Nyheter
Nya ledtrådar i arbetet att bekämpa TBE
En svensk variant av det fruktade fästingburna TBE-viruset orsakar ovanligt svår sjukdom i försök på möss. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Snabbare narkotikaklassning av nätdroger med LiU-forskarnas metod
Nätdroger är nya substanser som utvecklas i syfte att påverka hjärnan på liknande sätt som olagliga droger. Nu har forskare vid Linköpings universitet i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Rättsmedicinalverket satt upp en metod för att mäta nya nätdrogers effekt och ge vetenskapligt underlag för narkotikaklassificering.
Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi
Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operationen. En ny studie av forskare vid Göteborgs universitet visar att ökningen av markörer stämmer väl överens med skador orsakade av otillräckligt blodflöde.
Peter Andersen får Mångbergs pris 2023
Varje år delar Umeå universitet ut priset till Amanda och Per Algot Mångbergs minne. I år går priset till Peter Andersen vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, för hans insatser inom ALS-forskningen.
App ska förbättra vården för personer med demens
Av de som drabbas av demens får merparten också beteendemässiga och psykiska symtom som exempelvis vanföreställningar, sömnstörningar och ångest. För att förbättra vården och livskvaliteten för dessa pågår det just nu ett projekt på Hälsohögskolan vid Jönköping University. Projektet går ut på att vårdanställda via en app gör dagliga registreringar av symtom och vårdåtgärder demenssjuka får.
Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022
Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022. I sin avhandling utvecklade han flera nya biomarkörer för alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar som kan mätas i blodprov.
Artiklar
Tarmflorans roll för Alzheimers sjukdom
Vi får ständigt fler och fler belägg för att tarmflorans sammansättning är av stor betydelse för vår hälsa, alltifrån tarmbesvär, immunförsvar, näringsupptag och metabola sjukdomar. Nu senast ses evidens för att tarmfloran är förändrad även vid neurodegenerativa och neuroinflammatoriska sjukdomar, såsom multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Människor med Alzheimers sjukdom uppvisar också skillnader i tarmflora när man jämför med friska individer. Men vad är orsak och vad är konsekvens? Har tarmfloran någon relevans för sjukdomsutveckling? I den här artikeln ger docent Frida Fåk Hållenius, universitetslektor vid Institutionen för livsmedelsteknik, Lunds universitet, en något klarare bild över kunskapsläget och hur bakterier skulle kunna påverka Alzheimers sjukdom.
STESS – Internationellt epilepsimöte i Göteborg 29–31 mars
Den 29 till 31 mars samlades över 140 epilepsiintresserade för mötet STESS (Structural Epilepsies and Symptomatic Seizures) på Wallenberg konferenscenter vid Göteborgs universitet. Mötet är ett svensk-italienskt samarbete som fokuserar särskilt på epilepsi och epileptiska anfall i samband med annan hjärnsjukdom. Johan Zelano, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och mötesarrangör rapporterar.
Stor variation i generna som kodar för människans T-cellsreceptorer
Vår kunskap om människans arvsmassa blir allt större tack vare snabbare och bättre metoder att sekvensera DNA. Ju fler personer som analyseras desto bättre förstår vi vilka regioner av arvsmassan som uppvisar stor variation mellan olika personer. Professor Gunilla Karlsson Hedestam och hennes grupp på Karolinska Institutet visade nyligen att generna som kodar för T-cellernas antigen-receptorer uppvisar exceptionellt stor variation. Detta kan ha betydelse för att förstå orsaker till immunmedierade sjukdomar, till exempel inom neurologin.
Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien, som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel som forskarna testat – men inte mot alla. Här beskriver Johan Bengzon, adjungerad professor, överläkare i neurokirurgi och en av forskarna bakom studien, den senaste kunskapen på detta viktiga område.
ANS IRL 10 – Umeå 2–3 februari
Av orsaker som ingen längre orkar höra talas om har Akut Neurologi i Sveriges (ANS) årliga kongress två år i följd fått ske i digital form. Det var därför efterlängtat att återigen kunna ses IRL (In Real Life) som komplement till onsdagswebbinarierna. Olof Gråhamn, Skånes universitetssjukhus, bidrar här med en sammanfattning från två innehållsrika dagar i ett snöigt Umeå.
