Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Bo Norrving får norskt neuro-forskningspris

Bo Norrving, professor vid Lunds Universitet och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus, har tilldelats Monrad-Krohn priset för år 2019.

Läs mer...

Genvarianter kan påverka återhämtning efter stroke

Dina gener kan ha betydelse inte bara för risken att drabbas av stroke, utan sannolikt även för hur bra du sedan återhämtar dig. Göteborgs universitet har haft en ledande roll i det internationella samarbete där forskare för första gången identifierat vanliga genvarianter som är kopplade till förmågan att återhämta sig efter ischemisk stroke.

Läs mer...

Uppsala universitet värd för internationellt möte inom translationell medicin

I januari 2018 blev Sverige som tolfte land fullvärdig medlem i European Infrastructure for Translational Medicine en europeisk forskningsinfrastruktur för translationell medicin som utgör en helt ny arena för utveckling av medicinska behandlingar och verktyg.

Läs mer...

Öppen plattform för forskare ska frigöra prekliniska molekylers potential

opnMe.com är en centraliserad plattform som lanseras av Boehringer Ingelheim. Den ger forskare tillgång till flera förstklassiga verktygsmolekyler som dessutom stöds av ett omfattande informationspaket.

Läs mer...

Ny metod att minska risken för depression vid demens prövas i Sverige

Många som drabbas av demens överger onödigt snabbt sina vardagsaktiviteter, vilket i sin tur påskyndar en redan ökad risk för depression.

Läs mer...

Hur påverkas livet av Duchennes muskeldystrofi?

Neurofonden ger stöd till en forskningsstudie med syftet att undersöka hur de kognitiva och beteendemässiga funktionerna är påverkade för personer med Duchennes muskeldystrofi. Ansvarig för studien är Jonas Gillenstrand, doktorand och legitimerad psykolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Läs mer...

Artiklar

Framtidens journal – vän eller fiende?

Ännu är det på de flesta håll lite i sin linda, men runt om i landet pågår en stor förändring av sjukvårdens sätt att hantera information. De allra flesta är nog överens om att det är på tiden att vissa av våra system byts ut. På ytan kan det också se ut som att det bara är några program som ska bytas – istället för att klicka här ska vi klicka där – men bakom kulisserna är det en stor förändring av vad som görs, men framför allt av vad som kan göras. Men vart är vi egentligen på väg, och vem är det som kör? Läs mer i denna artikel av Anna Rossander, läkare och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet.

Följsamhet till medicinering vid Parkinsons sjukdom – Varför gör inte patienten som jag ordinerar?

Bristande följsamhet till medicinering är ett generellt problem, men är särskilt påtagligt vid läkemedelsbehandling av Parkinsons sjukdom. Detta kan leda till sämre effekt, sämre livskvalitet och ökande sjukvårdskostnader. Läs mer i denna artikel av Johan Lökk, professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Bättre behandlad Alzheimers sjukdom kan öka tiden att bo hemma

Personer med Alzheimers sjukdom kommer ofta att med tiden behöva flytta till särskilt boende för att få vård och omsorg. I en nyligen publicerad studie har man för första gången studerat sambandet mellan tid till särskilt boende och hur alzheimerpatienter svarar på sin behandling. Carina Wattmo, doktor i medicinsk vetenskap, bidrar här med en sammanfattning av studien.

Ekonomiska fördelar med poliklinisk neurologiverksamhet

Bredd, prestigelöshet och nyfikenhet är några av de ord som återkommer när de anställda på neurologmottagningen i Gävle sjukhus förklarar varför de trivs så bra på sin arbetsplats.

Nyupptäckt sjukdomsmekanism vid ALS – prionliknande spridning av proteinaggregat

En ny mekanism för hur den neurodegenerativa sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros) utvecklas har upptäckts av ALS-gruppen vid Umeå universitet. Proteinet SOD1 (Superoxiddismutas-1) felveckas och bildar aggregat i det centrala nervsystemet (CNS). Dessa aggregat sprider sig sedan i CNS via så kallad templatstyrd spridning, det vill säga det felveckade proteinet provocerar andra nativa proteiner av samma sort att anta samma felaktiga och patologiska struktur. Aggregatbildningen kan direkt kopplas till sjukdomsutveckling i de transgena försöksdjur som använts i studierna. Detta visas i en nyligen publicerad avhandling1 av Johan Bergh, leg. läkare och doktor vid institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet.