Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Farligast att få stroke i Kalmar och Dalarna!

Farligast att få stroke i Kalmar och Dalarna! I nyligen publicerad statistik från Socialstyrelsen visar på att Kalmar […]

Läs mer...

Senaste rönen inom neurotrauma i fokus på konferens i Lund

Akuta hjärn- och ryggmärgsskador ökar i världen. I västvärlden är akuta hjärnskador den främsta orsaken till död eller invaliditet bland unga. De senaste rönen inom neurotrauma kommer nu att presenteras vid en europeisk konferens i Lund den 13-14 december.

Läs mer...

11 nya gener kopplade till epilepsi

En ny forskningsstudier som publicerats i Nature Communications ökar kunskapen om de biologiska orsakerna bakom epilepsi och kan också ge kunskaper som bidrar till utvecklingen av nya behandlingar för tillståndet, skriver Lifescience Sweden.

Läs mer...

Ny metod för att studera ALS bättre

Vid nervsjukdomen ALS dör de motoriska nervcellerna, motorneuronen, vilket orsakar förlamning. Men långt innan motorneuronen dör förlorar de kontakten med musklerna, då deras utskott, axonerna, förtvinar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tagit fram en ny metod som radikalt förbättrar möjligheterna att undersöka axoner och på så sätt bättre förstå sjukdomsutvecklingen vid ALS, allt beskrivet i den vetenskapliga tidskriften Stem Cell Reports.

Läs mer...

Ny undersökning visar på stora brister i epilepsivården

Personer med epilepsi får inte den vård de behöver och bristande anfallskontroll och biverkningar av medicineringen är ett stort problem.

Läs mer...

Antalet strokefall fortsätter att minska

Antalet personer som drabbas av stroke fortsätter att minska. 2017 insjuknade cirka 25 800 personer, vilket är ungefär 600 färre än 2016, visar statistik från Socialstyrelsen. Även dödligheten i sjukdomen minskar, men det finns regionala skillnader.

Läs mer...

Artiklar

Hippokampus grindvaktarcell styr minne och inlärning

Forskare vid Uppsala universitet har funnit en grupp av nervceller som fungerar som grindvaktare och styr informationsflödet mellan hjärnans minnesregioner. Fynden ger oss mycket mer förståelse för en enskild komponent i minneskretsarna, och det ger hopp om att kunna motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimer sjukdom och demens. Läs mer i denna artikel av Klas Kullander, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Dysfagi – Sväljsvårigheter glöms bort i de nya strokeriktlinjerna

Dysfagi, det vill säga sväljsvårigheter, är ett potentiellt livshotande tillstånd som är vanligt efter stroke. Det är därför högst beklagligt och även oansvarigt att rekommendationer avseende behandlingsinsatser och beräkning av resursförstärkning inom dysfagiområdet saknas helt i Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Detta menar logopederna Margareta Gonzàlez Lindh, Gävle sjukhus, och Margareta Bülow, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Förflyttning och transportmöjligheter 5 år efter insjuknande i stroke

Fem år efter en stroke rapporterade en femtedel av personerna som deltog i en studie genomförd i Göteborg, problem med att röra sig utomhus och att transportera sig i samhället. Fysiska rörelsehinder/problem var den huvudsakliga orsaken till svårigheter att förflytta sig i samhället. Att träna förflyttning med olika transportmedel är ett viktigt mål vid rehabilitering för ökad självständighet och bibehållen delaktighet även efter stroke, konstaterar Hanna Persson och Helena Selander i denna artikel.

Persisterande foramen ovale vid kryptogen stroke – Ny rekommendation i nationella riktlinjer

Persisterande foramen ovale (PFO) är en vanlig anomali som finns hos 25 procent av befolkningen och som kan vara en orsak till kryptogen stroke, framför allt hos unga individer. Nya forskningsstudier visar att slutning av PFO tillsammans med behandling med antiaggregantia minskar risken för ny stroke jämfört med enbart medicinsk behandling. Resultaten gör att slutning nu rekommenderas inom 6 månader hos unga patienter med kryptogen stroke. Läs mer i denna artikel av Maria Lantz, neurolog och med dr, Tema Neuro, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Nya nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Socialstyrelsens nationella riktlinjer baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna syftar till att barn och vuxna med epilepsi i Sverige ska få en så god och jämlik vård som möjligt. Riktlinjerna ska också vara ett stöd vid beslut om prioriteringar och resursfördelning inom sjukvården. 2016 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram riktlinjer för vård vid epilepsi hos barn och vuxna. I denna artikel presenteras de centrala budskapen i remissversionen av de nya nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi.1 Riktlinjerna i sin helhet finns att läsa på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se.