Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Miljoner till forskning om bland annat TBE

Göran Gustafssonprisen på sammanlagt 33 miljoner kronor tilldelas nu fem yngre forskare, bland annat Anna Överby Wernstedt från Umeå som studerar TBE-virus.

Läs mer...

Prevention, diagnostik och behandling demenssjukdomar – hur kan vi betala för det?

Nya diagnostiska metoder tillsammans med nya sjukdomsmodifierande behandlingar ger löften om bättre diagnostisk precision och en förhoppning om bättre hälsoutfall för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Men har vi som samhälle kapacitet och möjlighet att finansiera och betala för detta? Behövs det mer satsningar på prevention?

Läs mer...

VR-glasögon inom barnsjukvården ger tryggare barn

Sedan i höstas får barn på Skånes universitetssjukhus använda VR-glasögon för att minska rädsla och smärta inför operationer. Redan nu märks skillnad – barnen är tryggare och användandet av lugnande mediciner kan minska.

Läs mer...

Forskning om diagnosmetod för Alzheimer får 10 miljoner av Torsten Söderbergs Stiftelse

Att hitta ett säkert och enkelt sätt att diagnostisera Alzheimers sjukdom inom primärvården har länge varit en dröm. Årets mottagare av Torsten Söderbergs Akademiprofessur i medicin, Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, är på god väg att realisera den drömmen.

Läs mer...

Blodprov lika bra som ryggvätskeprov för att upptäcka alzheimer

Ett blodprov är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätskeprov för att ställa en alzheimerdiagnos. Det visar en studie.

Läs mer...

Ovanligt.se – unik och ambitiös plattform bidrar till personcentrerad vård

Det är lätt att det som är ovanligt hamnar i skymundan och därför lanseras nu webbplatsen ovanligt.se, fullmatad med innehåll och en unik design fokuserad på ovanliga och sällsynta hälsotillstånd.

Läs mer...

Artiklar

Det glymfatiska städningssystemet kopplar sömnbrist till neurodegenerativa sjukdomar

Varför är sömnen så essentiell att vi spenderar en tredjedel av vår tid på att sova? Varför är sömnbesvär en riskfaktor för demenssjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom? En av orsakerna till detta finns i något så trivialt som ryggmärgsvätskan och dess rörelser. Iben Lundgaard, docent vid Lunds universitet, berättar mer om det glymfatiska systemet i denna artikel.

Svenska Parkinsonakademins 2-dagarsutbildning Lund 23–24 november

Svenska Parkinsonakademien, Skånes universitetssjukhus forskningsplattform för klinisk parkinsonforskning, bildades 2008 och har som målsättning att stimulera klinisk och translationell forskning kring Parkinsons sjukdom och relaterade sjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Man bedriver även utbildningsverksamhet och varje höst anordnas en nationell dagarsutbildning kring Parkinsons sjukdom som riktar sig mot hela parkinsonsteamet. Johan Lökk, bidrar här med en krönika från 2023 års kurs i Lund med temat ”Tidiga sjukdomsstadier samt neuropsykologiska aspekter vid Parkinsons sjukdom”.

Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem

Hjärnans förmåga att läka degenerativa och inflammatoriska skador är av stor betydelse för både individens och samhällets välbefinnande, särskilt med tanke på den ökande livslängden med en önskan om bevarad kognitiv och fysisk kapacitet. Autofagi, som belönades med Nobelpriset 2016, är en intracellulär process som liknas vid en återvinningsstation och har som funktion att anpassa och bevara välmående celler och vävnader vid olika typer av metabola och inflammatoriska utmaningar. Mer kunskap om detta kan leda till bättre behandlingsmöjligheter vid progressiv MS. Läs mer i denna artikel av Rasmus Berglund, post-doc vid Karolinska Institutet och ST-läkare neurologi, Karolinska sjukhusen.

Bioelektricitet från Galvanis dansande grodor till temporära elektroder

Bioelektricitetens och bioelektronikens världar är ofta sammanvävda. De associeras för det mesta med kronisk stimulering av elektriskt aktiva celler, som vid behandling av Parkinsons sjukdom eller användning av pacemakers för att styra hjärtrytmen, men även med futuristiska koncept. Det som är fascinerande när vi tänker på framtiden är idéer om AI (artificiell intelligens) och avancerade elektroniska kretsar integrerade i hjärnan för att förbättra kognitiv förmåga – kretsar som skall vara med oss resten av livet. Dessa koncept låter som något ur en science fiction-berättelse, men de är inte längre helt utom räckhåll.

Utmaningarna för läkare som lämnar svåra besked om sjukdomar

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Qualitative Health Research. Här beskriver Mattias Tranberg, psykolog och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund och Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet, den senaste kunskapen på detta viktiga område.