Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Jubileum för att uppmärksamma framgångsrik forskning

I år är det 25 år sedan Västerbottens läns landsting startade sin forskning om ALS i Umeå. Därför arrangerar ALS forskargrupp vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus ett jubileum den 26 maj.

Läs mer...

Riskerna med Zinbryta överväger nyttan

MS-läkemedlet Zinbryta har återkallats från sjukhus och apotek och marknadsförs inte längre.

Läs mer...

Tillväxthormon kan ge nytt hopp för strokeöverlevare

Mindre trötthet och bättre återhämtning av kognitiva förmågor som inlärning och minne. Det kan bli effekter vid behandling med tillväxthormon efter en stroke.

Läs mer...

Hälften är långsiktigt fria från anfall efter epilepsikirurgi

Trots det växande antalet läkemedel mot epilepsi blir ca en tredjedel av patienterna inte anfallsfria [1]. För en del patienter med svårbehandlad fokal epilepsi är kirurgisk behandling med resektion av ett anfallsgenererande område en potentiellt botande behandling.

Läs mer...

Blodflödet i hjärnan kan visa på bäst behandling

Stört blodflöde förekommer vid många sjukdomar. Nu kan blodflödet i hjärnan analyseras automatiskt med ny kraftfull teknik, och bidra till ett snabbt beslut om läkemedel och kirurgi vid till exempel stroke.

Läs mer...

Aimovig (erenumab) godkänd av FDA för behandling prevention av migrän

Aimovig (erenumab) godkänd av FDA för behandling prevention av migrän FDA har godkänt AimovigTM (erenumab) för preventiv behandling […]

Läs mer...

Artiklar

Nationella lärandemål i neurologi: Från neurofobi till neurofili

Stora framsteg har gjorts inom neurologin. Det ställer ökade krav på grundläggande neurologisk kompetens hos alla kliniskt verksamma läkare både nyutexaminerade och mer erfarna inom alla kliniska specialiteter. För att förbereda kommande generationer av läkare på denna utveckling behöver undervisningen i neurologi stärkas redan under läkarnas grundutbildning. Ansvariga för grundutbildningen inom neurologi vid landets sju universitet har arbetat fram nationella lärandemål, som stöd för läkarstudenter.

Blodmarkörer för hjärnskada påvisar nervcellspåverkan vid kirurgi och anestesi

Under de senaste åren har stora framsteg gjorts avseende högkänsliga mätmetoder för proteinkvantifiering i kroppsvätskor. Två nyckelmarkörer för nervcellsskada kan nu mätas i vanliga blodprover. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Göteborgs universitet och University College London, samt klinisk kemist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar här om nya resultat som indikerar att vanlig generell anestesi kan leda till nervcells påverkan eller till och med nervcellsskada.

Trombektomi är möjlig upp till 24 timmar efter stroke. Om man väljer rätt patient.

År 2015 publicerades den epokgörande studien MR CLEAN1 som visade att trombektomi vid stroke i den främre cirkulationen fungerade inom upp till 6 timmar. Därefter har ytterligare studier bekräftat resultatet. En metaanalys av fem studier har visat att trombektomi inom 6 timmar av patienter med ocklusion av de stora kärlen i den främre cirkulationen är en högeffektiv behandling. Trombektomi innebär att dubbelt så många patienter kan få ett oberoende liv jämfört med de som enbart får trombolys. Sammantaget har detta inneburit att trombektomi inom 6 timmar har fått den högsta prioriteringen i de svenska strokeriktlinjerna. Under senaste året har det tillkommit ytterligare två trombektomistudier – DAWN och DEFUSE 3 – med ett utökat tidsfönster. De har visat att det i utvalda fall skulle kunna
fungera att behandla upp till 24 timmar efter insjuknandet. Erik Lundström, överläkare vid Neurologen, Akademiska sjukhuset, Uppsala, kommenterar i denna artikel dessa två artiklar och gör en personlig tolkning av vad det kan ha för betydelse för strokevården i Sverige.

Augmentation, en tickande bomb i behandlingen av RLS/WED?

Sedan tre dopaminagonister har erhållit godkännande för behandling av restless legs syndrome/Willis-Ekbom disease (RLS/WED) har förskrivningen i landet skjutit fart, men nu uppmärksammas alltmer en bekymmersam biverkan, nämligen augmentation eller överdoserings- RLS/WED. Om detta skriver här Jan Ulfberg, Sten Sevborn och Lena Leissner.

Molekylära kameleonter sätter Alzheimers sjukdom i nytt ljus

Upptäckter av forskare vid Linköping universitet visar att Alzheimerspatologi är mer komplex än man tidigare förstått och öppnar upp för utvecklingen av en mer avancerad molekylär diagnostik av Alzheimers sjukdom. Experimenten som genomfördes i samarbete med ett antal internationella forskargrupper, beskrivs i denna artikel av Peter Nilsson, professor i organisk kemi, och Per Hammarström, professor i proteinkemi, båda vid Linköpings universitet.