Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

International conference on Thrombosis and Embolism 17-18 november Stockholm

International conference on Thrombosis and Embolism 17-18 november Stockholm
Berzelius symposium nr 93 International conference on Thrombosis and Embolism arrangerades i Stockholm av Svenska Läkarsällskapet i samarbete med Karolinska institutet. Här är ett referat av Anna Stenborg, överläkare internmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, samt Stroke Aleris Bollnäs.

Det är inte ofta förunnat att kunna ta en tågresa på mindre än en timme till en konferens med internationella auktoriteter och ett program som är så värdefullt för klinikens vardag. Och att i kontrast till vardagen, få vistas i Läkarsällskapets vackra lokaler.

ÄRFTLIGHET VID VENÖS TROMBOEMBOLISM
Efter en kort inledning av Md. Shahidul Islam, initiativtagare till konferensen och huvudansvarig, äntrade Bengt Zöller från Lund podiet för att reda ut epidemiologin rörande familjär ansamling av venös tromboembolism (djup ventrombos och lungemboli). Det visar sig nämligen att även vid grundlig utredning efter venös tromboembolism är det bara 5–10 procent av patienter som har en specifik betydande trombofili. Å andra sidan kan det finnas viktig information om patientens ärftliga risk i anamnesen, med andra ord finns sjukdomen i familj/släkt? Denna riskfaktor beskrivs med termen familjär relativ risk och dess ärftlighetsmönstret skiljer sig påtagligt från singel-gen-ärftlighet som ju nedärvs med dominant eller recessivt mönster. Familjär relativ risk är exempelvis större ju fler släktingar som är drabbade och med svårare variant av sjukdomen. Just för venös tromboembolism verkar familjär relativ risk ha stor betydelse. En person som har två helsyskon som drabbats av venös tromboembolism har ca 50 gånger ökad risk att själv drabbas. För bröstcancer är riskökningen ”bara” 2,4 gånger för den som har två drabbade helsyskon. Dr Zöller gick även igenom den data som visar att det verkligen rör sig om i huvudsak en genetiskt ärftlig riskökning snarare än miljöorsakad.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta.

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Många fler smittas av TBE-virus än vad som tidigare varit känt

Antalet infektioner av det fästingburna TBE-viruset som inte upptäcks av vården är mycket högre än vad som tidigare antagits. Det här visar en ny studie vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala där svenska blodgivare undersökts.

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

Samarbete mellan universitetssjukhus kortar väntetid till operation av hydrocefalus

För att korta väntetider till operation av hydrocefalus hos vuxna har Akademiska sjukhuset samarbetat med Norrlands universitetssjukhus under hösten. Samarbetet innebär att patienterna har opererats på Akademiska med hjälp av narkossjuksköterskor från Umeå.

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk…

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid.

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod.

Kan fibromyalgi vara en autoimmun sjukdom?

Kan fibromyalgi vara en autoimmun sjukdom?

Fibromyalgi är ett av våra vanligaste smärtsyndrom och orsakas av en störd smärtreglering. Forskare vid bland annat smärtcentrum på Akademiska sjukhuset har nyligen upptäckt att hälften av patienterna har antikroppar som i djurmodeller kan framkalla ett fibromyalgiliknande tillstånd.

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Nu har 100 patienter opererats i den hypermoderna operationssalen med rörlig MR-kamera på Akademiska

Sedan MR-hybriden togs i drift på Akademiska sjukhuset i november 2020 har 100 patienter opererats i operationssalen med rörlig MR-kamera. Flera specialiteter (neurokirurgi, öron-näs-halssjukdomar och plastiken) har utnyttjat möjligheterna som operationssalen ger. Med denna teknik kan man öka precisionen vid…

