Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Covid-19 infektionen och MS

Med början i Wuhan, Kina december 2019 har covid-19 (corona virus disease 2019) spridits ut över världen och orsakat en pandemi med stora medicinska, sociala och ekonomiska konsekvenser. I Sverige har akutsjukvården varit hårt belastad men antalet svårt sjuka har gradvis minskat under sommarmånaderna. Sjukdomen orsakas av ett nytt coronavirus, severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) som förutom feber och luftvägssymtom ofta ger upphov till neurologiska symtom. Jan Lycke och Magnus Gisslén ger här bakgrund till sjukdomen samt vilken neurologisk påverkan infektionen kan ge.

SARS-CoV-2 infekterar humana celler via ACE-2-receptorn med hjälp av serinproteaset TMPRSS2 och orsakar inflammatorisk nekrotisk celldöd. ACE-2 uttrycks i stor mängd på celler i luftvägarna, framför allt de alveolära typ II-cellerna, men även på celler i andra delar av kroppen, exempelvis tarmslemhinna. Även om ACE-2 finns i mindre mängd på celler i CNS är det fortfarande oklart om SARSCoV- 2 sprider sig till och infekterar celler i hjärnan. I de få studier som ännu är gjorda har man i enstaka fall hittat virus i små mängder i cerebrospinalvätska, men det finns inga hållpunkter för att hjärnhinneinflammation eller kraftigt påverkad
blod-hjärnbarriär är vanligt förekommande. Hos patienter med allvarlig covid-19 ses däremot ofta en mycket kraftig inflammation inte bara systemiskt utan även i CNS. Det har visat sig att tromboemboliska komplikationer är vanligt förekommande hos patienter med svår covid-191 och trombosprofylax ges därför frikostigt i princip till alla som läggs in på sjukhus. Remdesivir är det första godkända antivirala läkemedlet för behandling av covid-19 i Sverige och har visat positiv effekt om det ges relativt tidigt i sjukdomsförloppet.

Hos sjukhusvårdade patienter med syrgasbehov men inte behov av intensivvård och respiratorbehandling förkortade remdesivir signifikant vårdtid och mortalitet.2 Hos patienter som blir kritiskt sjuka och behöver intensivvård, inträffar vanligtvis en kraftig försämring kliniskt omkring 8–12 dagar efter symtomdebut och i samband med denna försämring ses ofta kraftig inflammation med feber, låga nivåer av lymfocyter och högt CRP. I detta skede har kortikosteroidbehandling visat relativt god effekt med signifikant förbättrad överlevnad3 och är nu en del av standardbehandling. Mortaliteten hos svårt sjuka patienter med covid-19 som intensivvårdas är cirka 20 procent i Sverige.

NEUROLOGISKA MANIFESTATIONER
Tidigare coronavirusinfektioner, SARS-CoV som huvudsakligen drabbade Asien 2002–2003 och Middle East respiratory syndrome (MERS-CoV) som var epidemisk i Mellanöstern 2012, kunde båda ge neurologisk påverkan. Epidemin med SARS-CoV orsakade encefaliter, stroke, och polyneuropatier och MERS-CoV gav encefaliter med medvetandepåverkan, epileptiska kramper, stroke och Guillain-Barrés syndrom. SARS-CoV-2 kan i likhet med tidigare coronavirusinfektioner också ge akut neurologisk påverkan framför allt i svårare fall men det har även uppmärksammats långdragna insufficienstillstånd efter genomgången infektion med uttalad orkeslöshet, trötthet och kognitiv påverkan. Flera direkta och indirekta orsaker till det neurologiska engagemanget har identifierats; i) CNS-påverkan sekundär till hypoxi och hypotension, ii) encefaliter och meningoencefaliter, iii) mikro- och makrovaskulär trombotisering av CNS, samt iv) immunologiskt medierad sjukdom.

I en sammanställning från flera medicinska databaser identifierades 41 artiklar med rapporter om neurologiska manifestationer till covid-19.4 Man fann att dem vanligaste ospecifika neurologiska symtomen var fatigue 33,2 procent, anorexi 30,0 procent, dyspné 26,9 procent, myalgi 16 procent, huvudvärk 9,2 procent, yrsel 10 procent och konfusion 5,2 procent. I en retrospektiv fallstudie5 från Wuhan rapporterades 214 patienter, 88 svårare och 126 mildare covid-19-fall och i en prospektiv fallstudie6 från Frankrike beskrevs neurologiska tillstånd hos 58 patienter. Neurologisk påverkan rapporterades i 45,5 respektive 84 procent. Det finns en stor variation av neurologiska symtom från CNS och PNS vid covid-19- infektion [Tabell 1].7,8

Läs hela artikeln

Liknande poster

Nobelpris för upptäckter som avslöjar immunförsvarets kontrollsystem

Nobelpris för upptäckter som avslöjar immunförsvarets kontrollsystem

2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras banbrytande upptäckter av hur immunförsvaret reglerar sig självt. Inom neurologin har insikterna fått betydelse för förståelsen av tillstånd som MS och autoimmun…

Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem

Mikroglia skyddar hjärnor med hjälp av prisat återvinningssystem

Hjärnans förmåga att läka degenerativa och inflammatoriska skador är av stor betydelse för både individens och samhällets välbefinnande, särskilt med tanke på den ökande livslängden med en önskan om bevarad kognitiv och fysisk kapacitet. Autofagi, som belönades med Nobelpriset 2016,…

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Långvariga konsekvenser efter måttlig covid-19-infektion

Ny forskning visar att kognitiva funktioner är påverkade under lång tid efter en mild till måttlig covid-19-infektion och kan leda till långvariga konsekvenser för patienternas sociala- och yrkesliv. Trots att covid-19 funnits i flera år saknas evidens för vilken rehabilitering…

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

Arkeologiska benfragment visar riskgener för nutida sjukdomar

I ett och samma nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature publicerar en stor internationell forskargrupp nu fyra vetenskapliga artiklar samtidigt. Dessa kastar nytt ljus på allt från folkvandringar och våra förhistoriska släktingar till genetiskt förutbestämda risker att utveckla…

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

Svår MS-sjukdom förutsägs med maskininlärning

En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien,…

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Tydligt samband mellan autoimmun sjukdom och förlossningsdepression

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Signifikant minskad risk för multipel skleros hos personer som lever med hiv

Under det senaste decenniet har flera fallstudier rapporterat att personer med multipel skleros (MS) som påbörjade antiretroviral behandling mot hiv (för att hålla viruset i schack) sedan upptäckte att deras MS-symtom antingen hade försvunnit helt eller att sjukdomsförloppet hade avtagit…

Nytt herpesvirus kopplas till multipel skleros

Ett stort antal riskfaktorer för MS, som orsakar skador i centrala nervsystemet, har identifierats. Dock är det fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus (EBV) etablerats som den främsta riskfaktorn.

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid.

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Epstein-Barr-virus som mål för behandling och förebyggande av MS

Universitetet i Bergen har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet tilldelats ett betydande bidrag finansierat av Horizon Europe om 7 miljoner euro under 2024-2028. Detta som ett resultat av forskarnas engagemang i att rikta in Epstein-Barr-virus i syfte att…

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Korsreaktiva EBNA1-autoantikroppar riktar sig mot CRYAB vid MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. I sin studie visar de att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och…

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen…

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Därför mår kvinnor med multipel skleros bättre när de är gravida

Kvinnor som har den autoimmuna sjukdomen multipel skleros blir tillfälligt mycket bättre i sin sjukdom när de är gravida. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker naturligt i immunsystemet under graviditet.

Så kan antikroppar mot ett vanligt virus orsaka MS

Så kan antikroppar mot ett vanligt virus orsaka MS

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och…

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens tyngsta riskfaktorn för covid på äldreboenden

Demens utgjorde den tyngsta riskfaktorn för covid-19 bland individer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020. Den förhöjda risken gällde både insjuknande, och att dö med covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Digital tvilling öppnar för effektiv behandling mot inflammatoriska sjukdomar

Digital tvilling öppnar för effektiv behandling mot inflammatoriska sjukdomar

Inflammatoriska sjukdomar har komplicerade sjukdomsmekanismer som kan skilja sig mellan patienter med samma diagnos. Det innebär att tillgängliga läkemedel har liten effekt på många patienter. Med hjälp av så kallade digitala tvillingar har forskare vid Karolinska Institutet nu fått en…

Så bidrar Neuro till forskning om MS

Ett egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros (MS) har nyligen beviljats medel. Studien leds av Charlotte Ytterberg på Karolinska institutet.

Resultat från COMBAT-MS-studien

COMBAT-MS (COMparison Between All immuno-Therapies for Multiple Sclerosis) var en observationell läkemedelsstudie med syfte att studera sjukdomsförloppet över tid för de som påbörjat ett första sjukdomsmodulerande läkemedel för skovformad MS mellan 2011-01-01 och 2018-10-31, eller gjorde ett första läkemedelsbyte från…

Neurotoxiska metaller från sura sulfatjordar ser ut att bidra till MS

Ungefär 3 miljoner människor levde med diagnosen multipel skleros (MS) över hela världen år 2022, och antalet ökar långsamt. Dominerande symtom är opitkusneurit, sensorisk påverkan, ataxi, muskelsvaghet, urinblåseproblematik och trötthet. Det är inte känt vad som orsakar MS, och botande…

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Ny cellkomponent med betydelse för luktsinnet upptäckt

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd cellkomponent, en organell, inne i nervceller som vi uppfattar lukt med. Upptäckten kan få betydelse för den fortsatta forskningen om nedsatt luktsinne, vilket är ett vanligt symtom vid covid-19.