Nyheter
Konditionsträning efter mildare stroke bra för återhämtning
Konditionsträning som startar tidigt efter en mildare stroke kan påverka återhämtningen positivt. Det visar en nyligen publicerad avhandling av Klas Sandberg, sjukgymnast på medicinkliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska
Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid operationer av bland annat hjärntumörer, epilepsi, Parkinsons sjukdom och andra tillstånd.
Ny studie för att öka kunskapen om Alzheimers hos personer med Downs syndrom
Nio av tio personer med Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i medelåldern. Nu inleder Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet en studie som ska förbättra vården för patienterna genom ökad kunskap och bättre förutsättningar till korrekt diagnos och behandling.
Låg utbildning och inkomst kopplat till svårare epilepsi
Personer med låg utbildning och inkomst har statistiskt sett större svårigheter vid epilepsi. De ligger oftare på sjukhus till följd av epilepsin, och har sämre tillgång till specialiserad vård av en neurolog. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Högre risk för demens hos allsvenska fotbollsspelare
Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
Besvär efter elolycka kan pågå i flera år
Smärta och nedsatt känsel är vanliga besvär för den som är med i en elolycka och får ström genom kroppen. För en del kan symtomen vara kvar flera år efter olyckan. Det visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro. ”Det här är olyckor som framför allt drabbar elektriker i arbete, men även andra yrkesgrupper drabbas”, säger forskaren Lisa Rådman.
Artiklar
Kontroll av transkriptionell stabilitet är avgörande för identitet och funktion i serotonerga och dopaminerga nervceller
Vid Parkinsons sjukdom minskar halterna av signalsubstansen dopamin på grund av att en specifik nervcellstyp i mitthjärnan som producerar dopamin degenererar och dör. Bristen på dopamin i målområdet får till följd att patienten drabbas av progressiv försämring av motoriska funktioner. Trots intensiva forskningsinsatser så är den underliggande orsaken till de dopaminerga nervcellernas död inte klarlagd. Dessutom är den absoluta majoriteten av fallen av Parkinsons sjukdom sporadiska, det vill säga det finns ingen tydlig enskild mutation/orsak som driver sjukdomen, varför det är viktigt att förstå om störningar i genregleringen kan vara en bidragande faktor. Läs mer i denna artikel av Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet.
T-CELLSSVAR vid diagnos av amyotrofisk lateral skleros förutsäger sjukdomsprogression
Liksom många andra neurodegenerativa sjukdomar förknippas amyotrofisk lateral skleros (ALS) med en rad inflammatoriska processer. Med tanke på det breda spektrum immunceller som är involverade och hur få studier som gjorts på människor är den exakta rollen av immunsystemet i patogenesen av ALS inte helt klarlagd. Nyligen visade ett forskarteam vid Karolinska Institutet att andelen CD4+FOXP3- effektor-T-celler (Teff) är associerad med dålig överlevnad, medan en hög andel aktiverade regulatoriska T-celler (Treg) är fördelaktig. Utöver detta kan sammansättningen av T-cellers undergrupper förutsäga sjukdomsprogression. Slutligen påvisade single cell-RNA-sekvensering närvaro av klonalt expanderande CD4+ cytotoxiska lymfocyter hos ALS-patienter, men inte hos kontroller. Solmaz Yazdani, doktorand vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet och försteförfattare till studien, beskriver fynden i denna artikel.
SWEMODIS årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar
Den 10–11 november 2022 hölls SWEMODIS’ 6:e årliga möte kring Parkinsons sjukdom och andra rörelsestörningar. De två intensiva dagarna samlade mer än 160 läkare och sjuksköterskor verksamma inom området. Här följer en kort sammanfattning av föredragen.
Ny forskningsmodell för att kunna förstå Huntingtons sjukdom
Med en teknik för att omprogrammera hudceller till nervceller har forskare vid Lunds universitet visat sig kunna studera Huntingtons sjukdom på ett nydanande sätt. Metoden kan också leda till framgångsrika studier av andra åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Johan Jakobsson, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet, berättar mer i denna artikel.
Hur går vi vidare med odlade nervceller?
Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärnor, men i ett mer lättillgängligt miniatyrformat, och som man kan experimentera med utan att man löper risk att skada en försöksperson. Hur började denna forskning och var står vi i dag? I denna krönika av Carl-Johan Hörberg, doktorand vid Lunds universitet, får vi en spännande inblick.
