Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fett från buken kan hjälpa kroppen läka efter nervskada

Genom att ta stamceller från en persons bukfett och underhudsfett och spruta in dem i en skadad muskel, kan kroppens läkning påskyndas efter en nervskada. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.


Roine El-Habta, Institutionen för integrativ medicinsk biologi. Foto: Camilla, Hårizont

– Det här kan vara en öppning mot en möjlig framtida behandling för personer som drabbas av nervskador som annars leder till muskelförtvining och försämrad rörlighet, säger Roine El-Habta, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Skador på nerver är en mycket vanlig följd av olyckor. När nerver skadas, förlorar de kontakten med musklerna som då blir denerverade. Det resulterar i en oförmåga att röra sig.

Återfå kontakt

Trots att nerver kan repareras med hjälp av kirurgiska tekniker måste de sedan växa tillbaka hela vägen från skadan till musklerna. Nerver växer med en hastighet av cirka en millimeter per dag, vilket innebär att det i värsta fall kan ta flera år innan de återfår kontakten med musklerna. Problemet är att efter så lång tid har muskeln förändrats så till den grad att den ofta inte längre går att använda. Därmed kan den försämrade rörligheten bli bestående.

– Att hejda muskeln från att förtvina när den saknar kontakt med nerven är något av en nyckel för att rädda patientens framtida rörelseförmåga, säger Roine El-Habta.

I sitt avhandlingsarbete har Roine El-Habta undersökt huruvida stamceller från buk- och underhudsfett kan skydda musklerna hos en nervskadad individ från dessa sjukliga vävnadsförändringar. För att undersöka detta har han använt sig av en metod där han odlat muskelceller och stamceller i samma miljö men utan att de kommit i direkt kontakt med varandra. På så sätt har man kunnat studera betydelsen av de tillväxtämnen som cellerna frisätter.

Tillväxtämnen skyddar

I avhandlingsarbetet bekräftar Roine El-Habta att stamcellerna producerar rikligt med tillväxtämnen som effektivt skyddar muskelcellerna mot celldöd och ökar celldelningen. Effekter kunde även ses då dessa stamceller injicerades i denerverade muskler.

Resultaten talar för att celler från fettvävnad kan vara fördelaktiga i behandlingen av denerverad vävnad, vilket skulle ha stor betydelse för de många personer som drabbas av detta svårbehandlade och utdragna tillstånd. Mer forskning behövs dock innan det kan bli en metod för kliniskt bruk.

Roine El-Habta är född i Polen men uppvuxen i Umeå. Roine tog biomedicinexamen vid Umeå universitet 2014 och molekylärbiologiexamen 2015. Sedan 2016 studerar han även till läkare vid samma universitet.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Roine El-Habta
Telefon: 070-681 37 44
E-post: [email protected]

Om disputationen
Roine El-Habta, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, försvarar torsdag 14 maj kl. 13.00 sin avhandling Cellterapi för denerverad vävnad. Fakultetsopponent Antonio Salgado, Minho-universitetet, Braga, Portugal. Huvudhandledare Ludvig Backman. Plats: Triple Helix, Universitetsledningshuset.

Liknande poster

Zebrafiskens ögonmuskler kan ge hjälp mot sjukdomar

Studier av zebrafisk har resulterat i att dess ögonmuskler ger ledtrådar för ny behandling av muskelsjukdomar hos människor. Det visas i en avhandling av Nils Dennhag, Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Två tilldelningar från Börje Salming ALS-stiftelse

Karin Forsberg och Per Zetterström vid Umeå universitet finns med bland de fem som tilldelas forskningsmedel från Börje Salming ALS-stiftelse. Detta är stiftelsens första tilldelning, som totalt omfattar 6,3 miljoner kronor till svensk ALS-forskning.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Två stiftelser med anknytning till Umeå väljer att donera sammanlagt 40 miljoner kronor till Umeå universitets forskning runt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, mer känd som ALS.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra typer av muskelfibrer förtvinar. Det visar forskning av forskare vid Umeå universitet och…

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Varje år delar Umeå universitet ut priset till Amanda och Per Algot Mångbergs minne. I år går priset till Peter Andersen vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, för hans insatser inom ALS-forskningen.

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Det fruktade fästingburna TBE-viruset infekterar olika typer av hjärnceller i skilda delar av hjärnan, beroende på om den drabbades immunsystem är aktiverat eller inte. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.

Ostadig gång vanligt bland äldre men kan gå att behandla

Ostadig gång vanligt bland äldre men kan gå att behandla

Mer än var tredje äldre i Umeå har problem med gången. Nästan 20 procent av dem har en speciell typ av ostadig gång som orsakas av förändringar i hjärnan. Många har så svåra besvär att det påverkar livskvaliteten. Mer än…