Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

NT-rådet premierar officiellt pris på läkemedel

NT-rådet rekommenderar regionerna att i första hand använda läkemedlet Emgality (galkanezumab) vid kronisk migrän. Det är första gången rådet premierar ett läkemedel som har ett officiellt pris.

Läs mer...

Kalix sjukhus är bäst i landet på strokevård

Personalen på Kalix sjukhus kan sträcka på sig lite extra nu. Sjukhuset har nämligen utsetts till Årets strokeenhet i Sverige.

Läs mer...

Ny data visar på att tidig behandling med Mayzent försenar funktionsnedsättning och har positiva effekter på kognition

Förbättringar i kognitiv bearbetningshastighet hos patienter med aktiv SPMS som behandlades med siponimod kunde visas i data från EXPAND studien 1

Läs mer...

Alzheimer Guiden hjälper patienten att få makt över sitt liv

I dag, måndag den 21 september, är det Internationella Alzheimerdagen. Region Skåne vill ge den som drabbas av sjukdomen verktyg att så länge som möjligt ha makt att forma sitt eget liv. Ett stöd i detta är Alzheimer Guiden.

Läs mer...

BAN2401 – Lovande Alzheimerbehandling prövas i studie på Akademiska

Ännu finns inget botemedel eller behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom, endast symtomlindrande läkemedel. Som ett av fyra svenska universitetssjukhus medverkar Akademiska i den globala CLARITY-studien, där man utvärderar om en monoklonal antikropp, BAN2401, kan bromsa symptom och förändringar i hjärnan, vilket lyfts fram med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

Läs mer...

Nya säkerhets- och effektdata för Biogens MS portfölj presenteras på ACTRIMS-ECTRIMS

Nya data från en pågående fas 3 studie ger en tydligare bild av effekt och förbättrad GI tolerabilitet […]

Läs mer...

Artiklar

Hjärnfonden finansierar forskning om hjärnan och dess sjukdomar

Sedan starten 1994 har Hjärnfonden delat ut mer än en halv miljard kronor till forskning och information om hjärnan. Visionen är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan.

Hur kan vi utföra rätt rörelse i precis rätt ögonblick?

Alla som spelar ett instrument som till exempel piano vet att det krävs mycket för att i snabb följd få till en mängd väldigt fint avstämda rörelser i rätt sekvens.. Man måste röra fingrarna till rätt tangent, lyssna för att ha koll på tempot och ljudstyrkan, iaktta känslan i fingertopparna för att kunna slå an tangenterna med rätt kraft i precis rätt ögonblick och sedan också släppa upp dem i rätt bråkdels sekund igen. Det är alltså väldigt mycket man kontinuerligt och parallellt måste ta hänsyn till för att varje tangentslag ska stämma. Hur klarar hjärnan av att lösa så många så komplexa uppgifter med så hög hastighet? Yvonne Johansson, postdoktor vid Karolinska Institutet, har studerat detta och förklarar i denna artikel.

SYNAPTOTAGMIN 13 verkar nervskyddande i ALS och spinal muskelatrofi

I sjukdomarna amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinal muskelatrofi är det de motoriska nervcellerna (motorneuron) som styr all vår skelettmuskulatur som förloras, vilket leder till en dödlig förlamning. Dock är inte alla motorneuron lika känsliga för de patologiska processerna i dessa allvarliga sjukdomar. De okulomotoriska motorneuronen som styr ögats muskulatur är av okänd anledning mycket motståndskraftiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Universitet i Milano i detalj studerat dessa nervceller för att förstå de bakomliggande orsakerna för deras motståndskraft och har sedan använt denna kunskap för att skydda känsliga nervceller. De identifierade en gen, Synaptotagmin 13 (SYT13), med hög aktivitet i okulomotoriska motorneuron, och som kan användas för att skydda känsliga nervceller från nedbrytning. Genterapiexperiment i musmodeller av dessa sjukdomar visade lovande resultat med förlängd livslängd hos djuren. Eva Hedlund, docent och forskningsledare, ger här en bakgrund till studien.

Fosforylerat tau och totalt tau i cerebrospinalvätska vid Alzheimers sjukdom

Forskare vid Skånes universitetssjukhus (Verksamhetsenhet Minnessjukdomar i Malmö) har studerat vilket samband som finns mellan biomarkörer i cerebrospinalvätska och behandlingsrespons och progressionshastighet i Alzheimers sjukdom. Läs mer om resultaten i denna artikel av Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap och statistiker vid Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet.

Belastade sjukhus ger sämre vård för strokedrabbad

Stroke är en allvarlig sjukdom som kan få svåra konsekvenser för den som drabbats. Effektiv behandling finns, men en rad olika omständigheter bidrar till att resultaten påverkas. Detta har David Darehed, ST-läkare i Neurologi på Sunderby sjukhus, utforskat i sin doktorsavhandling vid Umeå universitet.