Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Akut Neurologi i Sverige – In Real Life 4

Akut Neurologi i Sverige – In Real Life 4
I februari var det åter dags för årsmöte i föreningen Akut Neurologi i Sverige (ANS), det fjärde i ordningen sedan 2014. I år var det Skånes universitetssjukhus Malmö som stod värd för arrangemanget, som har kommit att kallas ANS In Real Life. ”In real life” anspelar på att vi träffas personligen; i vanliga fall ses vi varje onsdag på internet under föreningens fortbildningswebinarer (se www.akutneurologi.org för att delta). Här kommer en mötes rapport av Stefan Olsson Hau, kassör i ANS och ST-läkare i neurologi, Petrea Frid, specialistläkare, Teresa Ullberg, ST-läkare samt Marco Brizzi, överläkare, styrelseledamot och tidigare ordförande i ANS. Samtliga var med och arrangerade årets möte och arbetar på VO Neurologi och rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus Malmö.

Föreningen Akut Neurologi i Sverige börjar bli välkänd bland svenska neurologer och har nu 160 medlemmar och ett stort antal (100–150) lyssnande, trogna följare på våra veckovisa webinarer, som täcker det mesta inom akut neurologi, men även fortbildning inom andra neurologiska ämnesområden.

TRÄNING GER FÄRDIGHET
I år hade vi en ny aktivitet i samband med årsmötet. Dagen innan själva mötet anordnades en heldag tillsammans med Practicum Clinical Skills Center i Malmö, som är ett simulatorcenter där vi i en realistisk miljö övade akut omhändertagande av strokepatienter tillsammans med den datorstyrda simulatordockan Simon. Till denna dag anmälde sig deltagarna i par, en läkare och en strokesjuksköterska, som sedan jobbade tillsammans under övningarna. För att öka kunskapsutbytet tilläts bara ett anmält par från respektive sjukhus och vi fick därför en stor geografisk spridning på deltagarna. Fokus under övningarna var inte bara det medicinska, utan även vikten av kommunikation i akutrummet både mellan strokessjuksköterska och neurolog samt akutläkare, röntgenpersonal, akutsjuksköterska med flera. Dagen bjöd på mycket skratt, många viktiga lärdomar och en inblick i hur olika det ser ut på landets sjukhus avseende hur vi tar hand om våra strokedrabbade patienter. Efter varje scenario gick vi igenom händelseförloppet i gruppen. Med ekonomiskt stöd av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, kunde deltagaravgiften hållas låg så att alla hade möjlighet att delta i utbildningen. LÖF valde att gå in som sponsor eftersom man såg tydliga vinster i att träna på detta sätt, för att stärka patientsäkerheten kring det akuta omhändertagandet. Utöver den praktiska träningen bjöds det även på föreläsning av lokala föreläsare. Som en introduktion hölls en kliniskt orienterad föreläsning om det initiala omhändertagandet vid strokelarm av överläkare Marco Brizzi, som är en av pionjärerna inom användning av intravenös trombolys vid akut ischemisk stroke. Vi fick en genomgång av strokesjuksköterskans roll i akutskedet av sjuksköterska Sven Häljebo, som även visade intresserade runt i sjukhusets akutrum med direkt intilliggande CT-laboratorium och läkemedelsvagnar för trombolys, hemostatika och akut blodtrycksbehandling. Föreläsningen ”Neuroradiologi för strokeläkare” av överläkare/neuroradiolog Kasim Abul- Kasim berörde bilddiagnostikens olika modaliteter med deras respektive möjligheter och begränsningar. ”Ultraljud vid stroke” lärdes ut av neurologerna Markus Stiehm och Petrea Frid, som även gav alla möjligheten att prova på de moderna ultraljudsmaskinerna och visualisera kollegornas cerebrala cirkulation. Vi har stora förhoppningar om att kunna upprepa denna dag, eftersom det stora intresset från hela landet gjorde att de 24 tillgängliga platserna snabbt fylldes.

