Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Så sprids giftigt protein vid alzheimer

Det är den giftiga varianten av proteinet tau som tros vara orsaken till att nervceller i hjärnan dör vid Alzheimers sjukdom. Nu visar en ny studie att spridningen av giftigt tau i hjärnan hos äldre människor sker via kopplingen mellan nervcellerna och att det är proteinet beta-amyloid som påverkar och underlättar spridningen av tau.

Läs mer...

IRLAB:s Fas IIb/III-studie vid Parkinsons sjukdom inriktas mot god rörelseförmåga

När mesdopetam gavs i tillägg till vanliga Parkinsonmediciner i fas II-studie upplevde patienterna betydligt längre perioder av god daglig rörlighet utan ofrivilliga besvärande överrörelser.

Läs mer...

Nya data för Spinraza bekräftar bibehållen effekt och säkerhet över tid för ett brett spektrum av patienter med spinal muskel atrofi

Behandling med Spinraza förbättrade eller stabiliserade motoriska funktioner hos olika typer av patienter, inklusive unga vuxna. Den långsiktiga säkerhetsprofilen var densamma för ett brett spektrum av åldrar och typer av SMA.

Läs mer...

Positiva resultat från förlängd fas II-prövning av evobrutinib i tablettform vid multipel skleros

Evobrutinib är den första BTK-hämmaren som visar hög och varaktig effekt vid multipel skleros under längre tid - 108 veckor. I den här studien har tiden förlängts för att kunna studera varaktig effekt och säkerhet.

Läs mer...

Första genterapin mot spinal muskelatrofi godkänd i Europa

Idag blev Zolgensma (onasemnogene abeparvovec), den första genterapin mot spinal muskelatrofi (SMA), villkorat godkänd för behandling av SMA typ 1 hos barn upp till 21 kg och för barn som har mutation i båda allelerna av SMN1-genen och upp till tre kopior av SMN2-genen. Behandlingen har visat kliniskt signifikant effekt både innan symptom har uppträtt och när väl symptom dyker upp vid SMA typ 1. Detta inkluderar förlängd komplikationsfri överlevnad och manifestering av motoriska milstolpar som aldrig tidigare har kunnat uppnås vid SMA och som hittills har varit bibehållna upp till 5 år.

Läs mer...

Ny metod kan ge unik insikt i den mänskliga hjärnans utveckling

Stamcellsforskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny forskningsmodell av den tidiga fosterhjärnan. Syftet med modellen är att kunna studera de allra tidigaste stadierna av den mänskliga hjärnan för att förstå hur olika regioner i hjärnan bildas.

Läs mer...

Artiklar

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Intresset för parasport fortsätter att öka och de Paralympiska spelen är numera ett av världens största idrottsevenemang. Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evidensbaserade förebyggande program. I ett nytt avhandlingsarbete från Lunds universitet påvisas det att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är ett vanligt förekommande bekymmer hos svenska elitaktiva paraidrottare.

Kardiovaskulär sjukdom och diabetes typ II som riskfaktorer för kognitiv sjukdom

Alzheimers sjukdom är fortfarande ett olöst pussel. Vi har ingen botande behandling och förutom hög ålder och en genetisk koppling så vet vi inte riktigt vad som orsakar sjukdomen. Nu läggs allt mer forskning på att förbättra diagnostiken och att hitta behandlings – bara riskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Skulle vi kunna hitta orsakerna till sjukdomen, behandla dessa och på så sätt förebygga att vi ens får Alzheimers? Läs mer i denna artikel av Keivan Javanshiri och Mattias Haglund.

Bemöta personer med demens

Hur kan vi hjälpa personer med demens att behålla sin värdighet och självkänsla när minnet sviker, det är svårt att hitta, att känna igen folk och föremål, att förstå och förklara sig. Hur kan vi hjälpa personer som missförstår, är rädda och misstänksamma och inte har insikt om sitt eget sjukdomstillstånd. Några goda råd får du i denna artikel av Dagny Vikström, leg. arbetsterapeut, som efter pensionen fortsatt att ge föreläsningar inom demens.

Kollapsande kärl i halsen när vi står upp

Det är sedan tidigare känt att vener i halsen faller ihop, eller ”kollapsar”, när vi ställer oss upp från en liggande till en upprätt kroppsposition. Forskning från Umeå har nu visat att denna kollaps kan spela en avgörande roll i regleringen av trycket i hjärnan i denna position. Detta samband kan ha betydelse för diverse neurologiska sjukdomar där misstankar om en störning i hjärntrycket föreligger, och kan även bidra med viktig kunskap för att förstå de synrubbningar som drabbar astronauter efter längre vistelser i tyngdlöshet. Läs mer i
denna artikel av Petter Holmlund, Umeå universitet.

Genetik vid multipel skleros – tidigare lärdomar och nya data

I den kliniska vardagen, och särskilt när man diskuterar med personer som just fått diagnosen multipel skleros (MS), är en vanlig fråga om sjukdomen är ärftlig. Det är då inte helt lätt att ge ett väldigt distinkt svar eftersom sjukdomen tillhör gruppen komplexa sjukdomar där det inte är en enskild faktor som är orsakande, utan många, ofta samverkande faktorer, både genetiskt predisponerande och livsstils-/miljöfaktorer, som dessutom ofta samverkar. Den här översikten av Tomas Olsson syftar till att ge en beskrivning av vad vi vet i dag om
genetiken vid MS, hur det ska hanteras i den kliniska vardagen och hur vi på sikt kan använda genetiska data för att bättre förstå sjukdomen och kanske också bidra till att utveckla nya mer precisa behandlingar vid MS.