Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Varför får inte alla med Downs syndrom Alzheimers?

Bild från Wikimedia – Amyloid

Erik Portelius, docent vid Göteborgs Universitet, har tillsammans med Henrik Zetterberg, Kaj Blennow och forskare i London och Singapore visat att aktiviteten i genen BACE2 kan vara förklaringen till att cirka 30% av alla personer med Downs syndrom inte utvecklar Alzheimers sjukdom under sin livstid.

Skillnaden mellan en extra kromosom 21 och en extra gen APP

Genen APP ger upphov till de plack i hjärnan som är den första patologiska förändringen i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Personer med Downs syndrom (DS) har en extra kopia av alla gener på kromosom 21 inklusive APP, och cirka 70% av alla personer med DS har utvecklat Alzheimers i 60-årsåldern. Personer som bara har ärvt en extra kopia av genen APP (DupAPP) men inte har Trisomi 21 (T21), har alla utvecklat Alzheimers sjukdom i 60-årsåldern. Det måste alltså finnas någonting på kromosom 21 som också skyddar mot Alzheimers. Forskarna i Göteborg, London och Singapore ville därför undersöka om genen BACE2 kan vara förklaringen.

APP, BACE1 och BACE2

Genen APP kodar för Amyloid Prekursor Protein. Proteinet finns i många vävnader och organ, men särskilt mycket i hjärnan. Proteinet är integrerat i cellmembranet och klipps i flera mindre bitar av olika enzymer. De kortare peptiderna fyller olika funktioner som man inte vet så mycket om. En av peptiderna bildar de plack som leder till Alzheimers sjukdom: amyloid-beta med längden 42 aminosyror (Aβ-42). För att den ska bildas måste proteinet klippas två gånger, först av beta-sekretas och därefter av gamma-sekretas. Beta-sekretas 1, som är den huvudsakliga beta-sekretasen, kodas av genen BACE1 på kromosom 11. Beta-sekretas 2 som kodas av genen BACE2 på kromosom 21 är strukturellt mycket lik BACE1, men dess funktion är inte lika klar.

Undersökning av organoider med Trisomi 21, Disomi 21 och DupAPP

Celler som donerats av 6 personer med Trisomi 21, 1 person med Trisomi 21 Mosaik och 1 person med en extra kopia av APP backades av forskarna till stamceller. De odlades sedan till nervceller som fick bilda tredimensonella organoider. Organoiderna utvecklade hjärnbarkens samtliga sex lager. Från personen med T21 Mosaik odlades två olika cellinjer, en med trisomi och en utan den extra kromosomen (disomi 21).

Patologiska förändringar utvecklades i organoider från 71% av DS-donatorerna

I T21-organoider från 5 av 7 personer (71%) fann forskarna patologiska förändringar i form av fibriller av beta-amyloid utanför cellerna, hyperfosforylerad Tau inne i cellerna, samt tidig förlust av nervceller. Närvaron eller frånvaron av patologiska förändringar var specifik för respektive donator och reproducerades i alla försök.

I de två T21-organoider som inte hade patologiska förändringar klippte man bort den extra kopian av BACE2 med CRISPR/Cas-9, och då utvecklades patologiska förändringar. Dessa kunde förhindras om man samtidigt satte in behandling som inhiberade både beta- och gamma-sekretas.

En extra kopia av BACE2 motverkar skadlig Beta-amyloid på två sätt

BACE1 klyver APP-proteinet, vilket ger upphov till ett ”C-terminalt fragment av APP”. BACE2 kan klippa av detta till en peptid med längden 19 aminosyror, vilket hindrar gamma-sekretas från att klippa av en skadlig peptid med längden 42. BACE2 kan också bryta ned skadlig Beta-amyloid 40/42 till peptider med längden 20 eller 34 aminosyror.

Forskarna visade att den relativa mängden av nedbrytningspeptider (Aβ-20 och Aβ-34) och preventiva peptider (Aβ-19), i förhållande till mängden skadliga peptider, var dubbelt så stor i T21-organoiderna från tre personer, jämfört med såväl D21-organoiden som med DupAPP-organoiden. Tre kopior av BACE2 har alltså en annan effekt än två kopior av BACE2. Den anti-amyloida effekten av BACE2 är dos-beroende. Forskarna jämförde också proportionerna mellan olika peptider i ryggmärgsvätska från personer med DS, och fann motsvarande förhållanden där.

