Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Minskad risk för alzheimer hos kulturellt aktiva

Att hålla igång hjärnan med kulturella aktiviteter och att vara fysiskt aktiv i medelåldern kan minska risken att drabbas av demens senare i livet.

Läs mer...

​Nytt forskningsinstitut för hjärnhälsa

Professor Miia Kivipelto och docent Maris Hartmanis står bakom initiativet till det nya forskningsinstitutet för hjärnhälsa, Fingers Brain Health Institute. Institutet kommer att lokaliseras till och samarbeta med Stockholms Sjukhem.

Läs mer...

Hälsoekonomisk bedömning av Onpattro vid ärftlig transtyretinamyloidos också kallad Skelleftesjukan

Hälsoekonomisk bedömning av Onpattro vid ärftlig transtyretinamyloidos också kallad Skelleftesjukan

Läs mer...

Intellektet viktigt för överlevnad vid Parkinson

Den kognitiva förmågan, det vill säga tänkandet, har större betydelse för överlevnaden vid Parkinsons sjukdom än vad som tidigare har antagits. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Läs mer...

Nationella riktlinjer för epilepsivården klara

Idag, på den internationella epilepsidagen, publiceras slutversionen av Socialstyrelsens första nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. De ska göra att personer med epilepsi utreds, följs upp bättre och får tillgång till avancerad utredning och behandling.

Läs mer...

Fettrik diet alternativ behandling för barn med svår epilepsi

Cirka en tredjedel av alla barn med epilepsi svarar inte tillräckligt bra på läkemedelsbehandling. På Akademiska barnsjukhuset finns sedan ett år kostbehandling som ett behandlingsalternativ. Det handlar om en diet med mycket fett och väldigt lite kolhydrater och protein som syftar till att ändra kroppens energiomsättning för att minska anfallen.

Läs mer...

Artiklar

Framtiden lovande för neurologistrokeenheten på Östersunds sjukhus

Med mobilt stroketeam, telemedicinska ronder och regionaliserad läkarutbildning klarar neurologi-strokeenheten på Östersunds sjukhus utmaningen att arbeta i ett glesbygdslän. Bland annat har patientnöjdheten ökat rejält under de senaste åren.

Ett automatiskt verktyg för analys av blodflödet i hjärnan

Med hjälp av en ”sannolikhetsatlas” som beskriver var i hjärnan olika blodkärl finns, går det att automatiskt analysera en stor del av hjärnans blodflöde som kan ses med magnetkamera. Därmed kan man snabbare avgöra vilken behandling som bör sättas in vid kärlsjukdom. Det visas i en ny avhandling, som sammanfattas i denna artikel av Tora Dunås, tidigare doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Hur mår neurologen?

De senaste åren har arbetsrelaterad ohälsa hos läkare uppmärksammats allt mer. Sjukskrivningar av psykiatrisk orsak ökar. En studie från Stockholms universitet (Bejerot 2011) fann att en rad arbetsmiljöfaktorer associerade med utmattningssyndrom försämrats för läkarkåren sedan 1990-talet. Allt färre läkare upplever stöd från ledningen, möjlighet att påverka och balans mellan arbete och fritid. Studier av utbrändhet bland amerikanska läkare kan ge insikter för att motverka denna utveckling även i Sverige, menar Johan Zelano, specialist i neurologi och vice ordförande i Svenska neurologföreningen.

Undersökning av dopaminsystemet i Parkinsons sjukdom med hjälp av HJÄRNAVBILDNING

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att med PET-kamera undersöka dopaminsystemet hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden, som mäter nivåerna av proteinet dopamintransportören, skulle kunna förbättra diagnostiseringen av Parkinsons sjukdom. Läs mer om metoden i denna artikel av Andrea Varrone, universitetslektor, och Per Svenningsson, professor, båda vid Karolinska Institutet.

Nya material ger mjuka elektroder

Ett nytt elektriskt ledande material, mjukt som mänsklig vävnad, töjbart och med en ledningsförmåga som är stabil över lång tid – och som kan användas inuti kroppen för att exempelvis behandla epilepsi eller styra proteser med nervsignaler. Detta är något forskargruppen Mjuk Elektronik strävar efter att ta fram. Klas Tybrandt, docent och forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, beskriver vad man åstadkommit hittills.