Lundaforskare har tagit fram en metod som kan mäta effekten av olika lovande läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Med den nya metoden har forskarna kunnat se att en specifik läkemedelskandidat hindrar bildningen av de små proteinklumpar som tros skada nervcellerna i hjärnan. Forskarna hoppas nu att deras metod kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel mot demenssjukdomen.
Närmare 50 miljoner människor världen över är drabbade av Alzheimers sjukdom, och antalet nya sjukdomsfall ökar stadigt i takt med att befolkningen blir äldre. Den totala kostnaden för denna utbredda demenssjukdom motsvarar i nuläget mer än en procent av den globala ekonomin.
I dagsläget finns inget botemedel mot Alzheimers sjukdom. Omfattande forskning har de senaste 20 åren lett fram till en allt klarare bild av hur sjukdomen uppstår, men fortfarande saknas detaljerad kunskap som behövs för utvecklingen av läkemedel. I en ny forskningsstudie från Lunds universitet har man därför undersökt en ny metod som kan utvärdera effekten av olika läkemedelskandidater.
I den aktuella studien har forskarna jämfört fyra specifika läkemedelskandidater. Kandidaterna är fyra olika typer av antikroppar, som alla är kliniskt testade och som alla har visat sig binda till det ämne som anses orsaka Alzheimers sjukdom. En av kandidaterna, aducanumab, ligger i startgroparna för att under nästa vår eventuellt godkännas som det första sjukdomsbromsande läkemedlet mot Alzheimers.
– Vår studie är viktig eftersom metoden förhoppningsvis kan användas för att lättare ta fram effektiva läkemedel mot Alzheimers, säger Sara Linse, professor i kemi på Lunds universitet.
Det ämne som anses orsaka sjukdomen kallas för beta-amyloid. Det består av felveckade proteiner som kan bilda giftiga aggregat, klumpar, i hjärnan. Emellertid är det oklart exakt vilken form av aggregat som är giftiga för nervcellerna, och därför har man i forskarvärlden utvecklat många olika typer av antikroppar som angriper olika varianter av beta-amyloid.
Enligt den aktuella studien har de fyra typerna av antikroppar olika distinkta effekter på de underliggande mikroskopiska processer som orsakar bildning av ihopklumpat beta-amyloid. Endast aducanumab visade sig selektivt hindra det steg i processen som orsakar de giftiga formerna av beta-amyloid.
– Aducanumab minskade avsevärt mängden giftiga former, säger Sara Linse.
Studien visar på den kritiska betydelsen av att kvantifiera effekten av potentiella läkemedelskandidater vad beträffar de underliggande mikroskopiska stegen i aggregeringsprocessen av beta-amyloid.
– Jag tror att ökad kunskap om de bakomliggande mekanismerna om varför just aducanumab kan bromsa Alzheimers kommer att kunna accelerera utvecklingen av nya och effektivare läkemedel mot denna folksjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet.
Forskningsstudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Structural & Molecular Biology av forskare från Lunds universitet och Cambridge universitet i samarbete med de biomedicinska företagen Biogen, Fluidic Analytics och Wren Therapeutics.
Den publicerade forskningsstudien – nature.com
