Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Miljonanslag från Michael J. Fox Foundation för att ställa bättre diagnos vid Parkinson

Nu får forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet närmare sju miljoner kronor från Michael J Fox Foundation för att utveckla en bildteknik som mer exakt kan upptäcka och följa utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

Läs mer...

Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder

Alzheimers sjukdom är svårdiagnosticerad vilket kan försvåra möjligheten att ge bästa möjliga behandling och vård.

Läs mer...

Alzheimer saknar samband med diabetes

Diabetes har inget samband med Alzheimers sjukdom. Det visar ny forskning i Region Skåne. Ingen av de påstådda riskfaktorer som högt blodtryck och diabetes har samband med Alzheimer.

Läs mer...

​Ny forskning om läkemedel mot ALS

Ett genombrott för ALS-forskning kan vara på gång. En studie vid bland annat Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet har visat positiva resultat på ALS-patienter som fått testa ny genterapi.

Läs mer...

Antidepressivt läkemedel förbättrar inte återhämtningen efter stroke

Det antidepressiva läkemedlet fluoxetin har föreslagits förbättra hjärnans återhämtning efter akut stroke. Men nu visar resultat från en stor randomiserad studie med strokepatienter från 35 sjukhus i Sverige att läkemedlet inte har någon sådan effekt.

Läs mer...

Nytt globalt Fas 3-program initieras med BAN2401 i preklinisk asymtomatisk Alzheimers sjukdom

Programmet kommer att utvärdera effekten av BAN2401 vid preklinisk asymtomatisk Alzheimers sjukdom,  hos individer med normal kognitiv funktion som har förhöjda nivåer av amyloid-beta i hjärnan.

Läs mer...

Artiklar

Hur kan vi utföra rätt rörelse i precis rätt ögonblick?

Alla som spelar ett instrument som till exempel piano vet att det krävs mycket för att i snabb följd få till en mängd väldigt fint avstämda rörelser i rätt sekvens.. Man måste röra fingrarna till rätt tangent, lyssna för att ha koll på tempot och ljudstyrkan, iaktta känslan i fingertopparna för att kunna slå an tangenterna med rätt kraft i precis rätt ögonblick och sedan också släppa upp dem i rätt bråkdels sekund igen. Det är alltså väldigt mycket man kontinuerligt och parallellt måste ta hänsyn till för att varje tangentslag ska stämma. Hur klarar hjärnan av att lösa så många så komplexa uppgifter med så hög hastighet? Yvonne Johansson, postdoktor vid Karolinska Institutet, har studerat detta och förklarar i denna artikel.

SYNAPTOTAGMIN 13 verkar nervskyddande i ALS och spinal muskelatrofi

I sjukdomarna amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinal muskelatrofi är det de motoriska nervcellerna (motorneuron) som styr all vår skelettmuskulatur som förloras, vilket leder till en dödlig förlamning. Dock är inte alla motorneuron lika känsliga för de patologiska processerna i dessa allvarliga sjukdomar. De okulomotoriska motorneuronen som styr ögats muskulatur är av okänd anledning mycket motståndskraftiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Universitet i Milano i detalj studerat dessa nervceller för att förstå de bakomliggande orsakerna för deras motståndskraft och har sedan använt denna kunskap för att skydda känsliga nervceller. De identifierade en gen, Synaptotagmin 13 (SYT13), med hög aktivitet i okulomotoriska motorneuron, och som kan användas för att skydda känsliga nervceller från nedbrytning. Genterapiexperiment i musmodeller av dessa sjukdomar visade lovande resultat med förlängd livslängd hos djuren. Eva Hedlund, docent och forskningsledare, ger här en bakgrund till studien.

Fosforylerat tau och totalt tau i cerebrospinalvätska vid Alzheimers sjukdom

Forskare vid Skånes universitetssjukhus (Verksamhetsenhet Minnessjukdomar i Malmö) har studerat vilket samband som finns mellan biomarkörer i cerebrospinalvätska och behandlingsrespons och progressionshastighet i Alzheimers sjukdom. Läs mer om resultaten i denna artikel av Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap och statistiker vid Enheten för klinisk minnesforskning, Lunds universitet.

Belastade sjukhus ger sämre vård för strokedrabbad

Stroke är en allvarlig sjukdom som kan få svåra konsekvenser för den som drabbats. Effektiv behandling finns, men en rad olika omständigheter bidrar till att resultaten påverkas. Detta har David Darehed, ST-läkare i Neurologi på Sunderby sjukhus, utforskat i sin doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Var det värt ansträngningen? Äldre personers erfarenheter av att delta i en populationsstudie.

Longitudinella populationsstudier om äldres hälsa kan ge viktig information om äldre personers behov och en ökad förståelse av åldrandeprocessen. De flesta studier om äldre personers motiv för att tacka ja till att delta i dessa studier, eller varför de väljer att avsluta sitt deltagande, har en kvantitativ forskningsdesign. Även om dessa studier pekar på viktiga faktorer för rekrytering och studiebortfall, är kvalitativa studier som fokuserar på äldre personers erfarenhet av att delta i longitudinella populationsstudier väldigt få.