Läs hela artikeln som PDF

Ökat upptag av antikroppar i hjärnan med nytt antikroppsformat

Ökat upptag av antikroppar i hjärnan med nytt antikroppsformat
Immunterapi är en behandling som visat sig vara effektiv mot flera svåra sjukdomar. Men för att behandla sjukdomar i hjärnan måste antikropparna först ta sig förbi den hindrande blod-hjärnbarriären. En forskargrupp vid Uppsala universitet har utvecklat en ny design av antikroppar som ökar upptaget av antikroppar i hjärnan nästan 100 gånger. Detta beskrivs i denna artikel av Greta Hultqvist, Dag Sehlin och Stina Syvänen, samtliga vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen
– drygt 100 000 personer lever med sjukdomen i Sverige i dag. Eftersom hög ålder är den främsta riskfaktorn kommer antalet drabbade att öka stadigt i samband med en ökad livslängd i befolkningen. Det finns i dagsläget ett fåtal mediciner som kan lindra sjukdomens symtom, men än så länge finns ingen behandling som angriper orsaken till sjukdomen. Både akademin och läkemedelsindustrin lägger därför stora resurser på forskning kring nya behandlingar av demenssjukdomar. En av de mer lovande strategierna för behandling av Alzheimers sjukdom är immunterapi, där antikroppar ges för att oskadliggöra proteinet beta-amyloid (Aβ), som består av 40–42 aminosyror. Aβ finns i både friska och sjuka hjärnor och kan även detekteras i blod och ryggvätska. Vid Alzheimers sjukdom klumpar Aβ ihop sig och bildar så kallade amyloida plack i hjärnan hos Alzheimerpatienter [Figur 1]. Senare års forskning har visat att det troligen inte är placken i sig som är skadliga för hjärnans nervceller. I stället anses ett förstadium till placken, så kallade oligomerer och protofibriller, vara huvudorsaken till de nervcellsförändringar som gör att hjärnans kognitiva funktioner försämras vid Alzheimers sjukdom. Många immunterapistudier där man använt antikroppar som binder företrädesvis till den normala formen av Aβ (monomerer) har därför misslyckats med att visa någon klinisk effekt på patienter. Senare studier har fokuserat på att oskadliggöra oligomerer/protofibriller eller plack. En större fas 1-studie som rapporterar positiva resultat både när det gäller förbättrad kognition och minskad mängd plack i hjärnan hos tidiga alzheimerpatienter publicerade nyligen i tidskriften Nature.1

Läs hela artikeln som PDF

Bredd och spets på Visby lasaretts neuromottagning

Bredd och spets på Visby lasaretts neuromottagning
För att vara ett relativt litet sjukhus har Visby lasarett en mycket kompetent neuromottagning. Förutom att erbjuda ett bra patientbemötande och härliga omgivningar har kliniken ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset som ger utbyte med absolut spetskunskap.

Det har kallats Sveriges vackrast belägna sjukhus fler än en gång. Visby lasarett tornar upp sig alldeles intill Strandpromenaden som löper norrut från Visbys medeltida stadskärna. Östersjöns vidsträckta bölja är i ständig rörelse. Mer beständig är den medeltida Ringmuren som omfamnar Visby innerstad. Här känns det som om tiden står stilla. De betydligt mer nutida sjukhusbyggnaderna är nära granne med både havet och Visby ringmur. På Gotland finns inget landsting. Men, för den som funderar över hur saker och ting styrs och fungerar finns ingen anledning till oro. Här finns givetvis en region och en hälso och sjukvårdsförvaltning. Här finns också ett sjukhus som förser de drygt 58 000 invånarna med god sjukvård och folkhälsoarbete. Vissa avdelningar har dessutom ett stort ansvar gentemot öns stora besöksantal som är påtagligt under delar av året.

