Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny genetisk kunskap om Hortons huvudvärk

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med brittiska kollegor gjort den hittills största studien i jakt på genetiska markörer vid Hortons huvudvärk. På sikt kan det förhoppningsvis bana väg för mer effektiva behandlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology.

Porträtt av forskarna Carmen Fourier, Caroline Ran, Andrea Carmine Belin.

(Fr v) Carmen Fourier, Caroline Ran och Andrea Carmine Belin. Foto: Stefan Zimmerman.

Hortons huvudvärk leder till extremt intensiv och plågsam smärta kopplad till ena ögat. Patienter brukar beskriva hur det känns som att ögat håller på att tryckas ut ur huvudet.

Huvudvärken börjar och slutar mycket plötsligt i attacker som varar mellan 15 minuter och tre timmar. Ofta återkommer dessa attacker vid ungefär samma tidpunkter på dygnet.

Det är inte känt vad som orsakar Hortons huvudvärk, men ärftlighet är en faktor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt denna ärftlighet genom att gå igenom blodprover från över 600 personer med Hortons huvudvärk och jämfört dem med prover från 1 100 kontrollpersoner.

Forskarna har gjort en så kallad genome wide association study, en GWAS, där stora delar av genomet scannas av i jakt på avvikelser mellan patienter och kontrollpersoner. Och forskarna fick napp – de hittade två genetiska regioner som är relevanta för Hortons huvudvärk.

Internationellt samarbete

Forskarna har sedan samarbetat med en brittisk forskargrupp, som samlat in blod- och salivprover från drygt 850 personer med Hortons huvudvärk. En GWAS för hela denna grupp på ungefär 1 450 personer visade att ytterligare två genetiska regioner är relevanta för Hortons huvudvärk.

Därefter har forskarna jämfört sina resultat med forskargrupper från Nederländerna och Norge som identifierat samma fyra genetiska regioner. När data från samtliga fyra forskargrupper slogs samman i en första, preliminär metaanalys föll ytterligare några genetiska regioner ut som relevanta för Hortons huvudvärk.

De svenska forskarna har nu startat ett internationellt samarbete, där fler forskargrupper som undersöker Hortons huvudvärk bjuds in att delta, The International Consortium for Cluster Headache Genetics (CCG). Syftet är att få ihop genetiska prover från ännu fler personer med Hortons huvudvärk.

– Vi blev överraskade av att vi fann så starka genetiska kopplingar på ett relativt begränsat material. Det tyder på att genetiken spelar en viktig roll i denna sjukdom, säger Carmen Fourier, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I de områden av genomet som har ringats in som relevanta för Hortons huvudvärk finns flera gener som är intressanta att studera vidare. Där finns gener som har att göra med neuroinflammation, dygnsrytm och smärtsignalering. Där finns också regioner som tidigare har beskrivits vara relevanta för migrän.

Utvärdering av läkemedel

I dag används flera olika behandlingar vid Hortons huvudvärk, men ingen av dem är framtagen specifikt för denna huvudvärksform. Det rör sig om så kallade triptaner, som används vid migrän, vissa läkemedel som används vid blodtrycksreglering samt litium. Men alla är inte hjälpta av dessa läkemedel. Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om bristande effekt kan ha att göra med den bakomliggande genetiken för dessa personer.

– Den GWAS vi nu har gjort är en bra bas för att gå vidare på flera sätt. En förhoppning är att vi via ett blod- eller salivprov från patienten skulle kunna få svar på om triptaner kan ha effekt och om så inte är fallet erbjuda andra läkemedel. På längre sikt hoppas vi få fram effektiva behandlingar som är riktade mot specifikt de gener som är relevanta vid Hortons huvudvärk, säger Andrea Carmine Belin, docent och forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Den svenska delen av studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, Hjärnfonden och Stiftelsen Mellby Gård. Den brittiska delen av studien är finansierad med medel från Brain Research UK, The Wellcome Trust och Health Education England.

Publikation

”Genome Wide Association Study Identifies Risk Loci For Cluster Headache”, Emer O’Connor, Carmen Fourier, Caroline Ran, Prasanth Sivakumar, Franziska Liesecke, Laura Southgate, Aster Harder, Lisanne Vijfhuizen, Yip Hau Ying, Nicola Griffin, Nicholas Silver, Fayyaz Ahmed, Isabel Hostettler, Brendan Davies, Muhammed Cader, Benjamin Simpson, Roisin Sullivan, Stephanie Efthymiou, Joycee Adebimpe, Olivia Quinn, Ciaran Campbell, Gianpiero Cavalleri, Michail Vikelis, Tim Kelderman, Koen Paemeliere, Emer Kilbride, Lou Grangeon, Susie Lagrata, Daisuke Danno, Richard Trembath, Nicholas Wood, Bendik Winsvold, Anna Steinberg, Christina Sjöstrand, Elisabet Waldenlind, Jana Vandrovcova, Henry Houlden, Manjit Matharu, Andrea C Belin. Annals of Neurology, online 29 juni 2021, doi:10.1002/ana.26150.

