Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Neuroradiologisk A-B och C-D-lära – Del 4. M – P

I denna artikelserie av neuroradiolog David Fällmar kan du läsa om fyra neuroradiologiska begrepp i varje nummer. Det huvudsakliga syftet är att underlätta för dig som skriver neuroradiologiska remisser och läser utlåtanden, men även för att främja kommunikationen över telefon och under röntgenronderna. Förhoppningsvis kan även den allmänbildande aspekten också skänka läsaren en viss tillfredsställelse. Vi har nu kommit till fjärde delen i artikelserien och ska titta närmare på bokstäverna M, N, O och P. Om du missat eller glömt de tidigare delarna finns dessa tillgängliga i digital form på neurologiisverige.se.

M. MULTIPLANARA REKON STRUKTIONER Till hjärnavbildningsmetoderna räknar vi DT, MRT och PET. Bokstaven T i respektive förkortning står för tomografi, vilket betyder ungefär ”skiktbild” eller avbildning i form av snitt (det svenska ordet skiktröntgen används ibland för datortomografi). När metoderna var unga var varje snitt en separat avbildning och undersökningstiden var lång.

Fortfarande en bit in på 2000-talet printades tomografiska bilder i form av en tumnagelskarta av småbilder på en stor plastfilm, vilken med ett invant knyck tjongades in under små fjäderbelastade plastcylindrar på ett ljusskåp. Det händer fortfarande att patienter kommer till oss med sådana ”plåtar” från småsjukhus i sina hemländer eller från semesterorter. Som tur är händer det alltmer sällan, för de flesta ljusskåp har redan rensats bort och kastats ut.

Radiologin har på många olika sätt genomgått fundamentala utvecklingssprång de senaste tjugo åren; det mesta vi gör är nu både snabbare och bättre än förr. En av de allra största förbättringarna som hänt är övergången till tunna snitt, vilket som ni snart ska se gör att bokstaven T i modaliteternas namn måste omtolkas lite. Kanske borde vi prata om ”volymografi” istället? Vad gäller DT så började det med övergången till spiral-tekniken under 90-talet. Istället för att avbilda ett snitt, flytta patienten ett par centimeter och sedan avbilda nästa snitt, så åkte patienten långsamt genom kameran samtidigt som detektorn konstant roterade och avbildade det förbipasserande objektet. Den insamlade bilddatan får då en spiralisk struktur. En annan viktig förbättring var att multipla sammankopplade detektorer gjorde att bilden kunde samlas in snabbare men också bli mer högupplöst
i Z-led, det vill säga i superoinferior riktning. En modern datortomograf kan ha flera hundra rader av detektorer och kan således täcka in ett stort område samtidigt. En snabb insamlingstid minskar risken för rörelseartefakter och möjliggör tidsupplösta undersökningar såsom perfusion eller dynamisk angiografi.

När vi förr i tiden fick ut 5 mm tjocka snitt av supratentoriella hjärnan och 10 mm tjocka snitt av bakre skallgropen från en DT hjärna får vi nu oftast 1 mm tjocka snitt. Många kameror tillåter ännu högre upplösning, och om vi ska titta på fina benstrukturer såsom temporalbenen är det nu inte ovanligt med 0,4 eller 0,6 millimeters snittjocklek. Vad gäller MRT så är den tekniska utvecklingen en annan, men konsekvensen ungefär samma. Sekvenser som T1 och FLAIR har på de flesta kliniker bytts ut från tvådimensionell bildtagning till tredimensionell. Med den förstnämnda tekniken var radiologen tvungen att bestämma i förväg om bilderna ska vara transversella, koronära eller sagittella, och den som av osäkerhet ville ha alla tre utsatte patienten för en tredubblad undersökningstid. Med tredimensionell teknik, vilket tar något längre tid och är mer känsligt för rörelseartefakter, har man allt på en gång – med hjälp av multiplanara rekonstruktioner. Vi närmar oss ämnet.

Läs hela artikeln

Krampanfall vanligare vid venös stroke

Epileptiska anfall är mycket vanligt vid sinustrombos, det vill säga blodpropp i hjärnans venösa system. Avhandlingen från Göteborgs universitet visar också att en del av dessa patienter bör få epilepsidiagnos och erbjudas krampförebyggande läkemedel.

Sinustrombos är en ovanlig orsak till stroke som framförallt drabbar unga vuxna. Det finns tidigare mindre studier som kopplat sinustrombos till krampanfall. I ett nytt omfattande internationellt samarbete har nu forskare kunnat samla ett stort forskningsunderlag för att undersöka frågan närmare.

Avhandlingen visar att var tredje patient med sinustrombos drabbas av ett epileptiskt anfall i akutskedet, och att var tionde patient får minst ett epileptiskt anfall i efterförloppet. Förekomsten av epileptiska anfall är därmed mycket vanligare än vid andra orsaker till stroke.

Erik Lindgren Foto: Elin Lindström

– De som drabbas av ett sent epileptiskt anfall i efterförloppet löper stor risk för att drabbas av ytterligare anfall. Våra resultat stödjer att dessa personer bör få diagnosen epilepsi redan vid tidpunkten för ett första sent epileptiskt anfall, och därmed samtidigt erbjudas behandling med läkemedel för att förebygga ytterligare anfall, säger ST-läkaren Erik Lindgren, som skrivit avhandlingen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Drabbar unga

Sinustrombos drabbar främst yngre vuxna i arbetsför ålder, under 50 år. Kvinnor drabbas oftare än män. Symtomen är mycket varierande, från långvarig huvudvärk till akuta krampanfall eller typiska strokesymtom, exempelvis talsvårigheter eller svaghet i en arm eller i ett ben. Omkring 150 till 200 svenskar drabbas per år (femton till tjugo per miljon invånare).

Avhandlingen baseras på undersökningar av personer som diagnostiserats med sinustrombos från en nyetablerad stor internationell databas med över 1400 patienter från 15 länder. I underlaget ingår bland annat registerdata från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Riskkalkylator

Tillsammans med sina forskarkollegor har Erik Lindgren utvecklat en kalkylator för att i akutskedet snabbt och enkelt beräkna patientens risk för hjälpberoende eller död under det första året efter att de diagnostiserats med sinustrombos.

– Kalkylatorn är ett steg i riktningen mot en mer individanpassad vård av patienter som drabbats av sinustrombos, och kan bidra med att identifiera patienter med stort behov av intensifierad och anpassad vård. Kalkylatorn har också potential att kunna användas i framtida forskningsstudier för att identifiera högriskpatienter som kan ha störst behov och nytta av aggressiva behandlingar.

Avhandling: Cerebral Venous Thrombosis – Complications and Outcomes

LECANEMAB NÅDDE MÅL I FAS 3 FÖR TIDIG ALZHEIMERS

BioArctic meddelade idag att Fas-3 studien Clarity AD med 1,795 patienter. Studien nådde primary endpoint (CDR-SB1: Clinical Dementia Rating-Sum of Boxes) och visade en statistik signifikant minskning av clinical decline.

Läs hela nyheten på engelska

Ultomiris godkänd vid Myastenia Gravis

Ultomiris approved in Europe for the treatment of adults with generalised myasthenia gravis

First and only long-acting C5 inhibitor has demonstrated early onset and sustained clinical benefit, and may reduce treatment burden with dosing every 8 weeks.
Improvement in activities of daily living seen across broad range of patients, including those with milder symptoms.

Ultomiris (ravulizumab) has been approved in Europe as an add-on to standard therapy for the treatment of adult patients with generalised myasthenia gravis (gMG) who are anti-acetylcholine receptor (AChR) antibody-positive.

This decision marks the first and only approval for a long-acting C5 complement inhibitor for

the treatment of gMG in Europe. gMG is a rare, debilitating, chronic, autoimmune neuromuscular disease that leads to a loss of muscle function and severe weakness.1 The diagnosed prevalence of gMG in the EU is estimated at approximately 89,000.2-8

The approval by the European Commission follows the positive opinion of the Committee for Medicinal Products for Human Use and is based on results from the CHAMPION-MG Phase III trial, which were published online in NEJM Evidence. In the trial, Ultomiris was superior to placebo in the primary endpoint of change from baseline in the Myasthenia Gravis-Activities of Daily Living Profile (MG-ADL) total score at Week 26, a patient-reported scale that assesses patients’ abilities to perform daily activities.9 Additionally, in prolonged follow-up results from the open-label extension, clinical benefit of Ultomiris was observed through 60 weeks.9

Renato Mantegazza, Professor at the Department of Neuroimmunology and Neuromuscular Diseases, Fondazione IRCCS Istituto Neurologico Carlo Besta, Milan, Italy, and CHAMPION-MG trial investigator, said: “As physicians, we see first-hand how gMG can have a debilitating impact on quality of life. Today’s approval is a major advancement for treating gMG in Europe, offering patients and physicians a new, long-acting treatment option which has shown reliable efficacy and sustained improvements in activities of daily living.”