NEUROLOGTÄT REGION
Neuromottagningen är belägen på plan tre, där flera av rummen vetter mot havet. Neurolog Sven-Erik Bysell tar emo och visar runt medan han berättar om verksamheten.
– Jag tror att vi under en period kan ha varit Sveriges neurologtätaste region. Sett till storleken på sjukhuset och det förhållandevis lilla upptagningsområdet har vi relativt sett en stor verksamhet, berättar Sven-Erik, som tillsammans med neurologen Markku Päivärinta och ST-läkaren Therese Ljung leder arbetet.
– Med vårt geografiskt speciella läge behöver vi ha beredskap och kompetens inom alla de områden som i regel bara återfinns på de stora universitetssjukhusen, fortsätter Sven- Erik Bysell.
Visby lasaretts neuromottagning jobbar relativt brett med diagnoser som MS, Parkinsons sjukdom, hjärntumör, stroke, ALS, epilepsi och neuromuskulära sjukdomar. Här finns läkare, sjuksköterskor, och också knutna till mottagningen: arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped, sjukgymnast och sekreterare. På större sjukhus finns det ofta ett multidisciplinärt team för varje diagnos. I Visby har man i stället ett mycket välfungerande team för samtliga diagnoser. Teamet träffas en gång i veckan för att rapportera och diskutera aktuella ärenden. Sjukhuset är litet och det är lätt att få kontakt när det uppstår behov i den kliniska vardagen. Det kan gälla ett kostråd, näringsintyg, en snabb bedömning eller utlämning av hjälpmedel och så vidare. Sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator gör även hembesök hos patienter för utprovning av hjälpmelasaretts del, anpassning av hemmet, för utbildning av personliga assistenter och hemtjänstpersonal, samt för stödsamtal.

– I runda slängar behandlar vi 100 gotlänningar med MS och lika många med Parkinsons sjukdom. Epilepsipatienterna är mångfalt fler, medan ALS-fallen bara är ett par om året. Vi behöver naturligtvis ha en tydlig bredd på vår kompetens, men också specialistkunskap, eftersom vi ju i mångt och mycket har patienter som behöver vård på plats. Resor till andra län är både dyrt och oönskat ur behandlingsperspektiv, konstaterar Sven-Erik Bysell.

Läs hela reportaget som PDF

Logopedisk behandling av röst och tal vid Parkinsons sjukdom

Logopedisk behandling av röst och tal vid Parkinsons sjukdom
Försämring av röst och tal är ett mycket vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom men tyvärr är det många patienter som inte får hjälp som de skulle kunna ha nytta av. I en nyligen genomförd enkätundersökning med personer med Parkinsons sjukdom framkom att försämrad talfunktion upplevdes som ett ännu större problem än till exempel motoriska symtom. Lee Silverman Voice Treatment, LSVT LOUD är en effektiv behandlingsmetod utformad för de problem med röst och tal som är vanliga vid Parkinsons sjukdom. Även andra träningsinsatser kan vara till hjälp. Logopederna Joakim Körner Gustafsson och Ellika Schalling berättar mer i denna artikel.

För de allra flesta som drabbas av Parkinsons sjukdom försämras röst- och talfunktionen under sjukdomsförloppet. Ofta förekommer förändringar av rösten redan i ett ganska tidigt skede av sjukdomen. Röstproblemen kan yttra sig på olika sätt, men vanliga symtom är nedsatt röststyrka, sämre röstkvalitet, till exempel att rösten låter mer hes och skrovlig, odistinkt artikulation samt monotoni, både vad gäller röstläge och röststyrka.1 Detta påverkar talets förståelighet (dvs personer i omgivningen får svårare att uppfatta vad som sägs). I förlängningen resulterar detta för många också i sämre möjlighet att kommunicera och samspela med andra i samma utsträckning som tidigare. Detta leder ofta till nedsatt livskvalitet och inskränkt kommunikativ delaktighet. Utöver röst- och talsymtom kan även förändringar av språkliga och kognitiva funktioner förekomma hos personer med Parkinsons sjukdom, till exempel sämre förmåga att hitta ord, ökade svårigheter att förstå komplexa meningar eller minnespåverkan. Det är ganska vanligt att personer med Parkinsons sjukdom beskriver att de har svårt att följa med i samtal och kan uppleva sig som utestängda ur konversationer. Detta kan vara en följd av att inte längre ha samma kvickhet och kapacitet att ”hinna med” i samtal som tidigare. Turerna i ett samtal är ofta snabba, talarna kanske associerar och kan byta ämne hastigt och utan förvarning. För att delta i ett samtal av den typen krävs ibland snabbhet både vad gäller tankeförmåga och talmotorisk funktion som alla med Parkinsons sjukdom inte har bevarad. För en del kan det vara en medveten strategi att avstå från att delta i samtal för att spara på krafterna om något viktigare skulle dyka upp vid ett senare tillfälle. För många kan svårigheterna vara så stora att man helt väljer att undvika situationer där man vet att man förväntas prata mycket.2 Detta kan skapa en ond cirkel där man undviker att tala och därmed kanske deltar i färre aktiviteter. Det kan göra att man heller inte får möjlighet att använda och upprätthålla sin fysiska funktion i samma utsträckning vilket kan leda till ytterligare försämring.

