Ny data visar på att tidig behandling med Mayzent försenar funktionsnedsättning och har positiva effekter på kognition
Ny data visar på att tidig behandling med Mayzent (siponimod), som godkändes tidigare i år, försenar funktionsnedsättning och har positiva effekter på kognition hos patienter med aktiv sekundär progressiv multipel skleros (SPMS)
Datan som presenterades på världens största MS kongress, MSVirtual2020: 8th joint ACTRIMS-ECTRIMS meeting (11-13 september 2020) visar:
- Förbättringar i kognitiv bearbetningshastighet hos patienter med aktiv SPMS som behandlades med siponimod kunde visas i data från EXPAND studien 1
- Positiv effekt på funktionsnedsättning, kognitiv bearbetningshastighet och skov i upp till fem år hos patienter med aktiv SPMS som behandlades med siponimod från studiens början visar subgrupps analyser från EXPAND 2
– Det är mycket glädjande att det finns en ny godkänd behandling för patienter med aktiv SPMS. Data från en stor klinisk studie på en representativ SPMS population visar på möjligheterna att kunna göra skillnad för dessa patienter, inte minst när det gäller kognitiva problem. Nu kan vi behandla med siponimod i Sverige, säger Sten Fredrikson, professor och överläkare i Neurologi på Karolinska Universitetssjukhuset.
Siponimod blev godkänt inom EU i början av 2020 för behandling av vuxna patienter med SPMS med aktiv sjukdom som uttrycker sig genom skov eller radiologiska tecken på inflammatorisk aktivitet3. EXPAND-studien, den största randomiserade kliniska studien i en bred SPMS population, visar att siponimod signifikant minskar risken för sjukdomsprogression, inklusive funktionsnedsättning och kognitiv försämring4. Siponimod ingår i högkostnadsskyddet och subventioneras endast när behandling med rituximab inte är lämplig
Drygt 5000 personer lever med sekundär progressiv MS (SPMS) i Sverige5. Vanligtvis utvecklas SPMS 10 till 15 år efter det att MS har diagnostiserats. Många upplever att de blir sämre mellan skoven och får en gradvis ökning av sina besvär.
Alzheimer Guiden hjälper patienten att få makt över sitt liv
I dag, måndag den 21 september, är det Internationella Alzheimerdagen. Region Skåne vill ge den som drabbas av sjukdomen verktyg att så länge som möjligt ha makt att forma sitt eget liv. Ett stöd i detta är Alzheimer Guiden.
Moa Wibom är chef vid enheten för kognitiv medicin i Ängelholm.
– Alzheimer Guiden ska vara tillgänglig för patienterna så att de kan få information och stöd när det passar dem och på den nivå där de själva befinner sig. Traditionellt har den här patientkategorin betraktats som för dålig för att kunna hantera sin egen sjukdom. Det synsättet måste bort i och med att vi hittar sjukdomen mycket tidigare, säger Moa Wibom, chef enheten för kognitiv medicin i Ängelholm.
Nationellt projekt
Alzheimer Guiden är namnet på ett nytt, nationellt projekt där enheten för kognitiv medicin i Ängelholm är engagerad. Via guidens webbsida ska patienter kunna ta del av både fakta och personliga erfarenheter från en lång rad personer med olika erfarenhet av sjukdomen. Med hjälp av ett digitalt stöd skickas information automatiskt ut längs resans gång efter en diagnos i syfte att personen ska må så bra som möjligt, så länge som möjligt.
I Skåne drabbas cirka 4000-5000 personer varje år av en kognitiv sjukdom. För denna patientgrupp finns fem kognitiva mottagningar, i Malmö, Hässleholm, Ystad, Kristianstad och Ängelholm. Här arbetar personalen med allt från forskning och utbildning till vård av patienter och stöd till anhöriga och vårdpersonal.
Alla är välkomna att bidra
Projektgruppen bakom Alzheimer Guiden består av patientföreträdare, offentlig verksamhet och företag med erfarenhet av att skapa digitala medborgartjänster. Men det är många fler än så som ska vara medskapare av guiden.
– Vi sitter ju inte på all kunskap. Vi på enheten för kognitiv medicin i Ängelholm kan bistå med information om kognitiv skola, som är en del i guiden. Och det finns kanske anhöriga, patienter och andra som kan bidra med sina erfarenheter, så att vi får ett så brett underlag som möjligt, säger Moa Wibom.
