Nyheter
Stor donation till ALS-forskning vid Umeå universitet
Två stiftelser med anknytning till Umeå väljer att donera sammanlagt 40 miljoner kronor till Umeå universitets forskning runt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, mer känd som ALS.
Tipsa dina patienter om en utbildning kring läkemedel och medicinteknik
Patienten kommer bland annat öka sina kunskaper om forskning och utveckling av läkemedel, medicinteknik, precisionsmedicin och om läkemedels väg från idé till patient. Utbildningen fokuserar också på tillståndsprocessen: Vad krävs för att ett läkemedel ska bli godkänt och eventuellt subventioneras?
Ny studie: Förlorad hjärnfunktion återställdes efter stroke
I strokemodeller på möss, har forskare lyckats återställa förlorad hjärnfunktion med hjälp av små molekyler som i framtiden kan utvecklas till strokeläkemedel.
Ny genterapi kan rädda livet på barn med svår ärftlig sjukdom
Den ovanliga genetiska sjukdomen MLD drabbar främst yngre barn och har tills nyligen inneburit stort lidande och kraftigt förkortad livslängd. Nu finns en livräddande behandling – och som första sjukhus i Norden behandlar Skånes universitetssjukhus barn med den svåra sjukdomen.
Stora regionala skillnader för olämpliga läkemedel
I Sverige finns det lika många 80-plussare med potentiellt olämpliga läkemedel som det bor i Trollhättans kommun. Drygt 10 procent av alla över 80 år, cirka 60 000 personer, tar idag läkemedel med hög risk för biverkningar och för tidig död. De regionala skillnaderna är stora, något som ökad kunskap kan råda bot på.
Traumatiska hjärnskador i fokus vid internationell konferens i Lund
Ledande internationella experter på skall- och ryggmärgsskador samlas i veckan på Skånes universitetssjukhus i Lund för att utbyta kunskaper om den senaste utvecklingen inom neurotrauma. Drygt 200 deltagare som till vardags arbetar med sjukvård och forskning, medverkar på Nordic Neurotrauma Conference.
Artiklar
Neuroradiologisk A-B och C-D-lära
I denna artikelserie av neuroradiolog David Fällmar har du kunnat läsa om fyra neuroradiologiska begrepp i varje nummer. Det huvudsakliga syftet är att underlätta för dig som skriver neuroradiologiska remisser och läser utlåtanden, men även att främja kommunikationen över telefon och under röntgenronderna. Förhoppningsvis kan även den allmänbildande aspekten också skänka läsaren en viss tillfredsställelse. Vi har nu kommit till sjunde och avslutande delen i artikelserien och ska titta närmare på bokstäverna Y, Z, Å, Ä och Ö. Om du missat eller glömt de tidigare delarna finns de tillgängliga i digital form på neurologiisverige.se.
American Academy of Neurology – Boston 22–27 april
Amerikanska neurologföreningen höll sitt årliga möte i Boston i april. Stroke, myelopatier och migrän var några ämnen som avhandlades på det fortbildningsinriktade mötet. Johan Zelano, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, var på plats och bidrar här med en sammanfattning.
Ögonmusklernas motståndskraft vid ALS
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett neurodegenerativt syndrom som innebär nervcellsdöd av både övre och nedre motorneuron vilket leder till förtvining av skelettmuskulatur, förlust av viljestyrda rörelser och andningssvikt. Ögonmusklerna har visat sig ha särskilt unika egenskaper jämfört med annan tvärstrimmig muskulatur, där ögonmusklerna har visat sig vara mer motståndskraftig mot exempelvis ALS och Duchennes muskeldystrofi. När annan skelettmuskulatur förlorar sin funktion, bibehåller ögonmusklerna sin funktion även sent i sjukdomsförloppet vid ALS. I denna artikel av Arvin Behzadi, läkare och doktorand vid Umeå universitet, får du veta mer om ögonmusklernas unika funktion, struktur och motståndskraft vid ALS.
Neurologiveckan 2023 Uppsala 9–12 maj
Den 9–12 maj, i ett soligt och varmt Uppsala, hölls neurologföreningens årliga neurologivecka som varit antingen inställd, digital eller framflyttad de senaste tre åren. Äntligen kunde man fysiskt möta inspirerande kollegor från norr till söder för att utbyta kunskap, erfarenhet och kanske en och annan körsång. Karin Forsberg, Shala Ghaderi Berntsson och Erik Lundström bjuder här på en sammanfattning för dig som inte kunde vara med alla dagarna.
Kommersiella multiplex PCR-paneler för CNS-infektioner
Diagnostiken av CNS-infektioner har gått framåt under det senaste decenniet. Klassiska metoder som cellräkning av likvor och bakterieodling finns fortfarande kvar som viktiga metoder för att konstatera om det rör sig om infektion som orsak till patientens symtom. På senare tid har multiplex PCR blivit rutinmetod vid diagnostiken av CNS-infektioner. Metoden innebär samtidig analys av ett antal mikroorganismer med svar om DNA/RNA från dessa kan påvisas i provet. Då den kan utföras av laboratoriepersonal utan omfattande utbildning, skulle den kunna vara användbar i många låg- och medelinkomstländer. Olof Säll, forskare vid Örebro universitet, ger här en bakgrund samt berättar om deras studie på misstänkta CNS-infektioner genomförd i Nepal.