Liknande poster

Ny app ska underlätta för personer med ADHD

For You With You ADHD är en app för kommunikation mellan vuxna med ADHD och vården, ett resultatet av ett samarbete mellan KI, Region Stockholm & Takeda.

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Dålig kärlhälsa får hjärnan att åldras snabbare

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder.

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Framsteg i att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos…

KI i internationellt samarbete för att förebygga Alzheimers sjukdom

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att upptäcka, diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI) och UK Research and Innovation (UKRI), startade…

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

Proteinaktivering i hjärnan kan skydda kvinnor mot Alzheimer

En ny studie vid Karolinska Institutet tyder på att aktivering av ett visst hjärnprotein kan skydda kvinnor från att utveckla neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Lewy body-demens drabbar hjärnan hos män och kvinnor på olika sätt

Demens är en hjärnsjukdom som påverkar mentala kapaciteter som individens minne, språk eller förmåga att förstå och hantera känslor. Bland de olika typerna av demens är demens med Lewy-kroppar (DLB) en relativt vanlig demenssjukdom.

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

Bakteriell hjärnhinneinflammation ger en av tre barn skador för livet

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

Vanlig alzheimermedicin kopplas till minskad risk att dö hos personer med tidigare hjärtinfarkt

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en vanlig behandling vid Alzheimers sjukdom även verkar kunna minska risken att dö hos patienter som tidigare har haft en hjärtinfarkt.

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt får KAW-miljoner för utveckling av läkemedel mot immun-inducerad kognitiv svikt

Sophie Erhardt, professor i experimentell psykiatri vid KI, erhåller en forskningsanslag på 3 miljoner SEK från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för utveckling av läkemedel som riktar sig mot immuninducerad kognitiv försämring och psykos.

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Specialiserade immunförsvarsceller kompenserar en förtunnad blod-nervbarriär

Specialiserade immunförsvarsceller kompenserar en förtunnad blod-nervbarriär

Harald Lund, Matthew Hunt, Zerina Kurtović & Camilla Svensson med flera har publicerat en studie i Journal of Experimental Medicine. De har upptäckt en unik struktur i blod-nervbarriären i det område som kallas dorsalrotsganglierna. Studien har betydelse för hur sjukdomar…

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Fyndet att statiner skulle kunna bromsa demens stimulerar till fortsatt forskning

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet…

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Unikt projekt ska skapa bättre beslutsstöd för demensvård

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Fostrargärningsmedaljen till Hugo Lagercrantz

Kungl. Patriotiska Sällskapets tilldelade Medalj för betydande fostrargärning 2023 till Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik och tidigare överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta för hans insatser inom barnmedicinen, hans starka och rakryggade engagemang i samhällsdebatt.

Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar

Snabbare biologiskt åldrande pekar på framtida risk för neurologiska sjukdomar

Vissa människor verkar åldras snabbare än andra. Medan "kronologisk ålder" beskriver den tid som gått sedan födseln, berättar "biologisk ålder" för oss hur gammal ens kropp verkar vara. Biologisk ålder kan mätas med hjälp av epigenetik, s.k. DNA-metylering, vilket är…

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada

Klustermetod kan bättre beskriva sjukdomsförloppet vid skallskada

Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som,…

Genetik och biomarkörer för åldersrelaterad skörhet

Genetik och biomarkörer för åldersrelaterad skörhet

Skörhet är ett åldersrelaterat tillstånd som kännetecknas av fysiologisk nedgång och är en stark prediktor för funktionshinder och dödlighet. Forskare försöker nu öka vår förståelse av skörhetens biologi och att hitta sätt att identifiera sköra äldre för att förbättra individualiserad…

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Hög biologisk ålder kan öka risken för demens och stroke

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Hög energiomsättning ett tidigt tecken på Alzheimers sjukdom

Ett tidigt steg i processen att utveckla Alzheimers sjukdom är att energiomsättningen ökar i en del av hjärnan som kallas hippocampus, enligt en musstudie publicerad i Molecular Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet. Fynden öppnar för möjliga framtida vägar att…