Blodprov upptäcker Alzheimer tidigt
I dag finns ingen bot mot Alzheimer, men det forskas intensivt på området. Forskningen om Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar bedrivs i Skåne framför allt vid Skånes universitetssjukhus och Ängelholms sjukhus. Nyligen presenterades ett häpnadsväckande resultat – ett nytt blodprov som upptäcker sjukdomen redan innan de första symtomen utvecklats och har samma tillförlitlighet som dyra, komplicerade och mer svårtillgängliga metoder.
– Med detta enkla blodprov kan vi med hög säkerhet upptäcka personer som har Alzheimers sjukdom men ännu inte utvecklat demens, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning på Skånes universitetssjukhus.
BAN2401 – Lovande Alzheimerbehandling prövas i studie på Akademiska
Ännu finns inget botemedel eller behandling som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom, endast symtomlindrande läkemedel. Som ett av fyra svenska universitetssjukhus medverkar Akademiska i den globala CLARITY-studien, där man utvärderar om en monoklonal antikropp, BAN2401, kan bromsa symptom och förändringar i hjärnan, vilket lyfts fram med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.
I en studie på Akademiska prövas en ny lovande läkemedelskandidat mot Alzheimers sjukdom.
Att kunna bromsa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom skulle bespara patienter och anhöriga mycket lidande. Det skulle också ge fördelar i form av kostnadsbesparingar för vårdgivare och för samhället med tanke på den demografiska utvecklingen, med en ökad andel äldre i befolkningen, säger Martin Ingelsson, överläkare och professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Alzheimers sjukdom står för cirka 60 procent av samtliga fall av demens. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Detta leder till försämring av minne och kognitiva färdigheter, såsom intellektuell förmåga, språk, orientering, igenkänning och inlärningsförmåga.
I CLARITY-studien, som beräknas pågå fram till 2022, ingår patienter i tidiga sjukdomsfaser med tecken på amyloidinlagring i hjärnan enligt analys av ryggvätska. Deltagande patienter får det potentiella läkemedlet, en så kallad monoklonal antikropp (BAN2401), alternativt overksam placebo, via infusion varannan vecka på minnes- och geriatrikmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Arbetet med studien engagerar ett team bestående av läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter.
– Antikroppen ges för att minska mängden av skadligt amyloid-beta, ett felveckat protein som ansamlas i hjärnan och förmodas orsaka sjukdomen. Den har sitt ursprung i en antikropp som tagits fram av geriatrikens forskargrupp på Rudbecklaboratoriet i Uppsala under ledning av professor Lars Lannfelt, säger Martin Ingelsson.
Detta är det sista kliniska testet innan antikroppen kan godkännas och få börja säljas på marknaden. Om studien går vägen skulle det, enligt Martin Ingelsson, innebära ett stort genombrott. Den tidigare så kallade fas II-studien visade lovande resultat. Totalt ingick 856 patienter med tidig Alzheimers sjukdom i studien. Efter 18 månaders behandling var den kognitiva försämringen hos dem som fått den högsta dosen med läkemedelskandidaten 30 procent mindre än hos dem som fått placebo.
Nota bene: I den globala CLARITY-studien medverkar fyra svenska universitetssjukhus vars minnesmottagningar nu rekryterar patienter med tidig Alzheimers sjukdom: Akademiska sjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Malmö.
FAKTA: Alzheimers sjukdom
- Sjukdomen kommer smygande varför det inte går att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar. Sjukdomen har ett utdraget förlopp under åtskilliga års tid.
- Den som drabbas brukar lida av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Man får allt svårare att klara sin dagliga livsföring i takt med att en allt större del av hjärnan skadas.
- Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra så kallade kognitiva förmågor. Oro och ångest är andra vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom.
- I tidig fas kan symptomen lindras, men förloppet har hittills inte kunnat hejdas. Flera decennier av alzheimerforskning har nu resulterat i att substanser riktade mot sjukdomsorsakerna har kunnat utvärderas i kliniska prövningar.
För mer information, kontakta:
Martin Ingelsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet,
tel: 018-471 41 07 eller 070-682 78 78, e-post: [email protected]
Nya säkerhets- och effektdata för Biogens MS portfölj presenteras på ACTRIMS-ECTRIMS
- Nya data från en pågående fas 3 studie ger en tydligare bild av effekt och förbättrad GI tolerabilitet för Vumerity® (diroximelfumarat) jämfört med Tecfidera® (dimetylfumarat)
- Utifrån observationsdata utvärderas livskvalitetfördelar för Tysabri® (natalizumab) i jämförelse med Ocrevus®(ocrelizumab)
- Baserat på ytterligare observationsdata rapporteras fördelar med Plegridy® (peginterferon beta-1a) och Avonex® (interferon beta-1a) hos äldre personer med skovvis förlöpande multipel skleros