Akademiska får nationellt ansvar för vård vid systemisk amyloidos

Akademiska får nationellt ansvar för vård vid systemisk amyloidos

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid systemisk amyloidos, ovanliga sjukdomar som beror på felveckade proteiner och ofta påverkar flera organ såsom hjärta och njure. Beslutet, som togs av Nämnden för högspecialiserad vård 8 mars, innebär…

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

Digitala logopedbesök har ökat tillgängligheten inom Länslogopedin

I och med pandemin ökade digitala vårdbesök närmast explosionsartat inom Länslogopedin i Uppsala. Från 2019 till 2023 ökade de digitala besöken inom stamningsområdet från en till 44 procent. Effekten har blivit ökad tillgänglighet för dem som har svårt att ta…

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Fjärrprogrammerad ryggmärgsstimulering ger bättre effekt för patienter med neuropatisk smärta

Ryggmärgsstimulering, eller neuromodulation som det också kallas, är en behandling på frammarsch vid neuropatisk smärta i hjärna och ryggmärg. På smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset behandlas patienter från hela landet. Numera kan smärtlindringen följas upp och omprogrammeras på distans.

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Internationell granskning visar: Läkemedelsgenomgångar på sjukhus kan minska återinläggningar

Läkemedelsgenomgångar på sjukhus minskar med stor sannolikhet antalet återinläggningar. Det framgår av en ny sammanställning av det internationella granskningsnätverket Cochrane som omfattar 25 studier och över 15 000 patienter. I Region Uppsala skulle resultatet från sammanställningen teoretiskt innebära att kliniska…

Brains orchestrate EAN 2022, Wien 25–28 juni

Brains orchestrate EAN 2022, Wien 25–28 juni

EAN 2022, European Academy of Neurologys åttonde kongress i Wien, erbjöd oss möjligheten att utöka våra professionella kontakter och upptäcka de senaste och bästa metoderna inom neurologi, allt tillsammans på plats i Wien eller via våra datorer.

European Epilepsy – Geneva 9–13 July

European Epilepsy – Geneva 9–13 July

Den fjortonde Europeiska epilepsikongressen hölls den 9-13 juli i Genève, Schweiz. En rad framsteg inom epilepsikirurgi, läkemedelsutveckling och epilepsiepidemiologi presenterades. Johan Zelano, neurolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, bidrar här med en rapport.

Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen vid muskelsjukdomen myasthenia gravis

Snabbare diagnostik och fysisk aktivitet förbättrar prognosen vid muskelsjukdomen myasthenia gravis

Både diagnostik och behandling har gjort stora framsteg de senaste åren. På Akademiska sjukhuset kan patienter få diagnos inom en timme i ett akut skede. Fysisk träning, som tidigare avråddes, har visat sig ha positiva muskeleffekter.

ANS 9 – 3 februari 2022

ANS 9 – 3 februari 2022

Föreningen Akut Neurologi i Sverige, ANS, sammanslutningen för akutneurologiskt intresserad vårdpersonal, har stadigt vuxit sedan starten 2007 och har i dag över 220 livstidsmedlemmar över hela landet. Varje år sedan 2011 arrangeras vid sjukhus i olika städer ett akutneurologiskt symposium…

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Stor ökning av direktinläggningar vid stroke på Akademiska

Vård på strokeavdelning minskar död och sjuklighet med fem procent och har högsta prioritet enligt de nationella riktlinjerna för stroke. Trots pandemin har Akademiska sjukhuset lyckats förbättra direktinläggningar från 67 procent 2017 till över 90 procent i år.

American Epilepsy Society 75th Annual Meeting Chicago, 3–7 december 2021

American Epilepsy Society 75th Annual Meeting Chicago, 3–7 december 2021

Efter fjolårets heldigitala konferens genomfördes det 75:e årsmötet för det amerikanska epilepsisällskapet (AES) i Chicago den 3–7 december. Viktiga teman var pandemin, kardiovaskulär samsjuklighet, artificiell intelligens och långtids-EEG. Johan Zelano, neurolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, rapporterar här från mötet.