Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Ät näringsrik mat för att undvika onödiga vårdkontakter

Näringsintaget viktig faktor för att undvika onödiga vårdkontakter: Världsparkinsondagen uppmärksammas med Parkinsonpodden Special om mat och nutrition.

Läs mer...

Akut stroke behandlas bättre med koll redan i ambulansen

Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter med akut stroke redan i ambulansen leder till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande. Det visar en studie från Karolinska Institutet. Triagesystemet har använts i Region Stockholm sedan 2017.

Läs mer...

Återställd rörlighet och känsel hos råttor efter stroke

Återställd rörlighet och känsel hos råttor efter stroke Zaal Kokaia, professor vid Lunds stamcellscentrum har tillsammans med kollegor […]

Läs mer...

Neurologiveckan ställs in

Neurologiveckan ställs in Neurologiveckan 2020 som skulle hållits i Stockholm den 4-8 maj ställs in. Det beslutade Svenska […]

Läs mer...

ERC Advanced Grant till design av hjärnceller mot Parkinsons sjukdom

ERC Advanced Grant är ett av Europas mest prestigefyllda program för forskningsfinansiering. Nu tilldelas Ernest Arenas anslaget för att skräddarsy dopaminproducerande hjärnceller hos Parkinsonpatienter.

Läs mer...

Nytt stort medicinpris till Alzheimerforskare

Våren 2020 är det premiär för Bundy Academy’s nyinstiftade stora pris. Prissumman om tre miljoner kronor går till medicinsk forskning med koppling till hjärta eller hjärna vid Lunds universitet. Första mottagare av priset är Niklas Mattsson-Carlgren. Han forskar kring blodprover som kan indikera Alzheimers sjukdom, och hör till den internationella frontlinjen inom området.

Läs mer...

Artiklar

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Intresset för parasport fortsätter att öka och de Paralympiska spelen är numera ett av världens största idrottsevenemang. Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evidensbaserade förebyggande program. I ett nytt avhandlingsarbete från Lunds universitet påvisas det att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är ett vanligt förekommande bekymmer hos svenska elitaktiva paraidrottare.

Kardiovaskulär sjukdom och diabetes typ II som riskfaktorer för kognitiv sjukdom

Alzheimers sjukdom är fortfarande ett olöst pussel. Vi har ingen botande behandling och förutom hög ålder och en genetisk koppling så vet vi inte riktigt vad som orsakar sjukdomen. Nu läggs allt mer forskning på att förbättra diagnostiken och att hitta behandlings – bara riskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Skulle vi kunna hitta orsakerna till sjukdomen, behandla dessa och på så sätt förebygga att vi ens får Alzheimers? Läs mer i denna artikel av Keivan Javanshiri och Mattias Haglund.

Bemöta personer med demens

Hur kan vi hjälpa personer med demens att behålla sin värdighet och självkänsla när minnet sviker, det är svårt att hitta, att känna igen folk och föremål, att förstå och förklara sig. Hur kan vi hjälpa personer som missförstår, är rädda och misstänksamma och inte har insikt om sitt eget sjukdomstillstånd. Några goda råd får du i denna artikel av Dagny Vikström, leg. arbetsterapeut, som efter pensionen fortsatt att ge föreläsningar inom demens.

Kollapsande kärl i halsen när vi står upp

Det är sedan tidigare känt att vener i halsen faller ihop, eller ”kollapsar”, när vi ställer oss upp från en liggande till en upprätt kroppsposition. Forskning från Umeå har nu visat att denna kollaps kan spela en avgörande roll i regleringen av trycket i hjärnan i denna position. Detta samband kan ha betydelse för diverse neurologiska sjukdomar där misstankar om en störning i hjärntrycket föreligger, och kan även bidra med viktig kunskap för att förstå de synrubbningar som drabbar astronauter efter längre vistelser i tyngdlöshet. Läs mer i
denna artikel av Petter Holmlund, Umeå universitet.

Genetik vid multipel skleros – tidigare lärdomar och nya data

I den kliniska vardagen, och särskilt när man diskuterar med personer som just fått diagnosen multipel skleros (MS), är en vanlig fråga om sjukdomen är ärftlig. Det är då inte helt lätt att ge ett väldigt distinkt svar eftersom sjukdomen tillhör gruppen komplexa sjukdomar där det inte är en enskild faktor som är orsakande, utan många, ofta samverkande faktorer, både genetiskt predisponerande och livsstils-/miljöfaktorer, som dessutom ofta samverkar. Den här översikten av Tomas Olsson syftar till att ge en beskrivning av vad vi vet i dag om
genetiken vid MS, hur det ska hanteras i den kliniska vardagen och hur vi på sikt kan använda genetiska data för att bättre förstå sjukdomen och kanske också bidra till att utveckla nya mer precisa behandlingar vid MS.