Ett mildare kaos var förutspått. Reportageteamet från NiS hade tidigt i kontakterna med neurologenheten vid Falu lasarett fått ursäkter för att det kanske skulle vara litet upp-och-ner på avdelningen den 2 april, dagen för artikelintervjuer. Det var nämligen premiärdagen för en ny organisation för att kunna skriva in strokepatienter direkt utan att passera akutmottagningen. Patienter som varit kandidater för trombolysbehandling har även tidigare tagits in direkt, men detta är ett försök att få en snabbare vårdkedja även för de övriga patienterna.
– Alla nyordningar tar ju ett tag innan de sätter sig, säger läkaren Katrin Roos försiktigtvis medan hon visar vägen till avdelning 29. Men kaoset lyser med sin frånvaro. Tvärtom råder ett anmärkningsvärt lugn och en klunga av personalen syns småpratande i korridoren. Vid åsynen av fotografens kamera skingras dock klungan snabbt. En som inte hinner undan är strokesjuksköterskan Ann- Jeanette Melin som förklarar.
– Vi har inte haft ett enda akutfall att ta emot ännu i dag.
Men det är ju fortfarande tidigt på eftermiddagen. Det nya direktintaget av strokepatienter kan ske mellan klockan 08 och 20. Ambulanspersonalen som hämtar en patient och misstänker stroke går igenom en checklista med punkter, exempelvis att patienten är kontaktbar, inte har kramp, inte har hög feber, med flera. Sedan ringer de neurologi- och strokeavdelningen.
– Om checklistan ger ”gul” indikering så betyder det att patienten har en tillräckligt mild form av stroke för att kunna skrivas in här hos oss direkt utan att behöva gå via akutintaget, berättar Ann-Jeanette Melin.
Neurologen Falu Lasarett – Uppåt och framåt i Falun
Upptäckt av ny trigger av ALS i internationellt samarbete
Några av de mest förödande neurodegenerativa sjukdomarna är associerade med avlagringen av proteinaggregat – amyloid – i det centrala och perifera nervsystemet. Det är inte klart huruvida aggregaten orsakar dessa sjukdomar eller bara är en biprodukt av dem, men de uppstår alltid i sjukdomar som Alzheimers, Parkinson och ALS (amyotrofisk lateralskleros). Intressant nog finns det inga tydliga genetiska faktorer som förklarar uppkomsten av de flesta sjukdomsfallen. Nu har ett tvärvetenskapligt forskarlag från Portugal, Sverige och Tyskland identifierat en kalciumbindande signalomvandlare − proteinet S100A6 – som är överuttryckt i ALS-drabbade vävnader. S100A6 har förmågan att accelerera den karakteristiska amyloidaggregationsprocessen vid ALS1.
Nystart för experimentella nervcellstransplantationer vid Parkinson
Möjligheter att reparera hjärnan och nervsystemet efter skador och sjukdomar har varit ett eftertraktat mål för forskare och kliniker. Hjärnans egna reparativa förmåga är mycket begränsad, men i djurförsök och en del kliniska tillämpningar har transplantation av omogna nervceller kunna ersätta förlorade nervceller vid flera olika tillstånd. Längst har tillämpningarna kommit vid Parkinsons sjukdom. Tidiga försök under 1980- och 90-talet med implantation av dopaminproducerande celler till patienter med Parkinsons sjukdom har visat att cellerna kan integrera sig till fungerande neuronala nätverk och ge upphov till meningsfulla kliniska effekter som bestått under många år. Emellertid har effekterna varit svåra att förutse och endast en begränsad andel, 25–30 procent patienter, har uppnått tillräckliga effekter för att motivera ingreppet. I två amerikanska kontrollerade studier uppnåddes inte de primära målen under den definierade studietiden och i en studie utvecklade ett begränsat antal patienter negativa effekter som kopplades till implantationen. I praktiken upphörde de kliniska transplantationerna efter det att de två studierna publicerades. I öppna fortsatta uppföljningar av transplanterade patienter i dessa och andra studier visade det sig dock att ett större antal patienter senare uppnådde effekter som var kliniskt viktiga.
Filosofiskt om smärta
Vi har en pragmatisk, oreflekterad förståelse av de flesta begrepp vi dagligen använder då vi kommunicerar kring sjukdomar, skador och funktionshinder. Denna förståelse vilar på det vardagliga språkutnyttjandets tolerans för vaghet. Det finns i normalfallet heller inget behov av att exakt definiera begrepp som ”tunnhårig”, ”lång” eller ”tjock”. Och i de fall detta faktiskt erfordras så skapas operationella definitioner som ger begreppen ”skarpa konturer” även där inga finns.
Inget hindrar att vi till exempel stipulerar: ”Med tunnhårig avses här <20 hårstrån/ kvadratcentimeter av skalphuden”. Sådana definitioner är visserligen arbiträra, men så är också det man söker definiera i sig vagt och arbiträrt. Betydligt mer komplicerat är det när vi försöker formulera skarpa begreppsdefinitioner och begreppsdemarkationer som på ett sanningsbevarande sätt ska korrespondera mot distinkta sakförhållanden som antingen föreligger eller inte föreligger. Vi vill att våra begrepp ska ”cut nature at its joints”, så att säga. Ibland är detta möjligt, som då vi med ”benamputation” avser avlägsnandet av en nedre extremitet. Men detta är undantag och inte regel.
Neurologklinken vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna och Huddinge
Dagens neurologklinik vid Karolinska universitetssjukhuset bildades den 1 september 2004 genom att de neurologiska klinikerna vid förutvarande Karolinska sjukhuset och Huddinge universitetssjukhus gick samman till en gemensam organisation. Neurologkliniken ansvarar primärt för neurologisk vård i Stockholms län och har också en omfattande region-, utlands- och rikssjukvård. Totalt har kliniken cirka 450 anställda och 100 vårdplatser. Genom de nära banden till Karolinska institutet är det en av de mest forskningsintensiva neuroklinikerna i västvärlden. Byggnaden i Solna är från 1963. Den konstnärliga utsmyckningen vid entrén talar sitt tidstypiska språk. Ändrade behov har genom decennierna medfört ombyggnationer som gjort att exempelvis ingången till neurologhuset känns ganska stökig, trång och krånglig att ta sig igenom. Ur den synpunkten kan Nya Karolinska Solna, som håller på att byggas, bara bli ett plus.
– Men som det ser ut i dagsläget förlorar vi ett stort antal av vårdplatserna, säger verksamhetschef docent Lars-Olof Ronnevi. Det är en anmärkningsvärd information, med tanke på historiken kring neurologkliniken och positionen som den har internationellt.
– Neurologkliniken som i dag finns vid Karolinska bildades 1887 som den andra neurologiska kliniken i världen, berättar Lars-Olof Ronnevi. Egentligen skulle det ha blivit den första, men på grund av utdragna diskussioner hann fransmännen före med en klinik i Paris 1884. Länge var dessa två de enda neuroklinikerna i världen.
– Det dröjde ända till 1950-talet innan ytterligare neurologisk verksamhet etablerades i Sverige.
