Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Implanterade inkapslade celler minskar antalet epileptiska anfall

Forskare vid Lunds universitet har i djurstudier utvecklat en metod för målriktad behandling av temporallobsepilepsi, som är den vanligaste formen av epilepsi hos vuxna. Genom att operera in en kapsel innehållande genetiskt modifierade celler i hjärnan på råttor med temporallobsepilepsi, kunde forskarna minska antalet epileptiska anfall i djuren. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gene Therapy.

Läs mer...

Aimovig ingår i högkostnadsskyddet med begränsning

Begränsningen innebär att läkemedlet endast subventioneras för patienter med kronisk migrän som inte haft effekt av eller inte tolererat minst två olika förebyggande läkemedelsbehandlingar.

Läs mer...

Farligast att få stroke i Kalmar och Dalarna!

Farligast att få stroke i Kalmar och Dalarna! I nyligen publicerad statistik från Socialstyrelsen visar på att Kalmar […]

Läs mer...

Senaste rönen inom neurotrauma i fokus på konferens i Lund

Akuta hjärn- och ryggmärgsskador ökar i världen. I västvärlden är akuta hjärnskador den främsta orsaken till död eller invaliditet bland unga. De senaste rönen inom neurotrauma kommer nu att presenteras vid en europeisk konferens i Lund den 13-14 december.

Läs mer...

11 nya gener kopplade till epilepsi

En ny forskningsstudier som publicerats i Nature Communications ökar kunskapen om de biologiska orsakerna bakom epilepsi och kan också ge kunskaper som bidrar till utvecklingen av nya behandlingar för tillståndet, skriver Lifescience Sweden.

Läs mer...

Ny metod för att studera ALS bättre

Vid nervsjukdomen ALS dör de motoriska nervcellerna, motorneuronen, vilket orsakar förlamning. Men långt innan motorneuronen dör förlorar de kontakten med musklerna, då deras utskott, axonerna, förtvinar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tagit fram en ny metod som radikalt förbättrar möjligheterna att undersöka axoner och på så sätt bättre förstå sjukdomsutvecklingen vid ALS, allt beskrivet i den vetenskapliga tidskriften Stem Cell Reports.

Läs mer...

Artiklar

Framtiden lovande för neurologistrokeenheten på Östersunds sjukhus

Med mobilt stroketeam, telemedicinska ronder och regionaliserad läkarutbildning klarar neurologi-strokeenheten på Östersunds sjukhus utmaningen att arbeta i ett glesbygdslän. Bland annat har patientnöjdheten ökat rejält under de senaste åren.

Ett automatiskt verktyg för analys av blodflödet i hjärnan

Med hjälp av en ”sannolikhetsatlas” som beskriver var i hjärnan olika blodkärl finns, går det att automatiskt analysera en stor del av hjärnans blodflöde som kan ses med magnetkamera. Därmed kan man snabbare avgöra vilken behandling som bör sättas in vid kärlsjukdom. Det visas i en ny avhandling, som sammanfattas i denna artikel av Tora Dunås, tidigare doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Hur mår neurologen?

De senaste åren har arbetsrelaterad ohälsa hos läkare uppmärksammats allt mer. Sjukskrivningar av psykiatrisk orsak ökar. En studie från Stockholms universitet (Bejerot 2011) fann att en rad arbetsmiljöfaktorer associerade med utmattningssyndrom försämrats för läkarkåren sedan 1990-talet. Allt färre läkare upplever stöd från ledningen, möjlighet att påverka och balans mellan arbete och fritid. Studier av utbrändhet bland amerikanska läkare kan ge insikter för att motverka denna utveckling även i Sverige, menar Johan Zelano, specialist i neurologi och vice ordförande i Svenska neurologföreningen.

Undersökning av dopaminsystemet i Parkinsons sjukdom med hjälp av HJÄRNAVBILDNING

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att med PET-kamera undersöka dopaminsystemet hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden, som mäter nivåerna av proteinet dopamintransportören, skulle kunna förbättra diagnostiseringen av Parkinsons sjukdom. Läs mer om metoden i denna artikel av Andrea Varrone, universitetslektor, och Per Svenningsson, professor, båda vid Karolinska Institutet.

Nya material ger mjuka elektroder

Ett nytt elektriskt ledande material, mjukt som mänsklig vävnad, töjbart och med en ledningsförmåga som är stabil över lång tid – och som kan användas inuti kroppen för att exempelvis behandla epilepsi eller styra proteser med nervsignaler. Detta är något forskargruppen Mjuk Elektronik strävar efter att ta fram. Klas Tybrandt, docent och forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, beskriver vad man åstadkommit hittills.