Läs hela artikeln som PDF

Ny upptäckt kan förbättra återhämtningen efter STROKE

Ny upptäckt kan förbättra återhämtningen efter STROKE
Stroke är den största orsaken till invaliditet och endast i Sverige beräknas den kosta samhället 18 miljarder kr per år. Behovet av att förbättra behandlingen av stroke är enormt stort och det bedrivs mycket forskning på området. Här beskriver AT-läkare Tulen Pekny, Skånes universitetssjukhus, tillsammans med medicine doktor Anna Stokowska och docent Marcela Pekna, sektionen för klinisk neurovetenskap, v, forskargruppens studie som visar att komplementpeptiden C3a kan stimulera hjärnans plasticitet och förbättra funktionsåterkomst efter stroke.

Varje år drabbas cirka 15 miljoner människor globalt av hjärnblödning som är den största orsaken till invaliditet och den näst största dödsorsaken. Majoriteten av strokeinsjuknandena utgörs av ischemisk stroke. I dag är behandlingsmöjligheterna efter insjuknande i ischemisk stroke få. Utöver trombolys, trombektomi och rehabilitering finns det inga etablerade alternativ för att förbättra funktionsåterkomst hos patienter efter ischemisk stroke. Resultat från vår nyligen publicerade forskningsstudie kan leda till ett nytt sätt att hjälpa den skadade hjärnan att skapa nya nervkopplingar och bilda nya nervutskott. Vi fokuserade på en molekyl, kallad C3apeptid, som är en del av komplementsystemet och produceras naturligt i kroppen och vars produktion kan öka kraftigt vid vissa, framför allt inflammatoriska sjukdomstillstånd.

C3A OCH DESS ROLL I DEN ISCHEMI-DRABBADE HJÄRNAN
Komplementsystemet är en del av det medfödda immunförsvaret som hjälper kroppen att eliminera patogena bakterier. När komplementsystemet aktiveras, frisätts C3a (en peptid bestående av 77 aminosyror) genom klyvning av komplementfaktor 3 (C3) [Figur 1]. Vi har i en tidigare studie observerat att C3a har en skyddande effekt mot hypoxi-ischemi- inducerad hjärnskada i en experimentell modell av förlossningsasfyxi i möss. Mössen behandlades med en intraventrikulär injektion av C3a en timme efter asfyxi. Försöken visade att möss som fick C3a i färre fall uppvisade inlärningsproblem när de testades en månad har även visat att C3a stimulerar nybildning av nervceller från stamceller in vitro2 och att möss som saknar C3 (och därmed även C3a) utvecklar en större infarkt efter ischemisk stroke samtidigt som de bildar färre nya nervceller kring infarkten jämfört med möss med normala C3-nivåer.3 I denna studie undersökte vi vilken roll C3a spelar i hjärnas återhämtning efter ischemisk stroke.4 senare än de möss som fick placebo.1 Vi har även visat att C3a stimulerar nybildning av nervceller från stamceller in vitro2 och att möss som saknar C3 (och därmed även C3a) utvecklar en större infarkt efter ischemisk stroke samtidigt som de bildar färre nya nervceller kring infarkten jämfört med möss med normala C3-nivåer.3 I denna studie undersökte vi vilken roll C3a spelar i hjärnas återhämtning efter ischemisk stroke.4

Läs hela artikeln som PDF