Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nyheter

Minskad risk för allvarlig stroke för den som promenerar

Fysisk aktivitet minskar inte bara risken för att drabbas av stroke – den som går en halvtimme om dagen löper också mindre risk för att en stroke blir allvarlig, visar en studie publicerad i tidskriften Neurology.

Läs mer...

Röntgenteknik räddar fler strokepatienter

En relativt ny behandlingsmetod, trombektomi, har gett goda effekter för behandling av stroke. Med röntgenteknik som utvecklas vid KTH kan fler patienter få tillgång till metoden.

Läs mer...

Medical Advisor för MS

As Medical Advisor, you will have a broad variety of responsibilities being involved in development of medical strategies, presenting scientific data, company and investigator sponsored research with particular focus on real world studies, supporting the sales and marketing teams and developing strong relations with the KOL’s. This is an opportunity for an interesting role with responsibility, independence and opportunities for development where you get to combine a strong scientific approach with external activities. You will report to the Medical Lead for MS in NOBA (Nordics Baltics).

Läs mer...

Antikroppen BAN2401 mot Alzheimers sjukdom utvecklad av Uppsalaforskare inger framtidshopp

Drygt 100 000 personer i Sverige har Alzheimers sjukdom. Ännu finns ingen bot men pågående forskning inger hopp. Inom ramen för en internationell studie testas ett svenskt läkemedel som tagits fram på Uppsala universitet och som angriper sjukdomens kärna. Det handlar om en antikropp som motverkar plackbildning i hjärnan hos patienter med sjukdomen i tidigt skede. Resultaten presenterades under en konferens i USA i somras och lyfts med anledning av internationella Alzheimerdagen 21 september.

Läs mer...

Säker diagnos för Alzheimers med Tau-PET

Att ställa diagnos på Alzheimers sjukdom kan vara svårt, eftersom flera andra tillstånd kan ge samma symtom. Men nu finns en ny metod som avbildar hjärnan och visar den spridning av proteinet tau som finns enbart vid Alzheimers.
– Metoden fungerar väldigt bra. Jag tror den kommer att finnas i kliniskt bruk världen över om bara några år, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på SUS, som har lett en stor internationell studie om den nya metoden.

Läs mer...

University of Virginia Health Systems identifierar hjärnans lymfkärl som ny möjlig väg att behandla MS

Lymfkärl som rensar hjärnan från föroreningar spelar en viktig roll i utvecklingen av MS föreslås i ny forskning från University of Virginia School of Medicine. Kärlen verkar transportera budskap från hjärnan till immunsystemet som triggar sjukdomssymptomen. Genom att blockera dessa meddelande tror de att man skulle kunna motverka sjukdomen.

Läs mer...

Artiklar

Nationella lärandemål i neurologi: Från neurofobi till neurofili

Stora framsteg har gjorts inom neurologin. Det ställer ökade krav på grundläggande neurologisk kompetens hos alla kliniskt verksamma läkare både nyutexaminerade och mer erfarna inom alla kliniska specialiteter. För att förbereda kommande generationer av läkare på denna utveckling behöver undervisningen i neurologi stärkas redan under läkarnas grundutbildning. Ansvariga för grundutbildningen inom neurologi vid landets sju universitet har arbetat fram nationella lärandemål, som stöd för läkarstudenter.

Blodmarkörer för hjärnskada påvisar nervcellspåverkan vid kirurgi och anestesi

Under de senaste åren har stora framsteg gjorts avseende högkänsliga mätmetoder för proteinkvantifiering i kroppsvätskor. Två nyckelmarkörer för nervcellsskada kan nu mätas i vanliga blodprover. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, Göteborgs universitet och University College London, samt klinisk kemist vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar här om nya resultat som indikerar att vanlig generell anestesi kan leda till nervcells påverkan eller till och med nervcellsskada.

Trombektomi är möjlig upp till 24 timmar efter stroke. Om man väljer rätt patient.

År 2015 publicerades den epokgörande studien MR CLEAN1 som visade att trombektomi vid stroke i den främre cirkulationen fungerade inom upp till 6 timmar. Därefter har ytterligare studier bekräftat resultatet. En metaanalys av fem studier har visat att trombektomi inom 6 timmar av patienter med ocklusion av de stora kärlen i den främre cirkulationen är en högeffektiv behandling. Trombektomi innebär att dubbelt så många patienter kan få ett oberoende liv jämfört med de som enbart får trombolys. Sammantaget har detta inneburit att trombektomi inom 6 timmar har fått den högsta prioriteringen i de svenska strokeriktlinjerna. Under senaste året har det tillkommit ytterligare två trombektomistudier – DAWN och DEFUSE 3 – med ett utökat tidsfönster. De har visat att det i utvalda fall skulle kunna
fungera att behandla upp till 24 timmar efter insjuknandet. Erik Lundström, överläkare vid Neurologen, Akademiska sjukhuset, Uppsala, kommenterar i denna artikel dessa två artiklar och gör en personlig tolkning av vad det kan ha för betydelse för strokevården i Sverige.

Augmentation, en tickande bomb i behandlingen av RLS/WED?

Sedan tre dopaminagonister har erhållit godkännande för behandling av restless legs syndrome/Willis-Ekbom disease (RLS/WED) har förskrivningen i landet skjutit fart, men nu uppmärksammas alltmer en bekymmersam biverkan, nämligen augmentation eller överdoserings- RLS/WED. Om detta skriver här Jan Ulfberg, Sten Sevborn och Lena Leissner.

Molekylära kameleonter sätter Alzheimers sjukdom i nytt ljus

Upptäckter av forskare vid Linköping universitet visar att Alzheimerspatologi är mer komplex än man tidigare förstått och öppnar upp för utvecklingen av en mer avancerad molekylär diagnostik av Alzheimers sjukdom. Experimenten som genomfördes i samarbete med ett antal internationella forskargrupper, beskrivs i denna artikel av Peter Nilsson, professor i organisk kemi, och Per Hammarström, professor i proteinkemi, båda vid Linköpings universitet.