Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Ny kylmetod skyddar hjärnan vid plötsligt hjärtstopp

Resultatet av en svenskledd internationell studie, finansierad av Hjärt-Lungfonden, visar att det är möjligt att säkert kyla ned hjärtstoppspatienter utanför sjukhus.

Läs mer...

Hur vår hjärna navigerar bland våra minnen

Forskare har länge inte funnit någon förklaring till varför den del av hjärnan som heter hippocampus både kan hjälpa oss att navigera i vår omgivning och skapa minnen av händelser – två uppgifter som verkar helt olika.

Läs mer...

Prisas för forskning kring stroke

Stipendiet går till Alexandra Olofsson, Luleå tekniska universitet, som genom sin forskning ökat möjligheterna för strokedrabbade vuxna att delta i aktiviteter utanför hemmet.

Läs mer...

Färre drabbas av stroke – kraftig minskning

Antalet fall av stroke har minskat kraftigt under de senaste åtta åren. Det visar nya siffror från kvalitetsregistret Riksstroke.

Läs mer...

Balansträning vid Parkinson är kostnadseffektivt

Balansträning för personer med Parkinsons sjukdom gav valuta för pengarna i en hälsoekonomisk studie utförd av Conran Joseph, postdoc i Erika Franzéns forskargrupp vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS).

Läs mer...

4, 8 miljoner för att studera biomarkörer för traumatisk hjärnskada

Med hjälp av metabolomikstudier – ett sätt att med en kemisk analys få information om tusentals molekyler involverade i cellernas ämnesomsättning – ska man identifiera biomarkörer kopplade till TBI.

Läs mer...

Artiklar

Hippokampus grindvaktarcell styr minne och inlärning

Forskare vid Uppsala universitet har funnit en grupp av nervceller som fungerar som grindvaktare och styr informationsflödet mellan hjärnans minnesregioner. Fynden ger oss mycket mer förståelse för en enskild komponent i minneskretsarna, och det ger hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimer sjukdom och demens. Läs mer i denna artikel av Klas Kullander, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Dysfagi – Sväljsvårigheter glöms bort i de nya strokeriktlinjerna

Dysfagi, det vill säga sväljsvårigheter, är ett potentiellt livshotande tillstånd som är vanligt efter stroke. Det är därför högst beklagligt och även oansvarigt att rekommendationer avseende behandlingsinsatser och beräkning av resursförstärkning inom dysfagiområdet saknas helt i Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Detta menar logopederna Margareta Gonzàlez Lindh, Gävle sjukhus, och Margareta Bülow, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Förflyttning och transportmöjligheter 5 år efter insjuknande i stroke

Fem år efter en stroke rapporterade en femtedel av personerna som deltog i en studie genomförd i Göteborg, problem med att röra sig utomhus och att transportera sig i samhället. Fysiska rörelsehinder/problem var den huvudsakliga orsaken till svårigheter att förflytta sig i samhället. Att träna förflyttning med olika transportmedel är ett viktigt mål vid rehabilitering för ökad självständighet och bibehållen delaktighet även efter stroke, konstaterar Hanna Persson och Helena Selander i denna artikel.

Persisterande foramen ovale vid kryptogen stroke – Ny rekommendation i nationella riktlinjer

Persisterande foramen ovale (PFO) är en vanlig anomali som finns hos 25 procent av befolkningen och som kan vara en orsak till kryptogen stroke, framför allt hos unga individer. Nya forskningsstudier visar att slutning av PFO tillsammans med behandling med antiaggregantia minskar risken för ny stroke jämfört med enbart medicinsk behandling. Resultaten gör att slutning nu rekommenderas inom 6 månader hos unga patienter med kryptogen stroke. Läs mer i denna artikel av Maria Lantz, neurolog och med dr, Tema Neuro, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Nya nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Socialstyrelsens nationella riktlinjer baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna syftar till att barn och vuxna med epilepsi i Sverige ska få en så god och jämlik vård som möjligt. Riktlinjerna ska också vara ett stöd vid beslut om prioriteringar och resursfördelning inom sjukvården. 2016 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram riktlinjer för vård vid epilepsi hos barn och vuxna. I denna artikel presenteras de centrala budskapen i remissversionen av de nya nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi.1 Riktlinjerna i sin helhet finns att läsa på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se.