Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bengt Winblad – Spindeln i Alzheimerforskningens nät

Bengt Winblad – Spindeln i Alzheimerforskningens nät

I slutet av augusti tillkännagavs att Bengt Winblad får ”2019 European Grand Prix for Research” av La Fondation pour la Recherche sur Alzheimer. Han benämner priset som en av karriärens höjdpunkter – och det är en mycket innehållsrik karriär han har att plocka från. Intensivt fokus på forskning och klinik sedan början av 1970-talet, har gjort honom internationellt erkänd.

Yrkesvalet beskriver Bengt som en slump. Livet bestod mest av fotboll och ishockey, när det var dags att välja inriktning på de högre studierna.
– Jag visste inte vad jag skulle bli och umgicks med tre vänner som alla sa att de tänkte studera till läkare. Så då gjorde jag det också, förklarar Bengt Winblad. Den första delen av utbildningen gick han i Wien, därefter tog han sin läkarexamen i Umeå 1971. Raskt vidare till doktorandstudier där valet av område skedde efter noga övervägande.
– Det var ett strategiskt beslut utifrån vilket område som hade tunga kliniska behov. Valet föll på geriatriken även om jag kunde se behov inom andra områden som stroke. Sedan 1981 är han professor i geriatrik. Även om Bengt menar att slumpen många gånger avgjort, är det också tack vare förmågan att agera strategiskt som han lyckats sätta geriatriken i fokus.
– Om sjukhusledningen ville ha ett möte hörde jag alltid efter hur många de skulle vara. Sedan såg jag till att ta med mig en fler från min klinik. Det fick till resultat att ”Oj, vad många de är där på geriatriken”. Så småningom ledde jag åtta avdelningar på Huddinge sjukhus från att ha startat med en avdelning 10 år tidigare.

Hälsoekonomin har alltid funnits med som underlag till Bengts vägval för klinikerna. Tillsammans med kollegor som är duktiga på att göra dessa beräkningar, tog han fram siffror för att övertyga ledningen att följa hans idéer. Det strategiska tänkandet har också bidragit till läkemedelsutveckling inom Alzheimers sjukdom och inte minst att starta upp och leda många samarbeten. Samarbeten som inte bara satt geriatriken på kartan, i Sverige och internationellt. De har också fört forskningen på området längre fram än vad den varit annars.
– European Alzheimer Disease Consortium var jag med om att initiera och har lett konsortiet i 19 år. Det har varit oerhört värdefullt för forskningen på området i Europa. Hittills har vi haft möten i 38 olika städer. Hoppas att det lever kvar nu när jag lämnar ledarpositionen. Dessutom har han varit med och startat vad som i dag är världens största kongress inom Alzheimer, AAIC (Alzheimer’s Association International Conferences).

JAKTEN PÅ EFFEKTIVA LÄKEMEDEL GÅR VIDARE
Det talas om en kommande epidemi inom Alzheimers sjukdom och antalet personer som insjuknar stiger för varje år. Bengt har i allra högsta grad varit med och drivit på läkemedelsutvecklingen. Han minns när han började inom geriatriken att det inte fanns mycket i läkemedelsväg att erbjuda patienterna. Utvecklingen gick därefter framåt och han var med och tog fram den första generationens läkemedel mot Alzheimer, bland andra Memantine. Men fler alternativ behövs och det är här Bengt lägger sitt forskningsfokus i dag. Han håller ett högt tempo i sitt laboratorium som i dag finns i helt nya lokaler på Karolinska Universitetssjukhusets område i Solna. Bengt har haft sin bas i Stockholm sedan 1987, då representanter för Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet ringde och ville värva honom från Umeå.
– Jag var lite chockad när jag kom till Huddinge. Det var ju bara ett sjukhus medan miljön i Umeå såg helt annorlunda ut rent akademiskt. Umeå var också en stad som underlättade familjelivet, då det var nära till allt.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Nya insikter om sjukdomsprocessen hjälper oss förstå Alzheimers komplexitet

Läs mer...

Forskning ska ha en tydlig och kort väg till klinisk nytta

Läs mer...

Tarmflorans roll för Alzheimers sjukdom

Läs mer...