Det fanns också skillnader mellan T21-organoiderna från de tre olika personerna. Andelen förebyggande peptid (Aβ-19) var särskilt stor i T21-organoiderna från en person. Detta kan bero på en s.k. Single Nucleotide Polymorphism (SNP) – en variation i DNA som berör ett enda baspar. SNPs i BACE2 korrelerar med åldern då personer med Downs Syndrom får Alzheimers sjukdom. Individuell variation i BACE2-aktiviteten kan vara en förklaring till att cirka 30% av alla personer med Downs syndrom inte utvecklar Alzheimers sjukdom under sin livstid.

Bild från Wikimedia: SNP

Kliniska försök med BACE1-hämmare påverkar också BACE2

En behandlingsstrategi mot Alzheimers sjukdom som prövas i flera kliniska studier, är att använda ämnen som hämmar aktiviteten i BACE1, för att minska den totala mängden av Beta-amyloid som bildas. Forskarna undersökte två sådana ämnen och visar att de tyvärr också minskar den nedbrytning av skadliga peptider som BACE2 kan åstadkomma.

Sammanfattning

BACE2 är en doskänslig gen som potentiellt förklarar varför cirka 30% av alla personer med Downs syndrom inte utvecklar Alzheimers sjukdom under sin livstid. Studien visar också att organoider med Trisomi 21 kan användas för att screena stora mängder medicin-kandidater, och likaså för att hitta fler gener som skyddar mot neurodegenerativa sjukdomar.

Läs mer:

Patient-specific Alzheimer-like pathology in trisomy 21 cerebral organoids reveals BACE2 as a gene dose-sensitive AD suppressor in human brain. (2020, Jul: Ivan Alić, Pollyanna A Goh, Aoife Murray, Erik Portelius, Eleni Gkanatsiou, Gillian Gough, Kin Y Mok, David Koschut, Reinhard Brunmeir, Yee Jie Yeap, Niamh L O’Brien, Jürgen Groet, Xiaowei Shao, Steven Havlicek, N Ray Dunn, Hlin Kvartsberg, Gunnar Brinkmalm, Rosalyn Hithersay, Carla Startin, Sarah Hamburg, Margaret Phillips, Konstantin Pervushin, Mark Turmaine, David Wallon, Anne Rovelet-Lecrux, Hilkka Soininen, Emanuela Volpi, Joanne E Martin, Jia Nee Foo, David L Becker, Agueda Rostagno, Jorge Ghiso, Željka Krsnik, Goran Šimić, Ivica Kostović, Dinko Mitrečić, LonDownS Consortium; Paul T Francis, Kaj Blennow, Andre Strydom, John Hardy, Henrik Zetterberg, Dean Nižetić.)
PMID32647257, DOI: 10.1038/s41380-020-0806-5 (open access)

Liknande poster

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patient i Norden har fått lecanemab

Första patienten i Norden har påbörjat behandling med lecanemab. – Jag är mycket glad över att vi nu kan börja hjälpa personer som diagnostiserats med tidig Alzheimers sjukdom även i Norden, säger Gunilla Osswald, vd på Bioarctic.

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

PODDTIPS: Flot.Bio möter Gunilla Osswald

Philip from Flot.Bio was at BIO-Europe in Stockholm in November, talking with Gunilla Osswalld, the CEO of BioArctic. Listen to the podcast interview here.

Många års forskning börjar ge resultat

Många års forskning börjar ge resultat

Som en av alzheimerforskningens verkliga frontfigurer kan Oskar Hansson nu börja se resultaten av det han drömde om då han började forska runt demenssjukdomar för 20 år sedan. – Vi kan fortfarande inte bota Alzheimers sjukdom, men nu har vi…

Infektioner kopplas till ökad risk för alzheimer och parkinson

Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom.

Minskad agitation visad med brexpiprazole i fas III vid Alzheimers demens

Resultat från en fass III-studie för behandling av agitation hos patienter med Alzheimers demens visade att patienter behandlade med brexpiprazole hade signifikant större minskning av agitation jämfört med placebo.

