Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Johan Holmberg. Foto: Mattias Pettersson.

Neuroblastom (NB) uppstår i det sympatiska nervsystemet och är den vanligaste solida barncancern utanför kraniet, med en hög grad av variation som sträcker sig från spontan tillbakagång till dödlig utgång trots intensiv behandling. Den viktigaste genen som kan ge upphov till en tumörcell förstärks i en stor andel av högriskfallen, varav mindre än 50 % överlever.

Sjukdomen har olika ansikten; en del tumörer mognar ut av sig själva, en del svarar bra på behandling medan andra är dödliga trots intensiv behandling. Som i andra tumörer hos barn, så har man funnit få återkommande mutationer i neuroblastom.

Måltavlor för behandling

I andra cancerformer har det s.k. splitsningsmaskineriet (då gener ger upphov till proteiner) visat sig vara av betydelse för tumörens utveckling, men dess betydelse i neuroblastom är inte klarlagd.

– Vi kommer att undersöka splitsningsmaskineriets betydelse för neuroblastom, och om det är en behandlingsbar aspekt av sjukdomen, säger Johan Holmberg.

– Vi ska använda en ny sekvenseringsmetod som bättre kan kartlägga effekterna av att förhindra splitsning i NB. Förutom att öka kunskapen om grundläggande mekanismer, hoppas vi även kunna specificera vilka aspekter av splitsningsmaskineriet som kan utgöra måltavlor för behandling.

Vilken roll spelar HIF2a?

HIF2a har beskrivits som en onkogen (gen som kan orsaka en cancercell) för neuroblastom, något som projektets preliminära data ifrågasätter. Oavsett vad som visar sig vara riktigt, så är ett mål för forskargruppen att klarlägga HIF2a:s roll.

– Vi hoppas kunna avgöra om HIF2a verkligen fungerar som en onkogen i neuroblastom, eller om den har andra funktioner och då inte bör komma på tal som måltavla i kliniken, säger Johan Holmberg.

Liknande poster

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Ruth Palmer har ett nytt vapen i kampen mot neuroblastom

Professor Ruth Palmer vid Göteborgs universitet har nyligen fått tillgång till ett nytt instrument som möjliggör detaljerade studier av tumörer på ett sätt som tidigare varit mycket tidskrävande och tekniskt svårt.

Zebrafiskens ögonmuskler kan ge hjälp mot sjukdomar

Studier av zebrafisk har resulterat i att dess ögonmuskler ger ledtrådar för ny behandling av muskelsjukdomar hos människor. Det visas i en avhandling av Nils Dennhag, Institutionen för integrativ medicinsk biologi.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

Två tilldelningar från Börje Salming ALS-stiftelse

Karin Forsberg och Per Zetterström vid Umeå universitet finns med bland de fem som tilldelas forskningsmedel från Börje Salming ALS-stiftelse. Detta är stiftelsens första tilldelning, som totalt omfattar 6,3 miljoner kronor till svensk ALS-forskning.

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom…

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet

Två stiftelser med anknytning till Umeå väljer att donera sammanlagt 40 miljoner kronor till Umeå universitets forskning runt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, mer känd som ALS.

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke

Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor, CI-terapi, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter stroke

Personer med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

Ögats muskler kan ge möjlig nyckel till försvar mot ALS

En unik typ av muskelfiber som finns i ögats muskler kan stå emot sjukdomen ALS och till och med öka i andel för att kompensera när andra typer av muskelfibrer förtvinar. Det visar forskning av forskare vid Umeå universitet och…

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Många utmaningar med att resa med rullstolsburna barn

Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Mindre fysisk aktivitet för vissa barn med CP

Deltagande i fysioterapi, fritidsaktivitet och skolidrott har till synes i onödan samband med flera faktorer, som födelseland och funktion. Delaktighet i skolidrott och fritidsaktivitet begränsas av bristande social inkludering, medan den främjas av öppen kommunikation och stöd.

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE

En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Peter Andersen får Mångbergs pris 2023

Varje år delar Umeå universitet ut priset till Amanda och Per Algot Mångbergs minne. I år går priset till Peter Andersen vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, för hans insatser inom ALS-forskningen.

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Olika celltyper i hjärnan drabbas vid fästingsmitta

Det fruktade fästingburna TBE-viruset infekterar olika typer av hjärnceller i skilda delar av hjärnan, beroende på om den drabbades immunsystem är aktiverat eller inte. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.

Ostadig gång vanligt bland äldre men kan gå att behandla

Ostadig gång vanligt bland äldre men kan gå att behandla

Mer än var tredje äldre i Umeå har problem med gången. Nästan 20 procent av dem har en speciell typ av ostadig gång som orsakas av förändringar i hjärnan. Många har så svåra besvär att det påverkar livskvaliteten. Mer än…