Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Siponimod EU-godkänt för vuxna patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom

Siponimod EU-godkänt för vuxna patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom

  • Siponimod är den första och enda orala behandlingen för patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom i Europa (1).
  • Siponimod ger SPMS-patienter med aktiv sjukdom tillgång till en oral behandling som försenar progression hos denna patientpopulation.
  • Godkännandet baseras på data från EXPAND-studien, den största randomiserade kliniska fas tre studien i en bred SPMS population, visar att siponimod signifikant minskar risken för sjukdomsprogression, inklusive funktionsnedsättning och kognitiv försämring (2,3).

Novartis Mayzent (siponimod) har blivit godkänt inom EU för behandling av vuxna patienter med sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) med aktiv sjukdom som uttrycker sig genom skov eller radiologiska tecken på inflammatorisk aktivitet. Även om MS-patienters sjukdomsförlopp skiljer sig åt kommer upp till 80 procent av MS-patienter (RRMS) med skov så småningom att övergå till SPMS (4). Siponimod ger SPMS-patienter med aktiv sjukdom, som hittills stått utan behandling, tillgång till en oral behandling som försenar progression i denna patientpopulation.

–  Att fördröja försämring av MS under den progressiva fasen är viktigt. Patienter kan under längre tid vidmakthålla funktioner och får därmed möjlighet att klara sig självständigt. Mayzent är den första orala behandling som visat effekt vid sekundärprogressiv MS som nu blivit godkänt i Europa för förskrivning vid aktiv sekundär progressiv MS, säger Jan Lycke, professor i neurologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

– Behandlingen kan vara av avsevärd betydelse för dagliga aktiviteter hos många personer med sena skeden av MS, där det tidigare saknats godkända preparat, säger Tomas Olsson, professor i neurologi vid KI.

Det europeiska godkännandet gör siponimod till den första och enda orala behandlingen med bevisad effekt på SPMS-patienter med aktiv sjukdom. EXPAND-studien var en randomiserad, dubbelblindad, placebokontrollerad fas tre studie som jämför effekten och säkerheten för siponimod mot placebo i en bred SPMS population (EDSS-poäng 3.0–6.5 vid utgångsvärde). EXPAND inkluderade en subgrupp av patienter med aktiv sjukdom (n = 779), definierad som patienter med skov under de två åren före studien och/eller, som visar T1-lesioner (skador) genom kontrastmedlet Gadolinium (Gd) vid studiens start (5). Övriga utgångsvärden var liknande i båda grupperna.

I subgruppen av patienter med aktiv SPMS visar resultaten för siponimod att:

  • Risken för tre och sex månaders bekräftad progression av funktionshinder (CDP, confirmed disability progression, som är ett mått på försämrad rörlighet) minskades signifikant med 31 procent respektive 37 procent jämfört med placebo (6).
  • Signifikanta resultat i andra relevanta mått av MS-sjukdomens aktivitet, inklusive årlig skovfrekvens (ARR, Annualized Relapse Rate, ett mått på MS-patientens genomsnittliga antal skov per år för att kunna mäta graden av funktionshinder) och MRI-sjukdomsaktivitet (MRI, Magnetresonanstomografi, det vill säga med magnetkamera) samt förlust av hjärnvolym (hjärnatrofi) (6).

Studieresultaten för den totala populationen visar att siponimod signifikant minskade risken för CDP vid tre månader (primär effektvariabel) med 21 procent jämfört med placebo (p = 0,013) och för sex månaders CDP med 26 procent (jämfört placebo, p = 0,0058) (2). Siponimod har också effekt på kognition, visat genom kliniskt betydelsefulla effekter på kognitiv processhastighet. Detta mättes genom så kallad SDMT (Symbol Digit Modalities Testet, SDMT) (6).

I mars 2019 godkände US Food and Drug Administration (FDA) siponimod för behandling av skovvis multipel skleros (RMS), kliniskt isolerat syndrom (CIS *) och aktiv sekundär progressiv sjukdom hos vuxna. I november 2019 godkände Australian Therapeutic Products Administration (TGA) siponimod för vuxna patienter med SPMS. Novartis har som mål att göra siponimod tillgängligt för patienter över hela världen, och ytterligare registreringsansökningar pågår för närvarande i Schweiz, Japan, Kanada och Kina.

 

Referenser

1. National MS Society Brochure. Disease Modifying Therapies for MS. http://www.nationalmssociety.org/NationalMSSociety/media/MSNationalFiles/Brochures/Brochure-The-MS-Disease-Modifying-Medications.pdf. Accessed January 2020.

2. Kappos L, Cree B, Fox R, et al. Siponimod versus placebo in secondary progressive multiple sclerosis (EXPAND): a double-blind, randomized, phase 3 study. Lancet. Published online March 22, 2018. http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(18)30475-6.