Målprotein för diabetesläkemedel kopplat till minskad risk för Alzheimers sjukdom

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Mot bättre diagnostik för fler demenssjukdomar

Tjugo års forskning har lett till blodtester som nu används kliniskt för diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Nu vill forskarna vid Göteborgs universitet ta fram liknande markörer för andra demenssjukdomar.

Lecanemab kan fördröja utvecklingen av demens till följd av Alzheimers sjukdom med flera år, enligt modellering

En artikel om de långsiktiga hälsoeffekterna av lecanemab utvecklad för behandling av tidig Alzheimers sjukdom – har publicerats i tidskriften Neurology and Therapy. Artikeln som baseras på en modellering, visar på att behandling med lecanemab kan bromsa sjukdomens förlopp och…

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Hearing om Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning!

Välkommen på en hearing med landets ledande läkare och forskare. Kognitiva sjukdomar med bl a Alzheimer får ett helt eget seminarium på högsta politiska nivå den 2 maj, med landets ledande läkare, forskare och politiker i Riksdagens Förstakammarsal.

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Nya långtidsdata för ADUHELM® (Aducanumab-avwa)

Långtidsdata från fas 3-studie visar att ADUHELM® fortsätter att minska underliggande patologier av Alzheimers sjukdom hos patienter som behandlats i mer än två år

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Ny detaljkunskap om skadligt protein kan bli användbar i kampen mot Alzheimers

Med hjälp av röntgen- och neutronspridning har ett forskarlag i Lund lyckats kartlägga fibrillstrukturen hos proteinet beta-amyloid 42 som bidrar till Alzheimers sjukdom. Den nya kunskapen kan bli en viktig pusselbit i den framtida jakten på effektiva läkemedel.

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Tidig ansamling av tau i hjärnan förutspår minnesförsämring vid Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer vid Alzheimers sjukdom förutsäger sjukdomens utveckling och minnespåverkan. De fann att tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera var bättre på att förutse framtida minnesförsämring än biomarkörer…

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som…

Bättre resultat i minnestest när patienter med Alzheimers ätit omega-3

En studie om Alzheimers sjukdom undersöker effekten av omega-3 fettsyror – med minnestester och prover från ryggmärgsvätska.

Klarar vården Alzheimer? Hör vad makthavarna säger i Folkhälsodalen

Alzheimer är en folksjukdom med fler än 100 000 drabbade i Sverige. I takt med att befolkningen blir allt äldre kommer antalet öka och bli ett gigantiskt samhällsproblem. Vårdkostnaderna för demens är redan högre än för alla cancersjukdomar tillsammans.

Satsning på skånsk Alzheimerforskning

Region Skånes styrelse har beslutat att inrätta en plattform för kliniska prövningar inom Alzheimers sjukdom. Målsättningen för plattformen är att göra Region Skåne världsledande inom området och att erbjuda patienter med Alzheimers bättre vård och snabbare tillgång till nya läkemedel.

Möjligt nytt PET-spårämne för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid…

Utredning av kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom

Sveriges Regioner har i samverkan tagit fram ett standardiserat vårdförlopp som beskriver hur utredningen av kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom ska gå till – vilka åtgärder som ska genomföras och i vilken ordning dessa ska ske.

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

Protein i hjärnan kan användas i mediciner mot flera allvarliga sjukdomar

I en ny avhandling i kemi zoomar Dick Sjöström in på ett specifikt transport-protein som vi skulle kunna använda för att utveckla mediciner och behandling mot bland annat hjärntumörer, Alzheimers, malaria och högriskklassade virus om vi lär oss mer om…

Ny svensk teknik ger tidigare och säkrare diagnoser för patienter med Alzheimers och andra kognitiva sjukdomar

En ny teknik för enklare och mer träffsäker diagnostik av demens-/ kognitiva sjukdomar har utvecklats av start-up bolaget Geras Solutions i samarbete med bl.a. Karolinska Universitetssjukhuset. Tekniken är tänkt att avlasta minnesutredningar i både primärvården och på specialistmottagningarna. En forskningsstudie, som…