Nyheter
Ny genetisk kunskap om Hortons huvudvärk
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med brittiska kollegor gjort den hittills största studien i jakt på genetiska markörer vid Hortons huvudvärk. På sikt kan det förhoppningsvis bana väg för mer effektiva behandlingar.
KI-forskare erhåller 38 miljoner kronor för forskning om Parkinsons sjukdom
Professor Per Svenningsson vid Karolinska Institutet erhåller medel för ett femårigt forskningsprojekt på 38 miljoner kronor från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen. Satsningen går till fundamental forskning kring uppkomsten av Parkinsons sjukdom samt till kliniknära studier för att skräddarsy behandling nu och bromsa sjukdomsförloppet i framtiden.
Nanopartikel som kan motverka Alzheimer och Parkinson upptäckt
En molekyl i nanostorlek med ett speciellt grundämne kan hålla tillbaka bildningen av plack i hjärnvävnaden. Den här nya upptäckten av forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Kroatien och Litauen innebär i förlängningen hopp om nya behandlingar.
Klarar vården Alzheimer? Hör vad makthavarna säger i Folkhälsodalen
Alzheimer är en folksjukdom med fler än 100 000 drabbade i Sverige. I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer antalet öka och bli ett gigantiskt samhällsproblem. Vårdkostnaderna för demens är redan högre än för alla cancersjukdomar tillsammans.
Nya data om ATTR-amyloidos vid 2021 års möte i Peripheral Nerve Society
En öppen studie i fas 3b visade att behandling med patisiran gav snabb och varaktig sänkning av serum-TTR hos patienter med hATTR-amyloidos och progredierande polyneuropati efter ortotopisk levertransplantation.
Enspryng (satralizumab) godkänd vid Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd (NMOSD)
EU-kommissionen har godkänt Enspryng (satralizumab), en subkutan behandling av vuxna och ungdomar från 12 år med Neuromyelitis optica-spektrumtillstånd (NMOSD). NMOSD är en sällsynt autoimmun sjukdom som ger skador i centrala nervsystemet, främst på synnerven och i ryggmärgen.
Artiklar
Hopp om nya immunterapier mot ALS?
ALS-forskare vid Umeå Universitet har nu utvecklat specifika antikroppar som kan binda, och minska spridning av sjukdomsassocierade SOD1-aggregat i transgena musmodeller för ALS. Försöken ger hopp om utveckling av nya immunterapier som kan bromsa sjukdomen.
Botoxbiverkningar misstas för neuromuskulära sjukdomar och grumlar diagnostiken
Den ökande användningen av botox i kosmetiskt syfte ökar risken för nervgiftsrelaterade biverkningar, som kan misstas för neuromuskulär […]
Miia Kivipelto kartlägger faktorerna som kan förebygga demenssjukdom
Hon har själv flera år kvar till 50 men har varit fascinerad av ålderdom – och hur den påverkar hjärnhälsan – i mer än två decennier, ja egentligen ända sedan barndomen. Professor Miia Kivipelto på Karolinska Institutet har hunnit få otaliga utmärkelser, senast det prestigefyllda Rymanpriset, för sin banbrytande forskning om hur vi genom livsstilsförändringar kan förebygga och påverka demenssjukdom.
Neuromyelitis optica spektrum sjukdomar måste behandlas tidigt och kontinuerligt
Neuromyelitis optica är en inflammatorisk sjukdom som inte sällan förväxlas med MS, vars debutsymtom ofta är optikusneurit. I denna state-of-the-art-artikel får du lära dig mer om dessa sällsynta sjukdomar.
Lillhjärnans roll i timing av rörelser
Tidsmässig kontroll, ”timing”, är en viktig aspekt av alla rörelser. Betänk vad som händer om du lutar tekoppen en bråkdel av en sekund innan du fört den mot munnen eller om en pianist trycker ner en tangent några millisekunder för sent! Det räcker faktiskt att en tangentnedtryckning är feltimad med 20 millisekunder för att en vaken lyssnare skall höra felet. En särskilt viktig typ av rörelser som man inte får glömma är vårt tal – det blir helt obegripligt om inte varje ljud kommer i rätt ögonblick. Läs mer i denna spännande artikel av Germund Hesslow, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.
-
Medicinska utbildningar
Utbildning / Webinar / Stipendium