Marc Dunoyer, Chief Executive Officer, Alexion, said: “This approval in Europe of the first and only long-acting C5 inhibitor is an important step towards realising our vision of improving the lives of people living with gMG and increasing access to Ultomiris worldwide. Alexion’s pioneering leadership in complement science has affirmed C5 inhibition as a proven approach for managing this debilitating disease. We’re proud to offer a new treatment option that provides more convenience in dosing and has shown clinical benefit in a broader range of patients, including those who remain symptomatic despite their initial standard of care treatment.”

In CHAMPION-MG, the safety profile of Ultomiris was comparable to placebo and consistent with that observed in Phase III trials of Ultomiris in paroxysmal nocturnal haemoglobinuria (PNH) and atypical haemolytic uraemic syndrome (aHUS). The most common adverse reactions in patients receiving Ultomiris were diarrhoea, upper respiratory tract infection, nasopharyngitis and headache.9

Ultomiris was approved in the US in April 2022 and Japan in August 2022 for certain adults with gMG. Regulatory reviews are ongoing in additional countries.

Notes

gMG

gMG is a rare autoimmune disorder characterised by loss of muscle function and severe muscle weakness.1

Eighty percent of people with gMG are AChR antibody positive meaning they produce specific antibodies (anti-AChR) that bind to signal receptors at the neuromuscular junction (NMJ), the connection point between nerve cells and the muscles they control.1,3,4,10,11 This binding activates the complement system, which is essential to the body’s defence against infection, causing the immune system to attack the NMJ.1 This leads to inflammation and a breakdown in communication between the brain and the muscles.1

gMG can occur at any age, but it most commonly begins for women before the age of 40 and for men after the age of 60.12-14 Initial symptoms may include slurred speech, double vision, droopy eyelids, and lack of balance; these can often lead to more severe symptoms as the disease progresses such as, impaired swallowing, choking, extreme fatigue and respiratory failure.15,16

CHAMPION-MG

The global Phase III randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre 26-week trial evaluated the safety and efficacy of Ultomiris in adults with gMG. The trial enrolled 175 patients across North America, Europe, Asia-Pacific, and Japan. Participants were required to have a confirmed myasthenia gravis diagnosis at least six months prior to the screening visit with a positive serologic test for anti-AChR antibodies, MG-ADL total score of at least 6 at trial entry and Myasthenia Gravis Foundation of America Clinical Classification Class II to IV at screening. Patients could stay on stable standard of care medicines, with a few exceptions, for the duration of the randomised control period.17

Patients were randomised 1:1 to receive Ultomiris or placebo for a total of 26 weeks. Patients received a single weight-based loading dose on Day 1, followed by regular weight-based maintenance dosing beginning on Day 15, every eight weeks. The primary endpoint of change from baseline in the MG-ADL total score at Week 26 was assessed along with multiple secondary endpoints evaluating improvement in disease-related and quality-of-life measures.

Patients who completed the randomised control period were eligible to continue into an open-label extension period evaluating the safety and efficacy of Ultomiris, which is ongoing.

Ultomiris

Ultomiris (ravulizumab), the first and only long-acting C5 complement inhibitor, offers immediate, complete and sustained complement inhibition. The medication works by inhibiting the C5 protein in the terminal complement cascade, a part of the body’s immune system. When activated in an uncontrolled manner, the complement cascade over-responds, leading the body to attack its own healthy cells. Ultomiris is administered intravenously every eight weeks in adult patients, following a loading dose.

Ultomiris is approved in the US, EU and Japan for the treatment of certain adults with gMG.

Ultomiris is also approved in the US, EU and Japan for the treatment of certain adults with PNH and for certain children with PNH in the US and EU.

Additionally, Ultomiris is approved in the US, EU and Japan for certain adults and children with aHUS to inhibit complement-mediated thrombotic microangiopathy.

As part of a broad development programme, Ultomiris is being assessed for the treatment of additional haematology and neurology indications.

Alexion

Alexion, AstraZeneca Rare Disease, is the group within AstraZeneca focused on rare diseases, created following the 2021 acquisition of Alexion Pharmaceuticals, Inc. As a leader in rare diseases for nearly 30 years, Alexion is focused on serving patients and families affected by rare diseases and devastating conditions through the discovery, development, and commercialisation of life-changing medicines. Alexion focuses its research efforts on novel molecules and targets in the complement cascade and its development efforts on haematology, nephrology, neurology, metabolic disorders, cardiology, and ophthalmology. Headquartered in Boston, Massachusetts, Alexion has offices around the globe and serves patients in more than 50 countries.

