sömnen och hjärnan, utan att några direkta bevis har presenterats. Nu visar forskning från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet att snoozning till och med kan stödja uppvaknandet för dem som snoozar regelbundet.
Foto: Andrey Popov/Mostphotos.
Att vilja ligga kvar i sängen, och rentav somna om, när klockan ringer på morgonen är vanligt förekommande. Snoozefunktionen har funnits i väckarklockor och mobiltelefoner i flera decennier och påstås ofta ha negativa effekter, bland annat på sömnen och hjärnans förmåga att vakna. Men vetenskapliga underlag för dessa påståenden saknas. Nu har forskare vid Stockholms universitet undersökt hur vanligt det är att snooza och vilka effekter snoozning har på sömn, sömnighet, humör och mental förmåga.
Tina Sundelin, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Foto: Henrik Dunér.
– Våra resultat visar att de som snoozar generellt sover lite kortare tid och i högre utsträckning upplever dåsighet på morgonen jämfört med dem som aldrig snoozar, men vi såg inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet, eller humör och inte heller några störningar på nattsömnens kvalitet. Det säger Tina Sundelin, forskare vid Stockholms universitet och huvudansvarig för studierna.
I den första studien undersöktes vilka som snoozar och varför. 1732 personer fick svara på frågor rörande morgonvanor, såsom hur ofta de använder snoozeknappen. Resultaten visar att många snoozar regelbundet. Beteendet är särskilt vanligt bland yngre vuxna och hos kvällsmänniskor. Den vanligaste anledningen till att någon snoozar är för att de känner sig för trötta för att gå upp när klockan ringer.
I den andra studien sov 31 regelbundna snoozare i Stockholm universitets sömnlabb vid två tillfällen, så att sömnen kunde mätas mer i detalj. En morgon fick de vakna genom att snooza i 30 minuter och en morgon fick de vakna direkt när klockan ringde, utan att snooza. Resultaten är lugnande för dem som snoozar. Trots att sömnen stördes under den halvtimmeslånga snoozeperioden sov de flesta fortfarande ganska mycket, mer än 20 minuter, vilket gjorde att sömnen som helhet knappast påverkades. Vidare slapp snoozarna vakna ur djupsömn och de presterade lite bättre på kognitiva tester direkt när de gick upp. Samtidigt var det inga effekter av att snooza på humör, sömnighet eller mängden kortisol i salivet.
– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit igång ordentligt på morgonen. Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn. När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp.
– Det är förstås viktigt att komma ihåg att studien bara inkluderade personer som snoozar regelbundet och har lätt för att somna om på morgonen, och att snoozning antagligen inte är något för alla, säger Tina Sundelin.
