Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Forskningsgenombrott kan rädda liv vid nervgasförgiftning

Forskare vid FOI och Umeå universitet ville förbättra behandlingen av nervgasförgiftning. I slutändan löste de ett 50-årigt mysterium som har potentiella konsekvenser för behandlingen av neurologiska tillstånd och blodtrycksstörningar. Studien är publicerad i den ansedda tidskriften Angewandte Chemie International Edition.

– Vårt arbete löser en gåta som gäckat forskare i över 50 år, säger Daniel Wiktelius, kemist vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, och en av huvudförfattarna till forskningsartikeln.

Artikeln fokuserar på ämnen som sänker aktiviteten i en kritisk del av det kolinerga nervsystemet. Detta livsviktiga system finns i alla människor och djur. Störningar i systemet uppstår hos de som förgiftas av nervgaser men är också  kopplat till sjukdomar som Alzheimers och schizofreni. Förenklat är det kolinerga systemets funktion att transportera signaler mellan hjärnan och olika delar av kroppen, som exempelvis muskler. För att musklerna ska kunna slappna av måste signalen också kunna avbrytas. Nervgaser förstör denna livsviktiga funktion.

Traditionella läkemedel mot nervgasförgiftning fungerar genom att antingen återställa nervsystemets förmåga att avbryta signaleringen eller genom att dämpa konsekvenserna av den överdrivna signaleringen. Forskarna har nu i stället fokuserat på ämnen och mekanismer som stryper signaleringen vid källan, enzymet kolin acetyltransferas, ChAT. Genom sitt arbete hoppas de utveckla läkemedel som tillfälligt kan blockera ChAT och därmed reducera nervsignaleringen hos patienter som förgiftats av nervgaser.

I artikeln beskriver forskarlaget hur ChAT tillverkar sin egen hämmare från det kroppsegna ämnet koenzym A och en grupp kemikalier som kallas arylvinylpyridiner.

– Redan på 60-talet upptäcktes att arylvinylpyridinier påverkar ChAT, men eftersom vi inte förstått mekanismen, har vi inte heller lyckats vidareutveckla dessa till läkemedel. På sikt kan vår upptäckt ge nya läkemedel. För den som blivit förgiftad av nervgas kan det vara skillnaden mellan liv och död, säger Anders Allgardsson, forskare vid FOI.

Norman Hoster, doktorand på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, kommenterar betydelsen av samarbete.

– Jag tror att samarbetet mellan Umeå universitet och FOI är nyckeln till att vi har lyckats lösa den komplicerade frågeställningen. Det är ett lysande exempel på när ett plus ett blir tre, säger han.

Den upptäckta mekanismen är mycket ovanlig, kanske är det första gången den beskrivs i forskningslitteraturen.

– Vi visar att hämmaren bildas genom en reaktion mellan det kroppsegna ämnet koenzym A och en arylvinylpyridin och att den här reaktionen äger rum inuti ChAT. Nu hoppas vi kunna utveckla vår forskning bortom arylvinylpyridiner och studera andra typer av hämmare. Upptäckten har lagt grunden för utvecklingen av nya verktyg för att studera nervsystemet. säger Fredrik Ekström, forskningschef vid FOI och den som har lett arbetet med studien.

– Det skulle vara fantastiskt om vårt arbete i slutänden kan bidra till nya läkemedel som kan bota eller lindra sjukdomar i nervsystemet, avslutar han.

Text: Ingrid Söderbergh

Originalartikel:

Wiktelius, D. et al: In situ assembly of choline acetyltransferase ligands by a hydrothiolation reaction reveals key determinants for inhibitor design. Angewandte Chemie International Edition (2020).

https://doi.org/10.1002/anie.202011989

Om Företagsforskarskolan:

Företagsforskarskolan startades 2008 och bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena vetenskaplig excellens med nytta för samhället och den organisation som samarbetar. Tillsammans byggs ett långsiktigt samarbete kring ett problem som behöver utforskas och doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla forskningsområden och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.

www.umu.se/foretagsforskarskolan

Liknande poster

Zebrafiskens ögonmuskler kan ge hjälp mot sjukdomar

Studier av zebrafisk har resulterat i att dess ögonmuskler ger ledtrådar för ny behandling av muskelsjukdomar hos människor. Det visas i en avhandling av Nils Dennhag, Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Två tilldelningar från Börje Salming ALS-stiftelse

Karin Forsberg och Per Zetterström vid Umeå universitet finns med bland de fem som tilldelas forskningsmedel från Börje Salming ALS-stiftelse. Detta är stiftelsens första tilldelning, som totalt omfattar 6,3 miljoner kronor till svensk ALS-forskning.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Två stiftelser med anknytning till Umeå väljer att donera sammanlagt 40 miljoner kronor till Umeå universitets forskning runt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, mer känd som ALS.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra typer av muskelfibrer förtvinar. Det visar forskning av forskare vid Umeå universitet och…

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Varje år delar Umeå universitet ut priset till Amanda och Per Algot Mångbergs minne. I år går priset till Peter Andersen vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, för hans insatser inom ALS-forskningen.

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Det fruktade fästingburna TBE-viruset infekterar olika typer av hjärnceller i skilda delar av hjärnan, beroende på om den drabbades immunsystem är aktiverat eller inte. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.

Ostadig gång vanligt bland äldre men kan gå att behandla

Ostadig gång vanligt bland äldre men kan gå att behandla

Mer än var tredje äldre i Umeå har problem med gången. Nästan 20 procent av dem har en speciell typ av ostadig gång som orsakas av förändringar i hjärnan. Många har så svåra besvär att det påverkar livskvaliteten. Mer än…