AstraZeneca

AstraZeneca (LSE/STO/Nasdaq: AZN) is a global, science-led biopharmaceutical company that focuses on the discovery, development, and commercialisation of prescription medicines in Oncology, Rare Diseases, and BioPharmaceuticals, including Cardiovascular, Renal & Metabolism, and Respiratory & Immunology. Based in Cambridge, UK, AstraZeneca operates in over 100 countries and its innovative medicines are used by millions of patients worldwide. Please visit astrazeneca.com and follow the Company on Twitter @AstraZeneca.

References

  1. Howard, J. F., (2017). Myasthenia gravis: the role of complement at the neuromuscular junction. Annals of The New York Academy of Sciences, 1412(1), 113-128.
  2. Westerberg E, Punga AR. Epidemiology of Myasthenia Gravis in Sweden 2006–2016. Brain Behav. 2020;10:e01819. https://doi.org/10.1002/brb3.1819
  3. Anil, R., Kumar, A., Alaparthi, S., Sharma, A., Nye, JL., Roy, B., O’Connor, KC., Nowak, R., (2020). Exploring outcomes and characteristics of myasthenia gravis: Rationale, aims and design of registry – The EXPLORE-MG registry. J Neurol Sci. 2020 Jul 15;414:116830.
  4. Oh SJ., (2009). Muscle-specific receptor tyrosine kinase antibody positive myasthenia gravis current status. Journal of Clinical Neurology. 2009b Jun 1;5(2):53-64.
  5. Fang, F., Sveinsson O., Thormar G., Granqvist M., Askling J., Lundberg IE., Ye W., (2015). The autoimmune spectrum of myasthenia gravis: a Swedish population-based study. J Intern Med 2015; 277:594–604.
  6. Lefter, S., Hardiman, O., Ryan, A., (2017). A population-based epidemiologic study of adult neuromuscular disease in the Republic of Ireland. Neurology 2017;88:304–313.
  7. Pallaver, F., Riviera, AP., Piffer, S., Ricciardi, R., Roni, R., Orrico, D., Bonifati, DM., (2011). Change in Myasthenia Gravis Epidemiology in Trento, Italy, after Twenty Years. Neuroepidemiology 2011;36:282–287.
  8. Santos, E., Coutinho, E., Moreira, I., et.al., (2016). Epidemiology of Myasthenia Gravis in Northern Portugal: Frequency Estimates and Clinical Epidemiological Distribution of Cases. Muscle Nerve 2016; 54: 413–421.
  9. Ultomiris, European Product Information, September 2022.
  10. Tomschik, M., Hilger, E., Rath, J., Mayer, EM., Fahrner, M., Cetin, H., Löscher, W., Zimprich, F., (2020). Subgroup stratification and outcome in recently diagnosed generalized myasthenia gravis. Neurology. 2020 Sep 8;95(10):e1426-e1436.
  11. Hendricks, TM., Bhatti, MT., Hodge, D., Chen, J., (2019). Incidence, Epidemiology, and Transformation of Ocular Myasthenia Gravis: A Population-Based Study. Am J Ophthalmol. 2019 Sep;205:99-105.
  12. Myasthenia Gravis. National Organization for Rare Disorders (NORD). Available here. Accessed March 2022.
  13. Howard, J. F., (2015). Clinical Overview of MG. Available here. Accessed March 2022.
  14. Sanders, D. B., Raja, S. M., Guptill J. T., Hobson-Webb, L. D., Juel, V. C., & Massey, J. M., (2020). The Duke myasthenia gravis clinic registry: I. Description and demographics. Muscle & Nerve, 63(2), 209-216.
  15. Myasthenia Gravis Fact Sheet. (2020, April 27). National Institutes of Neurological Disorders and Stroke. Available here. Accessed March 2022.
  16. Ding, J., Zhao, S., Ren, K., Dang, D., Li, H., Wu, F., Zhang, M., Li, Z., & Guo, J., (2020). Prediction of generalization of ocular myasthenia gravis under immunosuppressive therapy in Northwest China. BMC Neurology, 20(238).
  17. ClinicalTrials.gov. Safety and Efficacy Study of Ravulizumab in Adults With Generalized Myasthenia Gravis. NCT Identifier: NCT03920293. Available here. Accessed March 2022.

EU godkänner vutrisiran för behandling av hATTR-amyloidos med polyneuropati

Europeiska kommissionen godkänner Amvuttra (vutrisiran) för behandling för behandling av ärftlig transtyretinamyloidos (hATTR amyloidos, Skelleftesjukan) hos vuxna patienter med polyneuropati i stadium 1 eller 2. 

Läs hela nyheten på engelska