Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Ny spridningsväg för Alzheimers sjukdom upptäckt

Cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, enligt forskare vid Linköpings universitet.

Läs mer...

Alzheimerprojekt läggs ned

AstraZeneca och Eli Lilly avbryter fas III-studier med läkemedelskandidat för behandling av Alzheimers sjukdom

Läs mer...

​​​Rekordutdelning till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden delar ut 74.2 miljoner kronor till 110 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan stiftelsen grundades och Hjärnfonden fortsätter vara en av de viktigaste finansiärerna av svensk hjärnforskning.

Läs mer...

Alzheimerstudier med lanabecestat avbryts

En oberoende kommitté har kommit fram till att det är osannolikt att FAS-III studierna AMARANTH, vid tidig Alzheimers sjukdom, och DAYBREAK-ALZ, vid mild Alzheimers demens, möter sina primära endpoints.

Läs mer...

Läkemedelsverket föreslår att pregabalin klassas som narkotika

Ökat missbruk av pregabalin samtidigt som tullens och polisens beslag ökat kraftigt, är huvudanledningen till att Läkemedelsverket vill narkotikaklassa substansen.

Läs mer...

Ny behandling kan bromsa ärftlig amyloidos

Ett läkemedel som kan bromsa försämringen vid den så kallade Skelleftesjukan fått positivt utlåtande i EU.

Läs mer...

Artiklar

Nationella lärandemål i neurologi: Från neurofobi till neurofili

Stora framsteg har gjorts inom neurologin. Det ställer ökade krav på grundläggande neurologisk kompetens hos alla kliniskt verksamma läkare både nyutexaminerade och mer erfarna inom alla kliniska specialiteter. För att förbereda kommande generationer av läkare på denna utveckling behöver undervisningen i neurologi stärkas redan under läkarnas grundutbildning. Ansvariga för grundutbildningen inom neurologi vid landets sju universitet har arbetat fram nationella lärandemål, som stöd för läkarstudenter.

Blodmarkörer för hjärnskada påvisar nervcellspåverkan vid kirurgi och anestesi

Under de senaste åren har stora framsteg gjorts avseende högkänsliga mätmetoder för proteinkvantifiering i kroppsvätskor. Två nyckelmarkörer för nervcellsskada kan nu mätas i vanliga blodprover. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Göteborgs universitet och University College London, samt klinisk kemist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar här om nya resultat som indikerar att vanlig generell anestesi kan leda till nervcells påverkan eller till och med nervcellsskada.

Trombektomi är möjlig upp till 24 timmar efter stroke. Om man väljer rätt patient.

År 2015 publicerades den epokgörande studien MR CLEAN1 som visade att trombektomi vid stroke i den främre cirkulationen fungerade inom upp till 6 timmar. Därefter har ytterligare studier bekräftat resultatet. En metaanalys av fem studier har visat att trombektomi inom 6 timmar av patienter med ocklusion av de stora kärlen i den främre cirkulationen är en högeffektiv behandling. Trombektomi innebär att dubbelt så många patienter kan få ett oberoende liv jämfört med de som enbart får trombolys. Sammantaget har detta inneburit att trombektomi inom 6 timmar har fått den högsta prioriteringen i de svenska strokeriktlinjerna. Under senaste året har det tillkommit ytterligare två trombektomistudier – DAWN och DEFUSE 3 – med ett utökat tidsfönster. De har visat att det i utvalda fall skulle kunna
fungera att behandla upp till 24 timmar efter insjuknandet. Erik Lundström, överläkare vid Neurologen, Akademiska sjukhuset, Uppsala, kommenterar i denna artikel dessa två artiklar och gör en personlig tolkning av vad det kan ha för betydelse för strokevården i Sverige.

Augmentation, en tickande bomb i behandlingen av RLS/WED?

Sedan tre dopaminagonister har erhållit godkännande för behandling av restless legs syndrome/Willis-Ekbom disease (RLS/WED) har förskrivningen i landet skjutit fart, men nu uppmärksammas alltmer en bekymmersam biverkan, nämligen augmentation eller överdoserings- RLS/WED. Om detta skriver här Jan Ulfberg, Sten Sevborn och Lena Leissner.

Molekylära kameleonter sätter Alzheimers sjukdom i nytt ljus

Upptäckter av forskare vid Linköping universitet visar att Alzheimerspatologi är mer komplex än man tidigare förstått och öppnar upp för utvecklingen av en mer avancerad molekylär diagnostik av Alzheimers sjukdom. Experimenten som genomfördes i samarbete med ett antal internationella forskargrupper, beskrivs i denna artikel av Peter Nilsson, professor i organisk kemi, och Per Hammarström, professor i proteinkemi, båda vid Linköpings universitet.