13,7 miljoner till hjärnforskningen

Sju forskare delar på Hjärnfondens årliga postdoktorala stöd. Tillsammans berör de stora delar av hjärnans område – från ätstörningar till ALS.

Hjärnfonden

Tiden som postdoktor är en kritisk fas i en forskares karriär. Då formas den självständiga forskarrollen och grunden läggs för framtida vetenskapliga genombrott.

Genom att finansiera postdoktorala anställningar ger Hjärnfonden unga forskare möjlighet att fördjupa sin kompetens, etablera egna projekt och bidra till utvecklingen av ny kunskap om hjärnan och dess sjukdomar.

Postdoktorala anställningar ger forskare trygghet och långsiktighet i en avgörande fas av karriären. Syftet med det här stödet är att tidigt stärka framtidens hjärnforskare i deras arbete mot nya, banbrytande upptäckter, säger Joakim Ramsberg, chef för Forsknings- och Samhällsavdelningen på Hjärnfonden.

Hjärnfonden har sedan 1995 delat ut postdoktorala stipendier till nydisputerade hjärnforskare. Detta är första gången då man finansierar postdoktorala anställningar. Förändringen är en anpassning till moderna villkor och postdoktorernas arbetssituation. I samband med detta ökade antal ansökningar med över 200 procent.

Intresset för hjärnans sjukdomar och möjligheter ökar för varje år. Samtidigt är forskningen fortsatt underfinansierad i förhållande till sjukdomsbördan. Tack vare våra givare växer Hjärnfonden, och det innebär mer pengar till fler forskare vars projekt prövas av vår Vetenskapliga nämnd. Vi har kommit långt, men det finns väldigt mycket mer som behöver göras, säger Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Årets mottagare av Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd representerar fyra lärosäten. Tillsammans får de totalt 13,7 miljoner kronor i stöd.

Nya sätt att behandla hjärnsjukdomar

Fabio Begnini är forskare vid Uppsala universitet och får anslag för att forska på behandlingar för migrän, depression med mera. Detta är del av Hjärnfondens årliga postdoktorala stöd. Stödet är utformat på ett sätt som garanterar postdoktorernas anställningstrygghet, och stärker såväl forskare som forskningen.

Fabio Begnini forskar på nya sätt att behandla hjärnsjukdomar som depression, migrän och kronisk smärta. I fokus står TREK-1, ett protein som kan spela en nyckelroll i utvecklingen av framtidens läkemedel men som ännu inte utnyttjats i dagens behandlingar. Projektet genomförs vid UCSF i San Fransisco, ett ledande universitet inom hälsoforskning.

Just det proteinet som jag forskar på har en koppling till flera vanliga sjukdomar och genom att förstå mer så lägger vi grunden för framtida behandlingar. Vi har fortfarande väldigt låg kunskap om hjärnan och att få finansiering för grundläggande forskning är otroligt viktigt, säger Fabio Begnini.

Följande forskare har beviljats anställningsstöd

Nils Dennhag
Felaktig energiomsättning som orsak till motorenhetens misskommunikation i ALS, ALS, Stockholms universitet

Iris Stoltenborg
Personanpassad anorexivård – bättre vård med biomarkörbaserade patientstratifiering, Anorexia nervosa, Göteborgs universitet

Fabio Begnini
Ny CNS-terapi via selektiv jonkanals-modulering, Läkemedelsmolekyler, Uppsala universitet

Embla Eugensdottir Steiner
Identifiering av tumörstimulerande cell-cell-interaktioner i diffust ponsgliom, Hjärntumör, Karolinska Institutet

Pontus Plavén Sigray
mTOR inhibition as a neuroprotective treatment in Alzheimer’s Disease, Alzheimers sjukdom, Karolinska Institutet

Jesse Huang
Multi-omisk integration för att förutsäga multipel skleros, MS, Karolinska Institutet

Rasmus Berglund
Friskhetsfrämjande funktioner hos hjärnans medfödda immunförsvar, Hjärnans immunförsvar, Karolinska Institutet