3. Mayzent® (siponimod) Summary of Product Characteristics. Novartis International AG. January 2020.

4. Multiple Sclerosis International Federation. Atlas of MS 2013. http://www.msif.org/wp-content/uploads/2014/09/Atlas-of-MS.pdf. Accessed January 2020.

5. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-3-540-71372-2_3

Contrast-enhanced MR imaging is a sensitive method for detecting active MS lesions. Gadolinium (Gd) enhancement is a marker for blood brain barrier breakdown and histologically correlates with the inflammatory phase of lesion development.

6. Gold R, Kappos L, Bar-Or A, et al. Efficacy of Siponimod in Secondary Progressive Multiple Sclerosis Patients with Active Disease: The EXPAND Study Subgroup Analysis. P750. 35th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis, September 2019.

Kontakt:

Amennai Beyeen, Medical Advisor, Novartis, 070-8893278

Liknande poster

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien,…

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Universitetet i Bergen har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet tilldelats ett betydande bidrag finansierat av Horizon Europe om 7 miljoner euro under 2024-2028. Detta som ett resultat av forskarnas engagemang i att rikta in Epstein-Barr-virus i syfte att…

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. I sin studie visar de att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och…

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen…

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet.

Så kan antikroppar mot ett vanligt virus orsaka MS

Så kan antikroppar mot ett vanligt virus orsaka MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och…

Så bidrar Neuro till forskning om MS

Ett egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros (MS) har nyligen beviljats medel. Studien leds av Charlotte Ytterberg på Karolinska institutet.

Resultat från COMBAT-MS-studien

COMBAT-MS (COMparison Between All immuno-Therapies for Multiple Sclerosis) var en observationell läkemedelsstudie med syfte att studera sjukdomsförloppet över tid för de som påbörjat ett första sjukdomsmodulerande läkemedel för skovformad MS mellan 2011-01-01 och 2018-10-31, eller gjorde ett första läkemedelsbyte från…

Nya fynd kan leda till individanpassad behandling av MS

Nya fynd kan leda till individanpassad behandling av MS

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade hos olika patienter. Med hjälp av metoden har man funnit fyra nya målmolekyler…

Uppdaterade nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom

MS och Parkinsons sjukdom är kroniska, neurologiska sjukdomar. Det finns effektiva läkemedel mot MS, som är viktiga att ge tidigt. För Parkinsons sjukdom finns ingen bromsmedicin, men symtomlindring har stor effekt. De nationella riktlinjerna vänder sig till dig som beslutar…

Epigenetik ger svar om MS

Epigenetik ger svar om MS

Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.

Färre skov vid MS med off label-läkemedel

Färre skov vid MS med off label-läkemedel

Patienter med multipel skleros (MS) som behandlades med läkemedlet rituximab hade betydligt lägre risk att drabbas av skov än MS-patienter som fick standardbehandling. Det visar en klinisk fas 3-studie av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i…

Huvudvärk – Vidareutbildning för huvudvärksintresserade specialister – Fokus på komplicerade patientfall

Huvudvärk – Vidareutbildning för huvudvärksintresserade specialister – Fokus på komplicerade patientfall

Svenska Huvudvärkssällskapet tillsammans med Novartis har nöjet att bjuda in till en Lipus-certifierad tvådagarsutbildning om huvudvärk. Huvudvärk är en folksjukdom och en betydande diagnos, men hur tar vi hand om dessa patienter?

Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS

Nya rön öppnar för individanpassad behandling av MS

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit…

”Jag ser en klar skillnad på patienterna som tränar”

”Jag ser en klar skillnad på patienterna som tränar”

– Jag pratar med alla mina patienter om träning, säger Anders Funkquist, överläkare i neurologi. Han träffar ett 50-tal patienter med MS, men det är inte enbart de som får uppmaningen att träna. Det får alla Anders Funkquists patienter.

COPAXONE® (glatirameracetat) – nu godkänd för användning hos ammande mödrar med skovvis multipel skleros

Ändring av produktresumén (SmPC) för COPAXONE®(glatirameracetat (GA)) angående amning ger viktig information till neurologer och patienter om balansen mellan positiv nytta/risk vid användning av GA under amning

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Ett internationellt forskarlag lett av Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden som publicerats i tidskriften Neuron kan öppna för…

ECTRIMS 2021 är historia!

ECTRIMS 2021 är historia!

Den 13–15 oktober avhöll ECTRIMS (European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis) sin årliga kongress – även i år var den virtuell. På plats framför datorskärmen fanns Magnhild Sandberg, docent i neurologi och överläkare vid Universitetssjukhuset i Lund,…

Välkommen till det nationella symposiet, Fokus Neurologi – MS

Välkommen till det nationella symposiet, Fokus Neurologi – MS

Välkommen till det nationella symposiet, Fokus Neurologi – MS